Svarta stenen i Kaba: plats, tawaf och historia

Svarta stenen i Kaba: plats, tawaf och historia

Muslim Post Editorial Desk@muslimpost

Var sitter Svarta stenen i Mecka? Se hur den markerar varje varv i tawaf och vad hadither och krönikor berättar om den.

Svarta stenen kallas Hajar al-Aswad på arabiska. Man kan också hitta namnet stavat Hajr e Aswad. Stenen sitter i det östra hörnet av Kaba i Stora moskén i Mecka. Vid tawaf använder pilgrimerna det hörnet som start- och slutpunkt för varje varv runt byggnaden. I hadither berättas det att profeten Muhammed kysste eller rörde vid stenen och att han pekade mot den. Hörnet kan användas som riktmärke ute på gångstråket. Guiden till Kaba beskriver byggnaden och dess plats i muslimernas bön.

En vallfartsguide förklarar hur hörnet används. En numrerad hadith återger vad en namngiven person berättade. En krönika nämner händelser som att stenen fördes bort och kom tillbaka. En museipost ger uppgifter om en bestämd avbildning. Vilken källa du öppnar beror på om frågan gäller läget, en handling under ritualen eller något som har hänt med stenen.

I vilket hörn av Kaba sitter Svarta stenen?

Saudipedias artikel om Svarta stenen placerar den i sydöstra hörnet på östra sidan. Det jemenitiska hörnet finns i den andra änden av den angränsande väggen. Artikeln beskriver flera synliga stenfragment inuti en oval silverram. Ramen skyddar stenen. I ett närfoto går det att skilja den ljusa metallkanten från det mörkare partiet innanför. Fragmenten, ramen och väggen har var sin historia.

De andra punkterna i närheten har egna namn. Abrahams ståplats, Maqam Ibrahim, är en särskild plats förknippad med bön. Koranen 2:125–127 nämner ståplatsen, att Huset renas för dem som tillber och att Abraham (Ibrahim) och Ismael (Isma’il) reser grundvalarna. Artikeln om kiswah, Kabas täckelse, beskriver tyget kring byggnaden. På ett foto löper tyget över väggen och stenen syns i sin infattning vid hörnet.

Läs bildtexten först om du letar efter stenen i en bild. Motivet kan vara ett hörn, ett utsnitt av flera väggar eller hela moskén sedd uppifrån. Vilken sida som syns till vänster beror på fotografens eller tecknarens val. För att lokalisera hörnet på själva byggnaden kan du jämföra med en plan som anger väderstrecken. Skriv gärna upp var bilden är tagen och vilken detalj bildtexten identifierar.

När en bildtext anger flera namn på samma gång kan du börja med att leta efter vad slags detalj varje namn beskriver. Kiswahets tyg syns längs väggen. Den silverfärgade infattningen är koncentrerad till ett hörn. Abrahams ståplats har en egen placering. Tre namn med var sin förklaring gör det lättare att känna igen motiven i en annan bild.

Hur markerar stenen ett varv under tawaf?

Koranen 22:29 talar om att gå runt det Gamla huset. Jabirs berättelse i Sahih Muslim 1218a beskriver hur Muhammed kommer till Huset, inleder tawaf och går sju varv. Sedan nämns att han går till Abrahams ståplats. Följ händelserna från hörnet fram till vad berättelsen beskriver efter det sjunde varvet.

I Nusuks umravägledning börjar tawaf i linje med Svarta stenen. Man går moturs och har Kaba på vänster sida. När man har gått hela vägen runt och kommit tillbaka till den linjen har man gått ett varv. Fortsätt räkna till sju. I en anteckning kan du skriva ”start” när du först ställer dig i linje med hörnet och ”första varvet klart” när du har kommit tillbaka efter en hel rundgång.

Den saudiska myndighetens hadjguide förklarar att stenen får närmas om det går att ta sig fram utan att knuffa eller skada andra. Vid trängsel beskriver guiden en gest mot stenen och orden Allahu akbar medan man fortsätter med flödet. Hörnet kan fortfarande vara ett riktmärke för den som går längre från väggen. Om stegen före och efter tawaf finns mer i guiden till umrans riter.

Guiden från ministeriet för hadj och umra behandlar det jemenitiska hörnet separat. Om båda hörnen står på en plan, kontrollera vilket som används för att räkna varv. Två personer kan gå på olika avstånd från väggen och ändå återkomma i höjd med samma hörn efter ett varv. Att kunna hitta den linjen förklarar varför den som går längre ut kan använda stenen som riktmärke.

Varför kysser, vidrör eller pekar en del pilgrimer mot stenen?

Sahih al-Bukhari 1597 berättar att Umar ibn al-Khattab går fram till Svarta stenen, kysser den och förklarar sitt handlande. Han säger att han visste att stenen själv varken kunde skada eller hjälpa. Han kysser den eftersom han hade sett Guds sändebud göra det. Rapporten förenar gesten med Umars förklaring. Den beskriver hur han följer profetens exempel när han tillber Gud.

I Sahih al-Bukhari 1613 berättar Ibn Abbas om en annan handling. Muhammed red på en kamel under tawaf. Varje gång han kom i höjd med hörnet pekade han mot det och uttalade takbir, ett tillkännagivande av Guds storhet. Skriv vilken rapport som ger Umars förklaring och vilken som beskriver gesten under rörelsen. Guiden till hadith och källhänvisningar förklarar varför samlingens namn och numret hör ihop.

Hörnet är ett riktmärke för rörelsen. Rapporterna förklarar vilka förebilder som finns för olika handlingar. Myndighetens vägledning tar hänsyn till dagens gångstråk och människorna som delar dem. I en sammanfattning kan du skilja en iakttagelse i en hadith från det råd som står i vägledningen. Då kan någon annan öppna precis den källa som används för uppgiften.

Om uppgifterna ska bli en kort förklaring för en vän, börja med verbet i varje källa. Umar förklarar varför han kysste. Ibn Abbas återger en gest som Muhammed gjorde. Departementet förklarar hur en person i trängsel kan röra sig och ändå använda hörnet som riktmärke. När verben står intill rätt hänvisning går de lättare att kontrollera.

Vad säger källorna om stenens ursprung och färg?

Jamiʿ al-Tirmidhi 877 innehåller en rapport via Ibn Abbas där Muhammed säger att stenen kom från paradiset, var vitare än mjölk och mörknade genom mänskliga synder. Rapporten finns i boken om hadj, under ett avsnitt om förtjänsterna hos stenen, hörnet och Abrahams ståplats. Numret gör det möjligt att hitta berättelsen och jämförelsen med mjölk i samlingen.

Koranen 2:125–127 behandlar Huset, dess grund och tillbedjan i berättelsen om Abraham och Ismael. Uppgiften om stenens ursprung och färg finns i en annan källa, hadithen hos al-Tirmidhi. För att identifiera vad som syns i väggen kan du i stället läsa beskrivningen av ytan och ramen. Uppgifter om vilka mineral som finns i stenen skulle kräva en analys av materialet.

Berättelsen om Muhammed och återuppbyggnaden

I den profetbiografi som Ibn Hisham har bevarat återuppbygger Quraysh Kaba och tvistar om vem som ska sätta dit Svarta stenen. Muhammed ber om ett tygstycke och lägger stenen på det. Företrädare för grupperna tar tag i tyget och lyfter det tillsammans. När de når rätt höjd sätter han stenen på sin plats. Biografin placerar händelsen före uppenbarelsen.

Den som har hört om hur grupperna löste tvisten med hjälp av ett tyg kan läsa den här passagen och se hur de samarbetade. Hadithen om Umars kyss handlar om en annan händelse. När båda episoderna står i samma text är det bra att låta biografins namn stå vid lyftet och hadithnumret vid kyssen. Då går det att se vem som handlar i respektive berättelse.

När qarmaterna förde bort och lämnade tillbaka stenen

Medeltidens historieskrivare Ibn al-Athir tar upp bortförandet i krönikans post för 317 AH i al-Kamil fi al-Tarikh. Han beskriver Abu Tahir al-Qarmati och hans följeslagare i Mecka under pilgrimsfärden. De tog ut stenen och skickade den till Hajar i östra Arabien. Hajar i krönikan är ett ortnamn. Det arabiska ordet hajar i namnet på stenen betyder sten. I posten för 339 AH uppger samme krönikör att qarmaterna återlämnade den till Mecka.

Händelserna inträffade på 900-talet och skiljs åt av mer än två årtionden. Krönikans årsrubriker följer islamsk tideräkning. Använd 317 och 339 AH för att hitta rätt i den även om moderna texter omvandlar åren på olika sätt. Ibn al-Athir skrev efter händelserna. Hans årsposter bevarar en berättelse om vad som hände.

Silverramen har en egen historia. Saudipedia beskriver en förstärkning med silver under Abdullah ibn al-Zubayr och utbyten av skyddsramen 1979 och 2001. På en tidslinje kan de sena åren åtföljas av en kort beskrivning av just ramens historia. Ange de två åren från krönikan för flytten från och tillbaka till Mecka.

I den första krönikeposten finns både platsen där stenen togs och platsen dit den sändes. I nästa finns uppgiften om återlämnandet till Mecka. Anteckna de år som står som rubriker och vilken handling som hör till vart och ett. En senare datering i Saudipedia kan avse skyddsramen, så lägg också till namnet på det som byttes ut.

Så går det att läsa foton, kakelplattor och vallfartsbilder

En osmansk kakelplatta från mitten av 1600-talet på British Museum, nummer 2009,6039.1, visar Stora moskén med Kaba i mitten. Museet identifierar Svarta stenen på Kabas vänstra sida i motivet. Bilden visar hur målaren placerade detaljerna i förhållande till byggnaden. Använd en plan med väderstreck för att hitta hörnet på plats.

Metropolitan Museum of Arts katalogpost för Futuh al-Haramayn, en vallfartshandbok, beskriver hur illustrationerna använder fågelperspektiv och texter som märker ut platser. Sök efter titel, datering och föremålsnummer om du vill tolka en bild. Samma vägg kan hamna på motsatt sida i ett fotografi taget från en annan vinkel.

För varvräkningen kan du följa Nusuks guide. Umars förklaring finns i al-Bukhari 1597. Bortförandet och återlämnandet står under vart sitt år i krönikan. För en bild, leta efter hörnet, synvinkeln och institutionen som har identifierat det avbildade föremålet.