Vad är kalamkari? Målad bomull, betmedel och reservfärgning

Vad är kalamkari? Målad bomull, betmedel och reservfärgning

Muslim Post Editorial Desk@muslimpost

Så formar en kalampenna, betmedel och reserv ett mönster. Jämför en processionsduk, två palamporer och en lösgjord kant från ett sängöverkast.

Kalamkari betecknar en tradition att dekorera tyg förknippad med ritpennan kalam. För en bomullstextil i en museisamling kan katalogen ange att mönstret är handmålat och har vuxit fram genom färgning med betmedel och reserv. Betmedlet påverkar hur färgämnet fäster där medlet har lagts på. En reserv skyddar utvalda ytor från färgämnet under ett visst moment. Placeringen bidrar till textilens färdiga linjer, färgfält och öppna ytor.

En palampor är en dekorerad textil som ofta katalogiseras som en väggbonad eller ett sängöverkast. Benämningen säger något om föremålets format eller användning. Den kan stå på etiketten för både en handmålad och en tryckt textil. I exemplen nedan går det att läsa tekniken, formatet och den angivna destinationen som uppgifter om det enskilda föremålet.

Följ en målad linje, ett färgfält och en yta skyddad med reserv

Börja med en detaljbild av en bred form och en tunn kontur. I ett handritat mönster kan pennan lägga vätska på ett avgränsat ställe. Den färdiga kulören kan framträda vid färgningen. Genesee Country Village & Museums post för G2005.125 beskriver hur en kalam används för att föra på betmedel, hur arbetet upprepas för olika färger och hur vissa små detaljer målas för hand. Det bevarade föremålet är enligt posten en lösgjord kant från ett sängöverkast. När du tittar på fotografiet gäller uppgiften alltså en bestämd del av textilen.

En mörk linje, ett mättat fält och en ljus yta går att observera på ett foto av den färdiga textilen. Katalogen eller en teknisk undersökning kan förklara vilka ytor som har formats med betmedel, reserv eller en annan applicering. Royal Ontario Museums katalog över indisk chintz tar upp målade och tryckta textilier som besläktade former. Hämta de närmare tekniska termerna från posten för textilen du tittar på. I en egen bildtext kan du först beskriva vad som syns och därefter återge museets uppgift om tekniken.

Prova att jämföra bilder i två skalor. I närbilden kan du följa hur en kontur blir bredare eller ändrar riktning. Helbilden visar vilka partier som upprepas och hjälper dig att hitta en likadan enhet på en annan del av kanten. Ett synligt avstånd som varierar ger begränsat stöd för att identifiera redskapet. Om museet anger att ett mönster är tryckt, behåll den uppgiften vid bilden. Föremålsnumret kan hålla samman en helbild och en närbild när de visas på olika ställen.

Läs posten för en textil som uttryckligen kallas kalamkari

Metropolitan Museum of Arts Kung Tirumala Nayaka i procession, 2022.439 är daterad till 1640–1650. Materialfältet anger handmålad bomull färgad med betmedel och reserv och använder namnet kalamkari. Textilen mäter 174 × 452,8 centimeter. Det breda formatet rymmer en procession som löper över duken. En närbild kan visa en person eller en del av en dräkt. Helbilden gör det möjligt att se var den detaljen finns i hela scenen.

Material, teknik och motiv finns i samma post för detta föremål. Skriv ut dem var för sig i en bildtext. Vägledningen till figurer på museiföremål har fler exempel på hur ett bildmotiv kan beskrivas tillsammans med materialet som bär det. Här knyter museets teknikfält arbetssättet till bomullen och titeln anger processionen. Bildens utsnitt kan dessutom ange vilken del av motivet som läsaren faktiskt ser.

Måtten hjälper dig också att välja foto. En enda figur kan räcka för att diskutera en kontur. En bild av hela längden på 452,8 centimeter visar flera figurers inbördes placering och scenens riktning. Om närbilden står för sig, ange var på textilen den är tagen. Bildtexten kan förklara att utsnittet föreställer en del av processionen och sedan ge museets uppgifter för hela duken. Lägg gärna ord som avser det synliga utsnittet nära själva bilden, så att måtten på hela duken inte råkar beskriva den visade delen.

Jämför två föremål som kallas palampor

Met beskriver palampor 2010.337 som bomull färgad efter att reserv och betmedel målats på. Museet daterar den till första fjärdedelen av 1700-talet och anger 113,2 centimeter i varpriktningen och 182,9 i inslagsriktningen. Föremålet tillskrivs Indiens Koromandelkust och den lankesiska marknaden anges som destination. Posten beskriver handeln i stort och föreslår en möjlig köpargrupp för just detta exemplar. Återge tillverkningsområde, marknad och möjlig köpargrupp med varsin grad av säkerhet.

Mets bonad 28.78.1 kallas också palampor. Den dateras till början av 1700-talet och tillskrivs Koromandelkusten. I materialfältet står tryckt bomull. Längd och bredd anges till 312,4 × 236,2 centimeter. Läs föremålsnumren sida vid sida. Det gemensamma namnet hjälper dig att jämföra format. De två teknikfälten anger hur respektive föremål är dekorerat. Skriv gärna numret bredvid uppgiften om tekniken så att det går att hitta tillbaka till rätt post.

Vid jämförelse av yttermått behöver du kontrollera museets namn på varje axel. En post anger varp och inslag. Den andra anger längd och bredd. En bild kan ha vridits för visning, så det lodräta på skärmen kan ligga i en annan riktning än den som står i posten. Ange vilka mått som gäller hela föremålet och vilken bild som är en förstoring. Samma enhet kan användas för båda föremålen, men benämningarna på riktningarna hör till respektive post.

Hitta mittfältet och kanten innan du beskriver ett fragment

På en hel palampor kan man se ett centralt motiv och en kantbård. På ett fragment kan bården finnas kvar även om delar av mitten saknas. Genesees föremål katalogiseras som en lösgjord kant från ett sängöverkast. Smithsonians 1968-78-3-a beskrivs som hälften av en indisk palampor från slutet av 1700-talet, i bomull målad med betmedel och reservfärgad. Katalogen beskriver ett träd, en kulle, en mönstrad bård och ett smalt rött band vid bevarade kanter. Smithsonian märker posten som föremål för pågående forskning.

Leta efter ett skifte i riktning eller upprepning där mittfältet möter bården. Bestäm sedan vilken kant som finns kvar. Ett utsnitt av en blomma kan visa kontur och färg medan blommans placering är oklar. Vägledningen till tryckta kangatyger visar ett annat bruk av orden fält och bård. Vägledningen till fogar mellan suzanipaneler visar hur en söm eller ett bevarat tygstycke kan hjälpa till att lokalisera ett fragment i en annan textil. Om två bilder visar samma bevarade kant går det att jämföra ornamentens läge längs den.

Jämför en lösgjord kant med bården på en hel bonad genom att hitta in- och utsidan. Kontrollera i posten vilken kant som är bevarad. Om mittmotivet saknas, knyt beskrivningen av ett mittmotiv till det dokumenterade jämförelseföremålet. En hel palampor kan visa hur fält och bård brukar vara ordnade. Mönstret i ett försvunnet parti behöver belägg för just det fragmentet. När båda föremålen visas tillsammans går det att ange vilket av dem som faktiskt visar varje motiv.

Skilj tillverkningsplats, destination och användning åt i beskrivningen

Royal Ontario Museums utställningspost för palampor 934.4.13 dokumenterar en textil för väggen eller sängen, tillverkad vid sydöstra Indiens kust för den europeiska marknaden. Den är daterad till första hälften av 1700-talet och mäter 365,6 × 256,4 centimeter. Materialet är tuskaftsvävd bomull färgad med betmedel och reserv, med bladguld. På fotografiet syns en påfågel i mitten och motiv runtom. Uppgifterna om marknad och möjlig användning kommer från utställningsposten.

För 2010.337 anger Met en lankesisk marknad och diskuterar en möjlig målgrupp. Royal Ontario Museum anger en europeisk marknad för sitt exemplar. Båda posterna ger belägg för att färdiga textilier rörde sig mellan tillverkningsområden och marknader. Skriv produktionsregionen, museets uppgift om destinationen och den föreslagna användningen i olika delar av etiketten. När en köpargrupp är en hypotes bör ordvalet ange det även om marknaden anges direkt.

Ställ en fråga om tekniken utifrån mönstret

Välj en växtform och följ den över fältet eller bården. Jämför hur stjälkar, blad eller konturer upprepas och se var ritade eller tryckta delar möts. Vägledningen till växtrankor visar hur du kan följa ett växtmönster över en yta. För en textil kan du sedan slå upp ord som målad, tryckt, färgad och andra processbeskrivningar i materialfältet. Om du följer två upprepade blad kan du anteckna deras lägen innan du återger katalogens uppgift om hur mönstret framställdes.

En post kan ange flera ord eftersom textilen kan ha genomgått flera behandlingar. Står det bara tryckt bomull är det den detaljnivå som posten ger. Om museet anger målad reserv och målat betmedel, nämn båda och deras olika uppgifter vid färgningen. Vissa färger kan ha bleknat och ljuset vid fotograferingen påverkar det som syns. Kulör, motiv och tillverkningssätt behöver var sitt belägg. Skriv gärna ner det synliga färgfältet och den katalogiserade tekniken i varsin anteckning.

Så skriver du en bildtext till målad eller tryckt bomull

Börja med museum, föremålsnummer, titel och datering enligt posten. Berätta om fotot visar hela duken, hälften, en kant eller en detalj. Återge fiber och teknik med institutionens ord. Lägg till måtten om posten anger vad som har mätts. Om en funktion eller marknad föreslås i katalogen, behåll det förbehållet. Då går uppgifterna att kontrollera även om bildtexten och museiposten läses var för sig.

För 2022.439 stöder katalogen handmålad kalamkari på bomull. För 2010.337 anger den målad reserv och målat betmedel samt ett ursprung vid Koromandelkusten och en lankesisk marknad. För 28.78.1 står det tryckt bomull. Genesees post identifierar en bevarad kant. En kort bildtext kan kombinera synligt mönster med de här uppgifterna och hjälpa läsaren att se var varje påstående går att kontrollera.

Vid en detaljbild, behåll föremålsnumret och namnge den del som syns. En bildtext om en bård, en dräkt eller en sträcka av processionen kan jämföras med helbilden. Samma nummer leder sedan till materialbeskrivningen. Om båda bilderna publiceras kan den som vill se en kontur i sitt sammanhang gå från förstoring till helbild med hjälp av den gemensamma hänvisningen.

Museiposter och tekniska källor