
Ayat e Kareema på arabiska och svenska | Yunus bön
Läs profeten Yunus åkallan på arabiska och med latinsk skrift. Se hur Koranen 21:87–88 och hadithen Tirmidhi 3505 förklarar sammanhanget.
Ayat e Kareema är ett namn på den åkallan som profeten Yunus, också känd som Jona, uttalar. Orden finns i slutet av Koranen 21:87 i suran Al-Anbiya. Yunus bekänner att bara Gud är värd att dyrkas, prisar Honom och erkänner att han själv handlat fel. I vers 88 svarar Gud på hans rop och räddar honom ur nöden. Den som vill läsa själva bönen kan börja med den arabiska raden här nedanför. De båda verserna tillsammans visar i vilket läge han ropar och hur berättelsen fortsätter.
Bönen på arabiska, med latinsk skrift och svensk betydelse
لَا إِلَٰهَ إِلَّا أَنْتَ سُبْحَانَكَ إِنِّي كُنْتُ مِنَ الظَّالِمِينَ
Lā ilāha illā anta, subḥānaka, innī kuntu mina ẓ-ẓālimīn.
En översättning nära arabiskans uppbyggnad lyder: ”Det finns ingen gudom utom Du. Ära vare Dig. I sanning var jag en av dem som handlade orätt.” Det är de tre meningarna Yunus själv säger. Första delen av vers 87 berättar hur han ger sig av och ropar i mörkret. Ta med den inledningen om du skriver av hela versen till en lektion. Den korta åkallan börjar vid lā ilāha illā anta och slutar med aẓ-ẓālimīn när du gör uppehåll.
Stavningar som Ayat ul Kareema, Ayatul Kareema och Ayat-e-Karima förekommer också. Namnet brukar förstås som ”den ädla versen”. I QFatimas urval av koranverser står formen Ayatul Kareema med hänvisningen 21:87. Namnet hjälper dig att hitta ett tryckt kort eller en inspelning. Surans och versens nummer hjälper dig att granska vilket stycke som avses. En källa kan ha hela 87:e versen, en annan kan bara ha Yunus egna ord, och en tredje kan visa även svaret som följer.
Vad de tre delarna uttrycker
Lā ilāha illā anta inleds med ett förnekande och följs av ett undantag. De två första orden förnekar att det finns någon gudom, och illā anta betyder ”utom Du”. Anta är ett pronomen i andra person. Yunus vänder sig direkt till Gud. En översättning kan lägga till ”värd att dyrkas” för att utveckla vad gudom innebär här. De fyra inledande arabiska orden är desamma med båda svenska ordvalen.
Subḥānaka är en lovprisning. Ändelsen -ka visar att talaren fortsätter att tala till samma person. Med ”Ära vare Dig” uttrycks också tanken att Gud står över varje brist. Efter att Yunus har bekänt Guds enhet följer lovprisningen inom samma bön. I jämförelsen mellan utgåvor kan du leta efter vem som i båda delarna kallas ”Du”.
Innī kuntu mina ẓ-ẓālimīn flyttar uppmärksamheten till den som talar. Innī framhäver ”jag”, kuntu uttrycker ”jag var”, och de sista orden placerar Yunus bland dem som handlat orätt. ”Jag har handlat fel” fungerar som ett tydligt erkännande på svenska. ”Jag var en av dem som handlade orätt” ligger närmare grammatiken. Ordkommentarerna i Quranic Arabic Corpus visar de fyra sista orden i vers 87 var för sig. Läs dem tillsammans med de två föregående meningarna så hör du erkännandet i sitt sammanhang av dyrkan och lovprisning.
Vem ropar i mörkret?
I vers 87 kallas personen Dhun-Nun, ett tillnamn som brukar uppfattas som en hänvisning till fisken. Suran As-Saffat 37:139–148 nämner Yunus vid namn, beskriver honom som ett sändebud och återger andra delar av händelsen. Yunus går ombord på ett skepp och deltar i lottdragning. En fisk sväljer honom. Senare kastas han upp på öppen mark där han är sjuk, och en växt ur pumpasläktet växer över honom. Uppgifterna gör det lättare att känna igen personen i versen som använder ett tillnamn.
I suran Al-Qalam 68:48–50 används en närliggande benämning som ofta översätts ”fiskens följeslagare”. Avsnittet börjar med en uppmaning till tålamod, tar upp Yunus rop och avslutas med att Gud väljer honom och gör honom till en av de rättfärdiga. En del översättningar kallar djuret för en val. I de citerade avsnitten anges varken någon art eller hur länge Yunus befann sig i djuret. De skildrar faran, hans rop och Guds barmhärtighet.
För en återberättelse kan du använda Al-Anbiya för bönen och svaret, As-Saffat för skeppet och det som händer på land samt Al-Qalam för frågan om tålamod. Säg vilken sura varje del kommer från om du läser upp flera stycken. Den som lyssnar kan då slå upp de olika delarna i sin egen utgåva och se hur varje berättelseavsnitt är sammanfogat med de omgivande verserna.
Hur vers 88 avslutar scenen
Vers 87 återger vad Yunus säger. I vers 88 berättar Gud att han svarade honom, räddade honom ur nöden och räddar de troende på det sättet. I arabiskan används olika ord för att svara och att rädda. Händelsernas följd förklarar varför orden kommer upp när människor talar om bön i svårigheter. Yunus vädjar genom att prisa Gud och erkänna sin egen felaktiga handling. Versen därefter ger svaret.
När du kopierar texten kan du ge svaret en egen rad. En lapp med själva bönen citerar ett utdrag ur 21:87. Om lappen återger svaret också, använd hänvisningen 21:87–88. Guiden till Dua al-Faraj går igenom andra texter man kan hitta när man söker böner i nöd. Guiden till Koranens indelning förklarar vad en hänvisning som 21:87 betyder. Slå upp båda verserna om du vill läsa stycket för en grupp med utgåvor på olika språk.
En läskortsmall kan bestå av rubriken ”Yunus ord” ovanför den arabiska raden och ”Svaret i vers 88” ovanför en separat återgivning. Om du sammanfattar svaret med egna ord kan du märka det som sammanfattning. Då förstår nästa läsare vad som ska kunna följas ord för ord i Koranen.
Vad Tirmidhi 3505 återger
I Jami at-Tirmidhi, hadith 3505 återger Saad vad profeten Muhammed sade om den här bönen. Muhammed beskriver orden som Dhun-Nuns åkallan i fisken och talar om att Gud svarar en muslim som åkallar Honom med dessa ord. Sunnah.com anger också samma post som bok 48, hadith 136. Det är två sätt att hitta samma rapport på sidan. Skriv samlingens namn tillsammans med numret när du hänvisar till den i till exempel en läsgrupp. Guiden till hadithhänvisningar beskriver hur en återgiven text och dess förmedlingskedja dokumenteras.
Koranversen ger händelsen och själva bönen. Uppteckningen hos Tirmidhi står för den separata uppmaningen att åkalla Gud med orden. Den berättar om bönens värde och lämnar tidpunkten och antalet upprepningar öppna. Om något material föreskriver en viss siffra, en tid på dygnet eller en tidsfrist för en viss följd, leta efter stödet för det tillägget. När du berättar om hadithen, återge att Gud svarar på åkallan. På vilket sätt och när svaret ges i ett enskilt fall framgår inte av rapporten.
Hur Dar al-Ifta läser Yunus erkännande
Den som känner Yunus som profet kan undra vad ”handlade orätt” syftar på. Egyptens Dar al-Ifta tar upp ordet i fatwa 8514 från 2024 och citerar flera tolkningar. En går ut på att Yunus lämnade sitt folk innan han hade tillåtelse. En annan är att han valde ett mindre lämpligt alternativ när det fanns ett bättre. Ytterligare en handlar om att han tog på sig en alltför stor börda.
Förklaringarna hör hemma i utläggningen av versen. Själva versen placerar Yunus uttalande om sig själv efter lovprisningen. ”Jag har handlat fel” kan leda tankarna till olika grader av felaktiga handlingar. Dar al-Ifta läser orden på ett sätt som stämmer med hans ställning som profet. Vid en genomgång kan du börja med uttryckets direkta mening och ange vilken uttolkare eller utgåva som står för mer utförliga förklaringar.
Så kan du öva läsningen med en inspelning
Följ den arabiska raden medan du lyssnar på QFatimas inspelning av Ayatul Kareema. Öppna sedan hela vers 87 för att se var åkallan börjar. Latinsk skrift kan hjälpa dig att hitta ljudet om ditt tangentbord saknar arabiska bokstäver. I en transkription markerar ā, ī och ū långa vokaler när de förekommer. Ḥ och ẓ betecknar särskilda arabiska konsonanter. I slutet anpassas ljudet i den bestämda artikeln till följande konsonant. Därför ser du formen mina ẓ-ẓālimīn. Kontrollera uttalet med inspelningen eller genom att be en person som kan läsa att visa det.
Ta sedan de tre delarna som separata meningsenheter. Hitta ”utom Du”, lovprisningen och sist det Yunus säger om sig själv. Läs dem ihop och fortsätt med vers 88 för att se var berättarrösten växlar. Det här är en övning för att komma ihåg texten. För ordens innehåll och deras religiösa sammanhang går det att slå upp versen och hadithen igen.
Bönen i ett personligt sammanhang
En person kan ha hört orden i familjen, på en koranlektion eller under ett samtal om vad man kan be om när något är svårt. I varje situation går det att ta fram versen och känna igen Yunus ord. En egen önskan kan du framföra separat med egna ord. Guiden om dua och salah förklarar både personlig åkallan och den rituella bönen med bestämd form. Regler för en särskild del av den rituella bönen behöver undersökas för sig.
Skriv Al-Anbiya 21:87 på läskortet intill den korta bönen. Lägg till vers 88 om du tar med svaret. Hänvisa till Tirmidhi 3505 när du nämner rapporten om hur orden används. Med de tre uppgifterna kan någon annan hitta den arabiska texten, följa berättelsen och skilja den återgivna rapporten från en kommentar eller läsövning.





