Vad är Kaba? Plats, betydelse och historia

Kaba är den heliga, nästan kubformade byggnaden i mitten av Stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Den är referenspunkten för qibla, riktningen som muslimer vänder sig åt vid den rituella bönen. Under hajj och umra går pilgrimer sju varv runt byggnaden i ritualen tawaf. Det svarta tyget på utsidan hör till klädseln som kallas kiswah.

På engelska kartor står det ofta Mecca eller Makkah för Mecka. Byggnadens namn kan skrivas Kaaba, Ka‘ba eller Ka‘bah. Stavningarna syftar på samma byggnad. När du läser en karta eller bildtext behöver du skilja mellan själva byggnaden, moskén runt den, böneriktningen och området där pilgrimerna går.

Var står Kaba i Stora moskén?

Kaba står på den öppna platsen i mitten av Stora moskén, även kallad Masjid al-Haram. På håll syns byggnadens mörka kontur tack vare tyget på väggarna. Arkaderna, minareterna och våningsplanen för bön hör till moskén. Den ljusa stenbeläggningen runt Kaba är en del av mataf, området för tawaf. Moskén har dessutom andra nivåer där ritualen kan utföras.

En utbyggnad av Stora moskén kan gälla ingångar, passager eller nya våningsplan. En restaurering av Kaba gäller den mindre byggnaden i mitten, exempelvis en vägg, taket eller dörren. En uppgift om gårdens yta har därför en annan innebörd än längden på en av byggnadens sidor. Titta efter vad källan mäter innan du jämför talen.

Saudipedias artikel om mataf beskriver förändringar av golvet, gångvägarna och våningsplanen. Tidigare fanns en linje i beläggningen i höjd med Svarta stenen. Den visade var ett varv började och slutade. Linjen togs bort eftersom människor samlades vid markeringen. Ett äldre foto kan visa den tidigare linjen. Hörnet med stenen är fortfarande ett riktmärke.

Varför vänder sig muslimer mot Kaba när de ber?

Qibla är den gemensamma riktningen för den rituella bönen. I Koranen 2:144 finns anvisningen att vända sig mot den heliga moskén. Kaba är den konkreta referenspunkten för riktningen. Muslimer tillber Gud och orienterar sig under bönen med hjälp av samma plats, oavsett var de själva befinner sig.

Från vissa ställen i Stora moskén kan de bedjande se byggnaden. I en annan stad brukar man följa riktningen som anges i bönerummet. På en karta varierar riktningen mot Mecka beroende på var man börjar. Ordet ”österut” kan därför inte beskriva qibla på alla platser. Några historiska hjälpmedel för att hitta qibla kombinerade kompass eller solur med uppgifter om städer.

Ett foto av människor som står i rader kan visa åt vilket håll de är vända i bön. Ett foto av personer som rör sig runt Kaba visar vägen för tawaf. En ritning kan ha en pil mot byggnaden och en linje som går runt den. De två tecknen förklarar olika handlingar på samma plats.

Hur går tawafs sju varv till?

Pilgrimerna börjar i höjd med hörnet där Svarta stenen sitter och går sju varv med Kaba till vänster. Sett uppifrån är det motsols. Den saudiska kommunala Balady-atlasen över hajj anger hörnet som början och slut och beskriver gesten att höja handen mot stenen. Utgångspunkten går att känna igen på avstånd. På plats följer man skyltarna, personalens anvisningar och riktningen som de andra går i.

Tawaf ingår både i hajj och i umra. Nusuks beskrivning av hajj visar flera tillfällen för tawaf, bland annat tawaf al-ifada. Hajj omfattar även riter utanför Stora moskén, exempelvis samlingen vid Arafat. I umra ingår också sa‘i, sträckan mellan Safa och Marwa. I guiden till umra steg för steg beskrivs ordningen. Texten om islams fem pelare förklarar pilgrimsfärdens religiösa sammanhang.

Följ ett varv på en skiss genom att börja vid referenshörnet, gå runt hela byggnaden och komma tillbaka i höjd med samma hörn. Passagen förbi en enda vägg är bara en del av ett varv. Sträckan blir annorlunda om man går längre från väggen eller på ett annat plan. Hörnet är ändå utgångspunkten för att identifiera varvet.

Vad är Svarta stenen, kiswah och Hijr?

Svarta stenen sitter infattad i ett av hörnen. Kiswah är samlingen av textilier som täcker utsidan. Det broderade förhänget vid den upphöjda dörren kallas sitara. Bredvid byggnaden finns en låg halvcirkelformad mur som avgränsar Hijr. Beroende på var kameran står kan olika delar synas.

Delar av Kaba och området omkring byggnaden

Del	Plats	Vad den visar
Svarta stenen	I en infattning vid ett hörn	Läget i höjd med stenen markerar början och slutet av varje varv.
Kiswah	På ytterväggarna	De textilier som täcker byggnadens utsida.
Sitara	Framför den upphöjda dörren	Det broderade dörrförhänget, en del av den yttre klädseln.
Hijr	Innanför den låga bågformade muren	Traditionen knyter en del av ytan till en äldre grundplan.
Mataf	I det vidare området runt Kaba	Platsen där pilgrimer rör sig under tawaf.

I Sahih al-Bukhari 1597 står det att Umar kysste Svarta stenen eftersom han hade sett Muhammed göra så. Umar sa att stenen i sig inte kunde gynna eller skada honom. Berättelsen förklarar den religiösa förebilden för gesten. Den som går längre från väggen använder fortfarande hörnet som riktmärke för varvets gräns.

Qatar Museums visar ett dörrförhänge från sen osmansk tid i samlingen på Museet för islamisk konst. När det ställs ut för sig går det att titta närmare på hur broderiet är placerat. Artikeln om tillverkningen av kiswah visar hur förhänget ingår tillsammans med de övriga tygerna på byggnaden.

Vad säger islamiska källor om ursprunget?

Koranen 2:125 beskriver Huset som en plats dit människor återvänder och förbinder det med bön och rundgång. I 2:127 reser Ibrahim och Ismail Husets grund. Koranen 3:96–97 talar om Huset i Bakka, dess välsignelse och vägledning och om pilgrimsfärd för dem som har möjlighet.

Verserna förklarar den religiösa betydelsen och vilken roll Ibrahim och Ismail har i den islamiska traditionen. De innehåller inget årtal för en viss mur eller längder på byggnadens sidor. För att undersöka skadorna från en senare översvämning behövs historiska dokument och byggnadsstudier. En gammal helig plats kan ha en byggnad som har reparerats och byggts om vid flera tillfällen.

Hur har byggnaden förändrats genom historien?

Qatars nationalbiblioteks utställning om Kabas arkitektur går igenom flera byggnadsfaser. Där skildras en återuppbyggnad av Quraysh före början av Muhammeds profetiska verksamhet. Vid slutet av 600-talet byggde Abd Allah ibn al-Zubayr upp huset på nytt och ändrade dess plan. En senare ändring under den umayyadiske kalifen Abd al-Malik förde formen närmare den som förknippas med Quraysh.

En översvämning år 1039 efter hijra skadade byggnaden. Den historiska undersökningen från 2025 behandlar händelsen som översvämningen 1630 och beskriver arbetena på order av den osmanske sultanen Murad IV. Samtida vittnen skrev om vilka nedfallna stenar som kunde användas igen och vilka skadade delar som behövde tas bort. Källorna gör det möjligt att se konkreta beslut bakom ordet återuppbyggnad.

Saudipedias artikel om Stora moskén anger att en omfattande restaurering genomfördes 1996 under kung Fahd. Artikeln återger mått från forskningscentret för hajj vid Umm al-Qura-universitetet. Sidan med dörren, mellan Svarta stenens hörn och det levantinska hörnet, anges till 11,68 meter. De övriga sidorna är 12,04, 10,18 och 9,90 meter. Vägarnas mått och gårdens yta behöver utläsas ur andra uppgifter. Äldre mått på själva byggnaden kan dessutom ha tagits mellan andra punkter eller angetts i andra enheter.

Så läser du ett foto eller en ritning av Kaba

Leta efter tyget, den upphöjda dörren och den ljusa beläggningen. Ett närfoto ger en bild av broderiet. En vy på avstånd kan visa människornas rörelser. Den låga muren vid Hijr syns ofta bättre på en ritning sedd uppifrån än på ett foto taget mitt i folkmassan. Om en bildtext anger ett mått, kontrollera de två namngivna hörnen innan du placerar talet på en synlig vägg.

Ett datum i bildtexten kan gälla en översvämning, ett byggnadsarbete eller själva tyget. Dörrförhänget i ett museum kan vara yngre eller äldre än en viss reparation av muren. Ange vad som är daterat när du använder bilden. Kartor, föremålsbeskrivningar och byggnadshistoriska studier ger olika slags svar om samma plats.

Ta också hänsyn till skalan. På en karta över Mecka kan en symbol ange hela moskén. En detaljritning kan skilja mellan byggnadens fyra sidor och gränsen för den belagda platsen. På ett foto i marknivå kan människor i förgrunden skymma den låga muren eller delar av underlaget. En ritning kan då ge en säkrare bild av hur delarna ligger i förhållande till varandra, medan ett närfoto säger mer om tyget.

Källor

• Koranen 2:144 — Anvisningen att vända sig mot den heliga moskén under bönen.
• Koranen 2:125 — Huset som plats för återvändande, bön och rundgång.
• Koranen 2:127 — Ibrahim och Ismail reser Husets grund.
• Koranen 3:96–97 — Huset i Bakka och pilgrimsfärden för dem som har möjlighet.
• Balady-atlasen, karta över hajj — Varvets riktning, referenshörnet och gesten mot stenen.
• Nusuk, pilgrimsfärden hajj — Var tawaf och Arafat kommer i ritualernas följd.
• Sahih al-Bukhari 1597 — Umars förklaring till att kyssa Svarta stenen.
• Saudipedia, Stora moskén — Byggnadens delar, sidornas mått och restaureringen 1996.
• Saudipedia, Mataf — Ändringar av beläggning, golvlinje och våningsplan.
• Qatars nationalbibliotek, Kabas arkitektur — Byggnadsfaserna och utställningens material.
• Studie om återuppbyggnaden under Murad IV — Översvämningen och beslut om arbetet enligt samtida vittnen.
• Qatar Museums, Kabas sitara — Föremålsuppgifter och bild av ett sent osmanskt dörrförhänge.