Tegel, hörntromper och kupol i samanidernas mausoleum i Buchara

Tegel, hörntromper och kupol i samanidernas mausoleum i Buchara

Muslim Post Editorial Desk@muslimpost

Hitta flätmönstret i teglet, den övre arkaden och de fyra hörntromperna i samanidernas mausoleum i Buchara med hjälp av ritningar och fotografier.

Samanidernas mausoleum i Buchara är byggt av bränt tegel. Samma material bildar den kvadratiska gravkammaren och mönstren på väggarna. Utvändigt liknar tegelskiften kring de stora bågarna flätverket på en korg. Nära taket går en rad mindre bågar runt byggnaden. Inne i gravkammaren spänner bågar över de fyra hörnen och bildar en åttasidig övergång från det kvadratiska rummet till kupolen. Börja vid mötet mellan två väggar och titta upp på bågen som går över hörnet.

Fotografier och ritningar besvarar olika frågor. En fasadbild visar flätmönstret och skuggorna från tegelstenarna. En sektion eller ett fotografi av interiören visar var hörnen och kupolens bas ligger. Ett äldre vykort visar omgivningen innan några av 1900-talets förändringar genomfördes. Ange källans typ och datering tillsammans med iakttagelsen. En översiktsbild bredvid ett detaljfoto hjälper läsaren att hitta det fotograferade partiet på fasaden.

Den kvadratiska kammaren och taket från olika håll

Archnets uppgifter om Ismail Samanis mausoleum beskriver en kubisk byggnadskropp som smalnar av något uppåt. Kupolen ovanpå är indragen från ytterväggens plan. Bildarkivet innehåller en arkitektritning, historiska fotografier och nyare digitala bilder. Börja med en bild av hela fasaden och byt sedan till en sned vy för att hitta kupolen och delarna vid takets hörn. I en bild rakt framifrån kan silhuetten dölja avståndet från väggens utsida till kupolens bas. På bilden från sidan kan du markera de båda lägena.

Melanie Michailidis studie av byggnaden och dess beställare beskriver en kub med kupol, ungefär tio meter på varje sida och med en ingång på varje fasad. Hon påpekar att byggnadens orientering är förskjuten i förhållande till väderstrecken. Granska planritningen innan du kallar ett fotografi för nord- eller östfasaden. Om bildtexten saknar väderstreck går det att beskriva fasaden med hjälp av den synliga ingången. Den ungefärliga sidlängden ger en uppfattning om byggnadens storlek. Uppmätningen gör det möjligt att skilja mellan de inre och yttre gränserna.

Flätmönstret runt ingången

Teglet är både byggnadsmaterial och dekor. Archnet beskriver ett förband som påminner om korgflätning runt den centrala bågöppningen. I bågsvicklarna, fälten mellan bågens kurva och ramen omkring den, ligger teglet diagonalt. Följ riktningen hos tegelstenarnas synliga ytor från väggfältet mot bågen. Ändringar i riktning eller relief påverkar hur solljuset träffar ytan. Hitta först fälten på en översiktsbild och använd sedan en närbild för att se hur de enskilda stenarna ligger.

Jämför fogarna i översiktsbilden och i detaljen. En utskjutande kant kan kasta en mörk strimma. Flera stenar bredvid varandra kan ge flera sådana strimmor i följd. På ett fotografi kan de se ut som målade linjer. Använd en bild från en annan vinkel för att se om strimman följer kanten på tegelstenen. Guiden till islamiska geometriska mönster visar hur man följer upprepade enheter. På mausoleet består mönstret av murade tegelstenar. Fogarna är därför en del av det man undersöker. Markera en grupp stenar och jämför riktningen med den i nästa grupp.

I sin uppmätningsstudie anger Dilrabo Tosheva yttermåtten i plan till 10,8 gånger 10,7 meter och innermåtten till 7,20 gånger 7,20 meter. Hon anger två vanliga tegelformat, 23 gånger 23 gånger 3 centimeter och 24 gånger 24 gånger 3,5 centimeter. Hon beskriver också fyllning av stenfragment och lera mellan murens två tegelytor. Måtten avser olika delar av monumentet. Använd en översiktsbild för ytterkonturen, en planritning för gränserna inåt och utåt och ett detaljfoto för teglet som ligger i dagen. En bild av en yta visar murens utsida. Läs uppmätningsstudien för uppgiften om fyllningen. När måtten skrivs in i planen kan ytter- och innermåtten stå vid de linjer de gäller. Tegelstenarnas mått hör hemma i en bildtext om murverket med hänvisning till Toshevas mätningar.

Ingångsbågen och den övre arkaden

Huvudbågen sitter mitt på varje fasad. En rad betydligt mindre bågar löper ovanför den. Platsbeskrivningen i Iran Turan vid Leidens universitet anger tio små bågar på varje sida och stuckdekor på de smala kolonnetterna. Archnet kopplar även den utvändiga arkaden till ett galleri på insidan. Ange var kolonnetterna sitter och vilket material dekoren är gjord av. Murförbandet på det stora väggfältet kan visas på en annan del av fasaden.

Räkna öppningarna på en sida och använd en bild tagen rakt framifrån för att kontrollera radens ändar. På en sned bild kan två rader se ut som en enda kring hörnet. Kolonnerna som är fästa vid väggarna i hörnen ingår i den kvadratiska byggnadskroppen. Högre upp flankerar mindre kupolformade delar det centrala taket. En utvändig bild visar deras lägen. För att följa bågarna som bildar övergången till kupolen behövs en bild inifrån.

De fyra hörntromperna i gravkammaren

En hörntromp överbryggar ett hörn i ett kvadratiskt rum. I Buchara bildar de fyra hörnövergångarna en åttasidig zon under kupolen. Hitta mötet mellan två väggar och leta ovanför efter bågen som går tvärs över hörnet. Runt kupolens bas växlar partier över väggarna med partier över hörnen. Guiden om tromper och pendentiv förklarar båda konstruktionsformerna. Om både bågen och de båda väggarna finns med på bilden, blir hörnbågens placering lättare att förstå.

Michailidis beskriver en ribba som delar varje tromp i två triangulära fält. Hon noterar också olika tegelmönster upptill och nedtill. Leta upp hela hörnbågen i interiörbilden innan du följer ribban i mitten. Då går det att placera dekorbandet i den större form som överbryggar hörnet. Den övre arkaden och den åttasidiga zonen har var sin plats. En sektion visar deras höjder i förhållande till varandra, och ett fotografi visar ytans textur.

I figur 2 i studien syns ett hörn tillsammans med de små öppningarna ovanför. Michailidis beskriver kvadrater och romber i rummets övre del och flätmönster längre ner. Hon skiljer också ribbor med band som påminner om pärlrader från ribbor med rombmönster. Ett fotografi av ett hörn visar vad som syns just där. Kontrollera planritningen och andra tillgängliga bilder av interiören innan du beskriver ett mönster som gemensamt för alla fyra hörn.

Restaureringen och omgivningen i daterade bilder

Posten från Leidens universitet återger ett vykort med ett fotografi taget mellan 1922 och 1934. Den visar också en modernare bild och behandlar arbetet 1937–1939 under ledning av Boris Zasypkin, med deltagande av lokala hantverkare, bland dem Shirin Muradov. Posten beskriver hur senare pålagd puts togs bort och hur tegel från utgrävningar återanvändes. Den nämner också förändringar av begravningsplatsen och de närbelägna husen under 1930-talet. Ange tidsintervallet för fotograferingen om du använder vykortet för att beskriva omgivningen.

Jämför samma mur på daterade bilder när dokumentationen anger vilken vägg som syns. Utgå från hörnen och den stora öppningen och jämför sedan bruksfogarna. Ljus, avstånd och tryckkvalitet kan ändra hur en fog ser ut. Knyt uppgifter om utbytt eller återanvänt tegel till dokumentationen av arbetet. Guiden till underhåll av stora moskén i Djenné gäller en annan byggnad och ett annat material. Dokumentationen från Buchara gäller restaurering av ett monument av bränt tegel.

Byggnadsdatum och uppgifter om gravläggning

Archnet anger en byggnadsperiod från 892 till 942 och diskuterar ett färdigställande före 943. En stiftelsehandling används för att undersöka om byggnaden kan ha beställts för Ismails far. Michailidis beskriver den bevarade texten som en avskrift från 1500-talet av en handling från 900-talet. Hon nämner också en träplatta med anknytning till Nasr II, som dog 943, och anser att Ismail kan ha begravts här. Källorna gäller olika frågor om byggnaden, beställarna och gravläggningarna. Guiden till stiftelsehandlingar för waqf visar vad en sådan handling kan innehålla och hur den kan vara knuten till en byggnads användning.

Dilrabo Toshevas omprövning av samanidernas mausoleum bygger på en plan över platsen, inskrifter, stiftelsehandlingar och arkeologiskt jämförelsematerial. Hon undersöker möjliga förebilder och invänder mot att alla drag hänförs till en enda byggnadstradition. Michailidis föreslår en egen tolkning av Ismails roll som beställare och användningen av persiska och centralasiatiska former. Ange vem som har föreslagit en tolkning. Teglet, bågarna och tromperna går också att beskriva direkt från ritningar och fotografier.

Välj en källa som passar bildtexten

Skriv om bilden visar en fasad, en interiör, en sektion eller en daterad arkivvy. Välj en del som syns tydligt. Ange skala eller orientering när källan ger den. För en båge mitt på en vägg, markera läget. För en båge över ett invändigt hörn, visa också de två väggar som möts där. När man jämför bilder går den övre arkaden lättare att hitta om hela raden med öppningar syns. Om en detaljbild visar en del av raden kan läget för detaljen markeras i ett vidare utsnitt.

Världsarvsregistreringen av Bucharas historiska centrum tar upp mausoleet bland stadens äldsta bevarade monument. Uzbekistans rapport från 2016 om bevarandestatus beskriver en ändring av skyddsområdet så att mausoleet och bassängen kom att ingå. Rapporten dokumenterar en modern förvaltningsgräns. För uppgifter om den äldre byggnaden, utgrävningar och restaureringar, använd relevanta arkitektur-, arkeologi- och restaureringskällor. Om varje källa kopplas till den del den beskriver, kan läsaren kontrollera bilden och bildtexten var för sig.

Arkitekturkällor och vidare läsning