
Internationella dagen för arabiska språket den 18 december 2026
Hitta datum, tema och program för UNESCO:s möte i Paris. Läs om FN:s beslut och hur du kan uppmärksamma dagen lokalt.
Internationella dagen för arabiska språket infaller fredagen den 18 december 2026. UNESCO planerar ett fysiskt program vid sitt huvudkontor i Paris om arabiska språket och kulturell mångfald, med fokus på dialog och förståelse. Dagen uppmärksammar också ett beslut i FN:s generalförsamling från 1973. Läs det officiella programbeskedet för 2026 och använd registreringssidan för att planera ankomsten.
Det här har UNESCO aviserat för 2026
Arrangören anger fredagen den 18 december vid UNESCO:s huvudkontor i Paris i Frankrike. Programmet anger klockan 11.00 till 17.00 lokal tid och har arabiska, engelska och franska som evenemangsspråk. Temat handlar om hur arabiska i sina olika former kan bidra till kulturellt utbyte och ömsesidig förståelse. Dagen återkommer och temat väljs på nytt för varje år. Använd 2026 års sida när du planerar ditt besök. Äldre sidor kan beskriva en annan plats eller ett annat upplägg.
Programbeskedet och registreringssidan svarar på olika frågor. Beskedet beskriver programmet och anger att deltagandet sker på plats. Registreringen täcker även ankomst, incheckning och säkerhetskontroll. Där står att dörrarna öppnar 10.00 och stänger 10.45 och att ett vidare tidsfönster sträcker sig till 17.30. Använd ankomstinformationen för inträdet och arrangörens program för sessionernas angivna tider. Fälten kan omfatta olika delar av dagen, så låt respektive källa följa med när du återger tiderna.
UNESCO ber deltagare registrera sig före den 18 december. Kontrollera aktuella anvisningar och tillgänglighet på registreringssidan före resan. Datum och klockslag här kontrollerades 20 november 2026. Den som arrangerar en lokal träff kan välja en egen tid. Skriv arrangör, lokal starttid och plats i kallelsen så att den som läser lätt ser vilken samling som avses.
I en resplan kan ankomsten och programmet få varsin rad. Skriv Paris lokal tid och spara länken till inträdesvillkoren på den första. Sätt programtiden och datumet för den senaste kontrollen på den andra. Det är särskilt användbart om flera personer vill mötas vid entrén eller om de bara ska delta under en stund. Alla kan då se vilken uppgift som avgör när de behöver komma.
Varför dagen uppmärksammas den 18 december
Den 18 december 1973 antog FN:s generalförsamling resolution 3190 (XXVIII). Beslutet tog in arabiska bland de officiella språken och arbetsspråken för generalförsamlingen och dess huvudkommittéer. FN:s sida om dagen knyter datumet till beslutet och uppger att dagen har uppmärksammats årligen den 18 december sedan 2012. Årtalen hör alltså till olika händelser: språkbeslutet och den årliga markeringens början.
Tidslinjen från Dag Hammarskjöldbiblioteket visar hur reglerna sedan ändrades i andra delar av FN. Den skiljer exempelvis beslutet för generalförsamlingens underordnade organ från senare beslut för Ekonomiska och sociala rådet och säkerhetsrådet. En enkel historik kan säga att arabiska blev ett officiellt FN-språk 1973. Det stämmer med jubileets datum. Lägg till generalförsamlingen och dess huvudkommittéer för att förklara exakt vad den resolutionen omfattade.
I generalförsamlingens nu gällande språkregler står arabiska tillsammans med engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska som officiella språk och arbetsspråk för församlingen, kommittéerna och underkommittéerna. En liten utställning kan visa resolutionen och dagens regler bredvid varandra. Den första handlingen visar ändringen 1973. Den andra visar hur regeln går att slå upp nu.
På en utställningsetikett kan du skriva resolutionens symbol, dag för antagande och beslutande organ. Om du vill ha med året 2012, sätt det på ett eget kort om den årliga dagen med FN:s sida som källa. När besökaren läser korten i ordning går det att se vilken uppgift som hör till språkregeln och vilken som gäller firandet.
Välj exempel på hur arabiska används
En deltagare kan vilja läsa en dikt högt. En annan kan vilja diskutera en översättning, läsa ett offentligt dokument, studera en religiös text eller dela en berättelse hemifrån. UNESCO talar om flera former och uttryck. FN:s sida nämner klassiskt språk, dialekter, muntliga uttryck och kalligrafi. Ett offentligt tal och ett samtal i familjen kan båda ingå om deras situationer förklaras.
I en biblioteksutställning kan etiketten ange hur materialet används. Skriv exempelvis anförande, dikt, brev, samtal eller inskrift. Om du använder en inspelning, fråga personen hur den egna språkvarianten brukar beskrivas och hur namnet ska anges. Lägg till en översättning eller kort sammanfattning för den som inte kan arabiska. Visa också källan till orden. Då går det att se förhållandet mellan språkprovet och den situation där det användes.
Religiös läsning är en viktig ingång till arabiska för många muslimer. Dagen ger också plats för forskning, journalistik, poesi, familjeberättelser och vardagligt tal. En publik som är ny kan lättare se bredden med två konkreta exempel, som ett officiellt dokument och en kort berättelse. Presentera personerna som producerade och läste exemplen.
Arabiska är ett språk och den arabiska skriften används också för andra språk
En besökare kan känna igen bokstäverna utan att kunna språket. Metropolitan Museum of Arts undervisningsmaterial om arabisk skrift och kalligrafi visar hur andra språk tog olika former av samma skrift i bruk. I lektionen om en persisk inskrift på ett iranskt lampställ finns ett konkret exempel. Persiska skrivs här med skrift av arabisk härkomst. Museet anger inskriftens språk i föremålsbeskrivningen och översättningen.
Ge om möjligt föremålet tre olika etiketter. Skriv textens språk, skrift eller kalligrafiska stil och typ av föremål. Skilj mellan att känna igen bokstavsformer och att läsa en mening. Guiden till kufisk skrift, naskh, thuluth och nasta’liq ger namn för att beskriva stilen. Artikeln om västafrikanska ajami-handskrifter visar varför skriften bara kan vara det första steget för att identifiera språket.
Som exempel på skrift i vardaglig administration kan du använda guiden till arabiska papyrustexter. Ett kvitto eller brev kan inleda ett samtal om vem som behövde skriva, vilka uppgifter som fördes vidare och varför texten sparades. Välj ett föremål vars identitet och ord finns dokumenterade i en tillförlitlig katalog. Då kan gruppen se grunden för den information som står på etiketten.
Planera ett kort program om en text eller ett föremål
En grupp kan ägna tjugo minuter åt ett tydligt identifierat exempel. Börja med titel, ungefärlig datering och institutionen eller talaren som tillhandahåller materialet. Ge publiken en minut att läsa eller lyssna. Gå igenom innebörden i en mening och förklara vilka som använde språket och i vilket sammanhang. Fråga sedan vad en översättning eller bild skulle låta förbli oklart. Det räcker för ett biblioteksbord, en lektion eller ett möte på nätet.
En lektion om resolutionen från 1973 kan börja med dokumentets symbol och datum för antagandet. Katalogen innehåller versioner på flera av FN:s språk. Be en person att hitta organet som antog den och en annan att jämföra titeln på två språk. En grupp som arbetar med lampstället kan jämföra museets etikett, foto och översättning och sedan förklara hur språket identifierades.
Om du använder en inspelning, lägg till textning eller en utskrift när det finns. Välj ett typsnitt med tydliga förbindelser mellan arabiska bokstäver och kontrollera ordningen när latinsk och arabisk skrift står på samma papper. Deltagare kan välja om de vill läsa högt. Frågor och översättningar är också sätt att medverka. Om bilden ska delas offentligt, kontrollera museets rättighetsinformation eller använd ditt eget material.
Vid en lokal intervju kan den medverkande välja hur namnet skrivs och om inspelningen får delas efteråt. Ange plats, avsett sammanhang och typ av tal vid varje utdrag där personen gett sitt medgivande. Även en mening ur ett formellt meddelande blir begripligare om avsändaren och meddelandets syfte står bredvid. Om gruppen läser texten på olika sätt, be deltagarna förklara sina skäl och gör originalet eller inspelningen tillgänglig.
Ett arbetsblad kan innehålla tre fält för föremål, språk och skrift. Börja med det som går att se på bilden. Öppna därefter katalogen och fyll i språket. Låt gruppen gå tillbaka till de första observationerna med museets översättning till hands. Den som inte läser arabiska kan delta genom att markera vad som är iakttagelse och vad som har hämtats från katalogen.
Fördela gärna uppgifterna i en klass. En person kan läsa datumet ur dokumentet, en annan kan jämföra titlar och en tredje kan beskriva föremålet genom katalogposten. Låt dem nämna källan för sin uppgift. Gruppen får då olika vägar att bidra till samma förklaring.
Skilj på programmet, dagen och andra evenemang
Kalendersökningar kan visa dagar med liknande namn. Internationella dagen för islamisk konst infaller den 18 november. En konstutställning kan passa ihop med en aktivitet om arabiska i december. Ange datum, ämne och arrangör för varje evenemang och länka till det besked som beskriver mötet du vill berätta om.
Inför ett besök i Paris kan du spara UNESCO:s besked tillsammans med registreringssidan och kontrollera dem närmare datumet. Om det gäller ditt eget program, ange texten eller föremålet och den version som deltagarna kan öppna. Tala om vad de behöver för att komma. En kort kalenderpost kan ange fredag den 18 december 2026 och säga om den avser UNESCO i Paris eller en lokal markering. Läsaren får då ett ställe att kontrollera den internationella dagen på och ett annat för sin egen planering.
Vid lokal planering går det också att skriva en rad för ett gemensamt dokument och en rad för mötet. Dokumentraden kan säga när resolutionen antogs och var den kan läsas. Mötesraden kan ge en adress och ett lokalt klockslag. Lägg till den som tar emot praktiska frågor. Den som hittar kalenderposten utan sammanhang kan då förstå både varför dagen uppmärksammas och hur det går att delta.





