Vad gör imamen, muezzinen och khatiben i moskén?
Imamen leder bönen, muezzinen kallar till bön och khatiben håller predikan. Exempel från moskéer visar hur uppgifterna fördelas och kombineras.
I en moské leder imamen den gemensamma bönen, muezzinen kallar till bön och khatiben håller predikan. Predikan kallas khutba. Vid fredagsbönen kan samma person hålla khutban först och sedan leda bönen. Moskén kan också anförtro de två uppgifterna åt olika personer.
Beteckningarna hjälper när du läser ett fredagsprogram, en presentation av moskéns personal eller namnen vid en inspelning. Den som anges som gästande khatib i programmet är utsedd att hålla predikan vid det tillfället. En fast imam i personalförteckningen har en varaktig tjänst. Båda uppgifterna kan gälla samma sammankomst.
Vad de tre beteckningarna säger
| Beteckning | Huvuduppgift i moskén | Vad man kan se eller höra |
|---|---|---|
| Imam | Leder församlingen i salah, den rituella bönen. | Står framför raderna och vägleder de närvarande under bönen. |
| Muezzin | Framför adhan och ofta också iqama. | Kallar när bönetiden infaller och kan ge en signal precis innan den gemensamma bönen börjar. |
| Khatib, även skrivet khateeb | Håller khutban. | Talar till de församlade på fredagen, ofta från en predikstol som kallas minbar. |
Adhan och iqama är böneutrop. Salah är bönen och khutba är predikan. Programmet kan därför ange den som predikar och den som leder bönen var för sig, även om namnet är detsamma på båda raderna. För en viss daglig bön kan moskén ange en tid för adhan och en annan för iqama. Guiden till adhan och iqama förklarar ordalydelsen och vad de två utropen används till.
Imamen leder bönen och kan ha en fast tjänst
Vid den gemensamma bönen följer de närvarande imamen. När imamen till exempel böjer sig från stående ställning, följer de som står i raderna samma rörelse. Beteckningen gäller här den person som leder den aktuella församlingen vid den aktuella bönen. I en moskés personalförteckning kan samma ord vara titeln på en tjänst med återkommande uppgifter. Den turkiska religionsstiftelsens islamencyklopedi (TDV) beskriver både betydelsen vid bön och vidare historiska betydelser för ledarskap. Sammanhanget visar vad ordet syftar på. TDV:s artikel om imamen.
Kung Khalid-moskén i Raleigh, i den amerikanska delstaten North Carolina, beskriver den fasta imamens uppgifter i sina stadgar. Tjänsten omfattar att leda de dagliga bönerna och att hålla predikningar. Stadgarna ger också imamen ansvar för utbildningsverksamhet och för att bestämma öppettiderna för sitt kontor. En församlingsmedlem kan därför vända sig till kontoret på en vardag för att fråga om en kurs eller en religiös fråga. Det är uppgifter som just den här moskén har knutit till tjänsten. Kung Khalid-moskéns stadgar, avsnitt 9.03.
Recitation av Koranen ingår i bönen. Därför kan en presentation av böneledaren också nämna personens erfarenhet av recitation. En qari reciterar Koranen, och en hafiz har lärt sig hela Koranen utantill. Om en gästande recitatör ombeds leda en bön, beskriver recitationstiteln en del av personens utbildning eller verksamhet. Imam anger personens uppgift vid den bönen. Ett schema eller ett meddelande kan visa vilken uppgift gästen har fått. Se jämförelsen mellan hafiz och qari.
Muezzinen kallar när bönetiden börjar
Det arabiska ordet för muezzin återges med latinska bokstäver även som muadhdhin. Vid vanlig gemensam bön meddelar adhan att bönetiden har börjat. Iqama säger till dem som redan är samlade att den gemensamma bönen snart börjar. Ett schema kan alltså visa när tidsperioden för bönen börjar och en senare tid då församlingen ställer sig i rader. Muezzinens utrop hörs innan imamen börjar leda bönen. TDV beskriver uppgiften med hjälp av tidiga berättelser, däribland berättelsen om Bilal ibn Rabah som kallade från ett tak i Medina. TDV:s artikel om muezzinen.
I vissa historiska moskéer skötte olika personer tidberäkningen och böneutropet. En muwaqqit, som fastställde bönetiderna, kunde använda tabeller och instrument. Muezzinen gjorde själva utropet hörbart. Ett dokument om vem som tog fram ett böneschema beskriver därför en annan uppgift än en berättelse om vem som framförde adhan.
Även reglerna för tillsättning av tjänster hörde till sin tid och plats. TDV beskriver en osmansk förordning som utarbetades i februari 1888 och föreskrev prov för sökande till muezzintjänster. Proven organiserades på olika sätt i Istanbul och i provinserna. I ett äldre register kan titeln därmed ange en tjänst som tillsattes genom ett formellt urval. Ett program där en muezzin står angiven för en viss fredag visar vem som ska stå för böneutropet vid det tillfället. TDV om tillsättning av muezziner under osmansk tid.
Om imamens röst inte nådde alla under bönen kunde muezzinen eller en annan deltagare upprepa imamens ljudsignaler. TDV:s artikel om tabligh förklarar den användningen av ordet och anger att flera personer kunde föra rösten vidare vid behov. Den andra rösten hjälpte dem som stod längre bort att följa den person som redan ledde bönen. Samma muezzin kunde före bönen ha framfört adhan eller iqama, där varje utrop har sin särskilda uppgift. TDV om att föra imamens röst vidare.
Khatiben håller khutban
Khatiben är talaren och khutban är själva predikan. I East London Mosques beskrivning av fredagen kommer predikan före den gemensamma bönen. TDV tar också upp khutban vid eid och beskriver bruket att hålla den efter högtidsbönen. Om ett program innehåller både predikan och bön kan namnet på tillfället hjälpa dig att förstå ordningen. East London Mosques beskrivning av bönen och TDV:s artikel om khutban.
En moské kan lägga in ett separat anförande vid sidan av den formella predikan. Hazrat Abubakr Siddique-moskén publicerar ett fredagsprogram med ett anförande på engelska som den kallar bayaan. Senare följer utropet, en khutba på arabiska och bönen. Programmet anger en gästtalare för anförandet på engelska. Ordet talare kan alltså syfta på olika delar av mötet. Läs den programpunkt som anges vid namnet för att se vilken del personen ansvarar för. Följden här kommer från just den moskéns program. Hazrat Abubakr Siddique-moskéns fredagsprogram.
En publicerad predikotext och språket den framförs på är olika uppgifter. Singapores islamiska religionsråd (MUIS) publicerar predikan från den 30 oktober 2026 om Koranen och karaktären på engelska, malajiska och tamil. På de daterade sidorna går texterna att ladda ned. Den malajiska sidan har en utgåva med latinsk skrift och en med jawiskrift. Arkivet visar vilka texter som finns tillgängliga. För att veta vilket språk som används på en viss sammankomst, läs moskéns meddelande för den aktuella platsen och tiden. MUIS predikoarkiv och den malajiska utgåvan.
Så fördelar församlingarna uppgifterna
Muslim Community Center i East Bay (MCC East Bay) beskriver en fredagssammankomst där muezzinen framför utropen, däribland iqama. Khatiben håller predikan och leder sedan bönen. Centrets riktlinjer säger också att en khatib som håller flera predikningar bara ska leda en bön. I centrets eget exempel kan samma person ha båda uppgifterna vid ett tillfälle. När flera sammankomster följer på varandra kan en annan person behöva leda någon av de följande bönerna. MCC East Bays riktlinjer för khatiber.
Imamkommittén vid Islamic Center of Frisco för bland annat en lista över dem som leder de dagliga bönerna och en lista över dem som håller khutban. Listorna gör det möjligt att planera vem som får respektive uppgift. När ett center ordnar flera sammankomster bör du kontrollera datum, plats och tid. En befattning på personalsidan ger bakgrund om personens uppdrag i organisationen. Programmet anger vem som fick uppgiften vid ett visst tillfälle. Imamkommittén vid Islamic Center of Frisco.
Ett daterat program från MCC East Bay ger ett exempel. För den 19 december 2025 stod Farid Dingle på programmet för predikningarna klockan 12.30 och 13.30 på MCC East Bay. Quran Hodge stod i programmet klockan 13.40 på Rosewood Conference Center och klockan 14.30 på MCC East Bay. Om du jämför tiden och byggnaden kan du hitta den talare som var planerad för respektive sammankomst. Programmet anger vem som skulle hålla varje predikan. MCC East Bays program för den 19 december 2025.
Var bönen, predikan och utropet äger rum
Imamen leder bönen framför raderna och är vänd åt samma håll som församlingen. Khatiben vänder sig till åhörarna under predikan, ofta från en minbar. Metropolitan Museum of Art har ett par trädörrar från en minbar som dateras till omkring 1325–1330. Museet hänför dem till Kairo och bedömer att de kan komma från Saif al-Din Qawsuns moské. Dörrarna bör ha stått vid ingången till predikstolens trappa. Från den upphöjda plattformen kunde talaren vända sig till de församlade. Katalogen beskriver dörrarna och deras förmodade ursprung. Föremålet ger den fysiska miljön för ett uppdrag som i programmet beskrivs i ord. Minbardörrarna i Metropolitan Museum of Art, föremål 91.1.2064.
Mihrab markerar böneriktningen. Minbar är predikstolen och minareten är ett torn som historiskt förknippas med böneutropet. Orden betecknar delar av byggnaden. För att känna igen uppgifterna kan du lägga märke till när utropet hörs och var böneledaren står. Samma person kan först tala till församlingen från predikstolen och sedan ställa sig framför raderna för att leda bönen. Ordlistan för moskéarkitektur förklarar hur delarna känns igen.
Så läser du ett fredagsmeddelande eller namnen vid ett predikoklipp
- Titta på uppgiften vid namnet. En besökare som anges som khatib har fått uppgiften att predika. Om en böneledare anges separat visar den raden vem som leder församlingen.
- Kontrollera tid och plats. En moské eller ett center med flera fredagsböner kan ha olika talare vid olika tider eller i olika byggnader. Läs raden för det tillfälle du tänker besöka.
- Utgå från vad dokumentet visar. Ett arkiv kan ge texten och datumet för predikan. Uppgifterna vid ett videoklipp kan ange vem som talar i klippet. För att se om talaren har en fast tjänst i moskén, kontrollera personalförteckningen.
Om meddelandet bara anger fredagsbön och en tid kan du fråga när predikan börjar och var församlingen samlas. Om ett gästföredrag står för sig kan du fråga om det sker före den formella sammankomsten. Guiden till den första fredagsbönen beskriver vad du kan förvänta dig på plats.
Källor och exempel
- TDV:s islamencyklopedi om imamen, muezzinen, khutban och tabligh, för begrepp och historisk bakgrund.
- Kung Khalid-moskéns stadgar för den fasta imamens uppgifter.
- East London Mosques beskrivning av bönen och Hazrat Abubakr Siddique-moskéns program för deras beskrivningar av bön och predikan.
- MUIS arkiv för texterna och språken som har publicerats.
- MCC East Bays exempel, kommitténs uppgifter i Frisco och MCC East Bays daterade program för den lokala uppgiftsfördelningen.
- Minbardörrarna på Metropolitan Museum of Art för en konkret del av predikstolen och dess användning.
