Vad är en mabkhara? Så läser du historiska rökelsekar

Vad är en mabkhara? Så läser du historiska rökelsekar

Muslim Post Editorial Desk@muslimpost

Jämför öppna rökelseskålar, genombrutna lock, upphängningsöglor och ersättningsdelar i dokumenterade museiföremål.

Ett rökelsekar kan vara en öppen skål, ett kärl med genombrutet lock eller en behållare avsedd att hänga. Börja med den del som kunde hålla material. Leta sedan efter öppningar där doften kunde komma ut och efter fötter, handtag eller öglor som visar hur kärlet stöddes. Museernas kataloger kan ge uppgifter om saknade delar, reparationer och möjliga användningar.

Namn som mabkhara och majmar förekommer i beskrivningar av rökelsekar. Här jämförs dokumenterade föremål efter deras form. Ett kärl i Doha kallas rökelsekar i katalogtiteln, medan intendenterna föreslår att det var avsett för doftljus. Titeln, formbeskrivningen och tolkningen av användningen förklarar tillsammans varför ett övergripande namn kan täcka olika konstruktioner.

Vad mabkhara betyder när gäster tas emot

Abu Dhabis kultur- och turistdepartement använder mabkhara för ett rökelsekar som förknippas med gästfrihet. Beskrivningen av Union Square nämner ett monument i form av ett rökelsekar tillsammans med en kaffekanna och ett kärl för att stänka rosenvatten. Kulturarvsprojektet Bait Al Gahwa använder stavningen mibkhara för ett kärl som kan ingå när gäster välkomnas. Källorna hjälper till att identifiera ordet och dess sammanhang. Abu Dhabis kultur- och turistdepartement, Union Square och Bait Al Gahwa, kulturarvsbeskrivning

Ordet betecknar en typ av kärl. För ett äldre föremål kan katalogen använda engelska incense burner eller ett regionalt ord som majmar i det omanska exemplet. Anteckna institutionens benämning bredvid beskrivningen av formen. En källa kan sätta kärlet i samband med gästfrihet. En annan kan dokumentera ett fynd med rester, medan en teknisk beskrivning förklarar rörliga delar.

Vad en öppen skål visar

Nationalmuseet i Oman presenterar ett rökelsekar i kalksten från Ra’s al-Jinz, daterat till 2500–2000 f.Kr. På fotografiet syns en grund, öppen skål med fyra korta fötter. Museet uppger att spår efter eld fanns kvar när skålen hittades och betecknar den som en majmar. Fyndet ger ett tidigt exempel från Arabiska halvön att jämföra med senare metallarbeten. Skålen visar var material kunde ligga. Uppgiften om resterna hör till det utgrävda föremålet. Båda iakttagelserna bidrar till identifieringen. Nationalmuseet i Oman, kalkstenskar från Ra’s al-Jinz

Följ först den öppna kanten i bilden. Se sedan var skålen möter fötterna. En sidobild visar hur högt kärlet står över underlaget. En bild ovanifrån visar hur mycket av insidan som syns. För ett arkeologiskt föremål kan katalogen förklara hur skålen påträffades och vilket material som fanns där. En bestämning av ett visst aromatiskt ämne behöver stöd utöver skålens öppna form.

Hur ett genombrutet lock förändrar formen

Mets 1976.102 är från 700- eller 800-talet och har en låg cylindrisk kropp, tre fötter och ett ledat kupollock. Det gjutna bronslocket är genombrutet och har motiv med bland annat vingar och växter. Museet förklarar att rök kunde passera genom hålen och beskriver fötterna som formade efter ett kattdjurs tassar. Höjden anges till 13,6 cm och den största längden till 24,2 cm. När gångjärnet syns kan man skilja locket som går att öppna från den fasta kroppen under det. Met, rökelsekar med kupollock, 1976.102

Ett annat bronsföremål på Met, 67.178.3a, b, dateras till 1000-talet och tillskrivs Andalusien. Det har kvadratisk kropp, fötter, ett långt handtag och ett högt kupollock. Museet nämner hästskobågarna i det nedre fältet bland dragen som ligger bakom tillskrivningen. Måtten är 24,8 × 25,4 × 10,8 cm. När det står bredvid det cylindriska karet kan du jämföra kropparna först och därefter locken. Artikeln om människor och djur i islamisk konst ger ett sammanhang för att beskriva till exempel tassarna på det äldre föremålet. Met, rökelsekar tillskrivet Andalusien, 67.178.3a, b

På två bilder kan du först hitta linjen där locket möter kroppen. Se sedan om väggarna följer en rundad linje eller möts i hörn. Beskriv lock och kropp var för sig, så går det att jämföra de två kupolerna och ändå hålla det långa handtaget och tassmotivet vid rätt föremål.

Öglor, hakar och en kopp som kan röra sig

British Museum registrerar 1992,0715.1 som ett mångkantigt kärl från norra Indien, ungefär från 1500- eller 1600-talet. Det har en kupolformad överdel, en lotusformad toppdekor samt öglor och hakar för upphängning. Måtten är 15 × 16 × 12 cm. Katalogen uppger att en fot är böjd och föreslår en arkitektonisk jämförelse med nordindiska gravbyggnader. Öglorna visar hur kärlet kunde hänga. Den böjda foten hör till dagens skick. Jämförelsen med gravbyggnaderna gäller formen. British Museum, nordindiskt rökelsekar 1992,0715.1

Mets 17.190.2095a, b är en genombruten glob från slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet, tillskriven Damaskus. Globen är 15,9 cm hög och med kedjan anges måttet 22,2 cm. Inuti halvkloten, som hålls samman av ett gångjärn, hänger en liten kopp i tre ringar. Museet förklarar att ringarna hjälpte till att hålla koppen stabil när globen rörde sig. En utvändig bild visar hålen och skarven mellan halvorna. Mekanismen syns på en bild av globen öppen. Met, genombruten glob, 17.190.2095a, b

Ordet ”kopp” kan beteckna en del med en särskild uppgift. I globen är det en inre del kopplad till ringarna. I en osmansk zarf har delarna ett annat förhållande. En yttre hållare stöder en kopp för servering. Jämförelsen hjälper dig att fråga vad som rör sig, vad som hålls och vilka delar katalogen faktiskt dokumenterar.

När du jämför måtten kan du skriva ut vilket som hör till globen och vilket som innefattar kedjan. Av de två uppgifterna framgår en skillnad på 6,3 cm. Om kedjan är avskuren i ett foto ger katalogen fortfarande båda måtten och anger vad som mättes.

Hur museer beskriver ett ersättningslock

National Museums Scotland har bronskaret A.1956.518, som beskrivs via Museum With No Frontiers. Det är 16,51 cm högt och dateras till mitten eller senare delen av 1200-talet. Syrien eller Irak anges som proveniens. Katalogen beskriver en cylindrisk kropp med tre fötter. Det ledade kupollocket som nu sitter på kärlet beskrivs som en modern ersättning. Posten föreslår att ett tidigare lock skruvades fast vid kroppen med en fläns och en ring. Den anger även var ett långt handtag ursprungligen skulle ha fästs. Museum With No Frontiers, National Museums Scotland A.1956.518

Gångjärnet på bilden hör till ersättningslocket. Den föreslagna skruvinfästningen hör till tolkningen av den äldre formen. Katalogen nämner också ett möjligt kyrkligt sammanhang med stöd av bildmotiv och jämförelser. Den tolkningen gäller just det kärlet. En annan formjämförelse kan göras mellan Mets glob och himmelsglober av mässing. På en himmelsglob visar markeringarna hur ytan användes. På rökelsekaret ger gångjärnet och ringarna upplysningar om kärlet och dess insida.

Varför ett kärl kallat rökelsekar kan ha rymt doftljus

Qatar Museums katalogiserar MW.467.2007 som mamlukiskt rökelsekar. Det är 36,5 cm högt och har en diameter på 16,5 cm. Katalogposten beskriver en cylindrisk kropp av mässing, tre stiliserade fötter och ett genombrutet kupollock. Föremålet har inläggningar av silver och guld. Sultan al-Nasir Muhammad ibn Qalawun anges som beställare. Museets samlingsöversikt anger Egypten eller Syrien och 1300-talet. Qatar Museums detaljerade katalogpost anger Egypten och åren 1294–1340. För varje tillskrivning bör källan anges. Qatar Museums, MW.467.2007 och Museum of Islamic Art, höjdpunkter ur samlingen

Den detaljerade katalogposten föreslår att kärlet var utformat för doftljus. Titeln, den beskrivna formen och tolkningen av användningen hör alla till katalogen. På en bild kan man se öppningarna och dekoren. Vad som kan ha funnits inuti är en bedömning av museets intendenter. Artikeln om Qalawuns sjukhus i Kairo visar ett annat exempel på hur uppgifter knyter namn och institutioner till mamlukiska föremål och byggnader. Den namngivna beställaren för kärlet är al-Nasir Muhammad ibn Qalawun.

I en anteckning kan du lägga måtten och materialet vid föremålsnumret. Skriv sedan vilken sida som ger respektive uppgift om tid och plats. Förslaget om doftljus kan anges som den detaljerade postens tolkning av användningen. Då går det att slå upp den formulering som hör till varje uppgift.

Vad du kan leta efter på ett museifoto

Börja med en helbild för att se om kärlet är öppet, har lock eller är omslutet. Leta efter en synlig skål eller kopp. Hitta fötterna, handtaget eller upphängningspunkterna. Se sedan om ett andra foto visar hur locket sitter fast. En bild rakt framifrån kan dölja hålen bakom en dekorbård. En bild ovanifrån kan visa en genombruten yta. En bild av insidan kan visa en inre kopp eller ge tecken på att en del saknas.

Jämför därefter formen med katalogen. För skålen från Ra’s al-Jinz ger utgrävningsbeskrivningen uppgifter om resterna. För Mets glob förklarar den öppna bilden och katalogen ringarna. För det skotska kärlet skiljer katalogen dagens lock från den föreslagna ursprungliga infästningen. För Dohakärlet anger katalogen titeln och den möjliga tolkningen av innehållet. Skriv föremålsnumret vid varje sådan uppgift, så att läsaren kan hitta exakt det föremålet.

Museikataloger för vidare jämförelse