
Medelhavskosten i Marocko från olivlund till gemensamt bord
Läs om Chefchaouen i Unescos register, vad olivoljans etikett visar och hur en måltid kan uppmärksamma den internationella olivträdsdagen.
I Chefchaouen i Marocko är medelhavskosten en levande mattradition som knyter ihop landskap, råvaror, matlagning och gemensamma måltider. Unesco nämner orten som ett exempel på hur kulturarvet förs vidare. Den internationella olivträdsdagen infaller den 26 november. En oliv är en bra början om man vill följa maten från odling till bord. Flaskan ger information om oljan. Vid bordet kan man se hur den används och höra hur kunskapen förs vidare.
Varför Chefchaouen finns med i Unescos register
Det ursprungliga beslutet från Unescos kommitté 2010 nämner Chefchaouen i Marocko tillsammans med Soria i Spanien, Koroni i Grekland och Cilento i Italien. Exemplen knyter verksamheten till bestämda samhällen. Den nuvarande posten på den representativa listan daterar den utvidgade inskrivningen till 2013 och anger Cypern, Kroatien, Spanien, Grekland, Italien, Marocko och Portugal. I en historik över den första inskrivningen kan man alltså se 2010. Den utvidgade posten anger 2013. Datumen syftar på två steg i samma process.
Ordet kost kan föra tanken till vad en enskild person äter. I Unescos beskrivning ingår flera verksamheter som hänger ihop, från att odla, skörda och förädla till att laga mat och äta tillsammans. Måltiden har en egen roll som socialt tillfälle. Någon vet när grödan är färdig att skördas. Andra lagar maten inför en träff eller lär barnen hur de kan delta. De för traditionen vidare också vid en helt vanlig måltid.
Chefchaouen ligger i nordvästra Marocko. Banden till Medelhavet märks i jordbruket och köket. Nätverket av lokalsamhällen som representerar traditionen beskriver hur beredning, firande och delning av mat går från generation till generation. Beskrivningen handlar om ett samhälle och området runt omkring. På andra håll i landet kan råvarorna och teknikerna se annorlunda ut. Den som vill veta mer om en familjs vanor kan fråga var och när maten vanligen lagas, och om det är en vardagsrätt eller något som hör till ett särskilt tillfälle.
Olivens väg från plockning till måltid
En skörd kan ge två slags produkter. En del frukter körs till en olivkvarn, där oljan utvinns. Andra bereds för att ätas hela eller i bitar. Bordsoliver kan serveras till bröd eller till en rätt. Ett par droppar olja över en färdig rätt kan hjälpa doften att träda fram. Odlaren kan välja sorter och skördetillfällen efter vad frukten ska användas till. På samma marknadsbord kan det därmed ligga resultatet av olika beslut från både odling och bearbetning.
Internationella olivrådets vägledning om bordsoliver förklarar vad bearbetningen fyller för funktion. De flesta färska oliver innehåller det bittra ämnet oleuropein. Tillagningsmetoderna varierar och kan omfatta saltlake eller annan behandling. Gröna oliver, frukter plockade under färgskiftet och de som nästan blivit fullmogna kan alla bli bordsoliver. Färgen berättar bara en del om bearbetningen. Läs beskrivningen på förpackningen om du vill jämföra två olika beredningar.
Dela upp produkterna på disken i två grupper. Ta reda på vilken sorts olja som säljs och fundera på om den främst ska användas i matlagningen eller smakas till bröd. Titta sedan på olivburken, till exempel för att se om oliverna har kärnor eller en fyllning. Sådan information är viktig för dem som ska äta. Om två oliver ser likadana ut men smakar olika kan säljaren berätta vad det beror på. Frågan gör en del av arbetet bakom varan synligt.
Det här går att läsa på olivoljans etikett
Internationella olivrådets oljekategorier skiljer på framställningssätt och kvalitetsklass. Jungfruolja utvinns ur oliver med mekaniska eller andra fysikaliska metoder under fastställda villkor. Extra jungfruolja och jungfruolja är olika klasser. De bedöms enligt kemiska och sensoriska kriterier. Fri syra är ett av dem och uttrycks i gram oljesyra per 100 gram olja. Rådets övre gränser är 0,8 för extra jungfruolja och 2 för jungfruolja, jämte krav på andra egenskaper. Fri syra bestäms genom analys. En bitter eller pepprig känsla i munnen räcker inte för att avgöra klassen.
Rådet beskriver även en blandning av raffinerad olivolja och ätliga jungfruoljor. Namnet i handeln kan variera beroende på marknaden. Olivrestmassa är det fasta material som blir kvar efter att oljan har utvunnits. Olja som säljs som olja av olivrestprodukter hör till en egen kategori. Läs produktnamnet i sin helhet i stället för att bara se den största texten. Ordet olivolja kan stå stort på framsidan på flera förpackningar med olika innehåll.
EU:s handelsnormer för olivolja visar vilka uppgifter en marknad kan kräva. De kräver en ursprungsuppgift för extra jungfruolja och jungfruolja som säljs enligt reglerna. Skördeår får anges på vissa villkor, bland annat att allt innehåll är från den skörden. På andra marknader kan andra krav gälla. Skilj platsen där oljan tappades på flaska från det ursprung som uppges. Leta efter tydlig information om skörden innan du drar en slutsats om när oliverna plockades. Jämför priset för samma volym och kategori om du ska välja mellan två flaskor. Om du vill jämföra två ursprungsuppgifter, skriv av hela uttrycket från båda etiketterna. Då väger du oljans uppgivna ursprung mot motsvarande uppgift på nästa flaska.
Vad exemplet från Marocko visar om matarv
En etikett och en beskrivning av levande kulturarv svarar på olika frågor. Etiketten ger information om det som finns i en flaska eller burk. Beskrivningen handlar om kunskap och relationer som människor bevarar genom att använda dem. I Chefchaouen går vägen från odling och bearbetning till fester och vardagsmåltider. Fråga gärna hur en rätt kom till bordet, utöver vilken olja som är i den. Vem lärde kocken laga rätten? Var köps råvarorna? Vilka av dem varierar med årstiden?
Kommunens projekt för märkning av medelhavskosten i Chefchaouen är ett konkret lokalt exempel på kulturarvsarbete. Kommunen beskriver ett pilotprojekt för restauranger och producenter med en kommitté, kriterier, utbildning och information till konsumenter. Den säger att projektet bedrivs med ICLEI inom AfriFOODlinks och finansieras av EU. Den publicerade beskrivningen anger syftet och stegen som planeras. Den som söker en deltagande restaurang bör leta efter aktuella lokala uppgifter om deltagare och märkningar som har delats ut.
Om ni ordnar ett gemensamt bord kan alla få bidra. En person kan ta med bröd, en annan laga grönsaker eller baljväxter och en tredje berätta hur de brukar servera oliver i sitt hem. Det är idéer för en middag hemma. I kulturarvsbeskrivningen hör marknaden, köket och bordet ihop, eftersom folk lär av odlare, försäljare, kockar och släktingar. Vid flera måltider kan man också märka vad som ändras med säsong, utbud och tillfälle.
Att duka för gäster med olika önskemål
Bröd, en skål oliver och några grönsaker eller baljväxter är en enkel början. Häll olja i en liten skål åt dem som vill prova den med bröd. Välj enkla ingredienser och servera dressing eller fyllning vid sidan av om gästerna vill välja själva. Se det som förslag till något ni kan dela, anpassade till dem som kommer. Hushållen i Chefchaouen har många olika sätt att planera sin egen mat.
Kontrollera innehållet och tillagningen för varje vara när du handlar åt gäster som äter halal. En rätt som kallas medelhavsmat kan innehålla buljong, en färdig sås eller en marinad som skiljer sig från den du känner igen. Fråga före inköpet om gästen har särskilda önskemål, anteckna ingrediensen i fråga och läs på den aktuella förpackningen. Guiden om halalmat och certifiering ger en bakgrund. Guiden om att kontrollera kyckling som säljs som halal visar hur ingredienser och certifikat kan variera mellan olika produkter av fågelkött.
Om förpackningen har en märkning visar guiden om att kontrollera ett halalcertifieringsmärke hur ett certifikat kopplas till rätt vara. När förpackningen saknas för en färdig rätt kan du fråga värden eller säljaren. En sked som flyttas från en rätt till en annan kan föra över lite fyllning eller sås. Prata med gästerna om hur maten ska serveras om det spelar roll för dem. Den som vill inleda eller avsluta måltiden med en bön hittar ord och källor i guiden om böner före och efter maten.
Så kan den internationella olivträdsdagen uppmärksammas
Unesco uppmärksammar den internationella olivträdsdagen den 26 november. Generalförsamlingen proklamerade dagen 2019. Internationella olivrådet anger Libanon och Tunisien som initiativtagare. Det är ett tillfälle att lära sig om olivodling och trädets plats i olika kulturer. En provsmakning, ett samtal på marknaden eller en måltid kan förverkliga tanken i den skala som passar sällskapet.
Ge deltagarna två uppgifter om varje olja i en liten provning: kategorin på etiketten och det angivna ursprunget. Häll ungefär lika mycket i två likadana skålar och servera med samma bröd. Då går det lättare att beskriva skillnaderna utan att påverkas av andra smaker. Låt var och en hitta egna ord för en fruktig doft, bitterhet eller en pepprig känsla. En informell provning hjälper deltagarna förstå vad de gillar. Den officiella bedömningen följer fastställda prov. Vid nästa besök på marknaden kan ni fråga när oliverna skördades eller vilken kvarn som bearbetade dem.
Följ till sist en av produkterna genom händerna som har arbetat med den. En burk leder från den som odlade oliverna till den som gjorde dem ätfärdiga. En flaska olja leder tillbaka till val som gäller skörd och bearbetning. Vid bordet kommer människor som väljer, lagar och serverar maten till, tillsammans med dem som lär sig genom att vara med. Den kedjan gör Chefchaouen till ett exempel på medelhavsområdets matkultur. En oliv ger en konkret ingång till att upptäcka den.





