Franska uiguriska föreningen kräver ökad internationell uppmärksamhet för uigurkrisen och organiserar viktiga aktiviteter

Inledning: Rättvisans röst i hjärtat av Europa

I dag är den svåra kris som de förtryckta uiguriska muslimerna i Östturkestan står inför inte bara en prövning för en enskild nation, utan för hela den muslimska ummahn och mänsklighetens samvete. Franska uiguriska föreningen (Association des Ouïghours de France) står i främsta ledet i denna kamp och kräver att det internationella samfundet, särskilt västvärlden och de muslimska länderna, inte förblir tysta inför detta förtryck. Genom att organisera en rad storskaliga aktiviteter i början av 2026 har föreningen lyft den uiguriska frågan till en ny nivå [east-turkistan.net].

Senaste aktiviteter och Kinas gränsöverskridande förtryck

Den 20 januari 2026 öppnade Franska uiguriska föreningen och Europeiska uiguriska institutet (IODE) officiellt sitt nya center i Paris. Detta center fungerar som en viktig bastion för att bevara den uiguriska kulturen och bedriva politiskt påverkansarbete. Trots att den kinesiska regimen utövade påtryckningar på franska lokala tjänstemän för att stoppa evenemanget, genomfördes det tack vare rättviseförespråkares beslutsamhet [hrw.org].

Utöver detta utsätts uiguriska aktivister i Frankrike ständigt för Kinas "gränsöverskridande förtryck" (Transnational Repression). Enligt uppgifter som framkom i februari 2026 har kinesiska myndigheter ringt uigurer bosatta i Paris, såsom Abdurahman Tohti och Mirkamil Turgun, och försökt tvinga dem att spionera på sin egen förening [hrw.org]. Dessa hot har dock inte försvagat den uiguriska gemenskapens vilja, utan har snarare stärkt deras röst på den internationella arenan.

Juridisk kamp: Rättsliga åtgärder mot teknikföretag

Franska uiguriska föreningen begränsar sig inte till demonstrationer, utan bekämpar även Kinas förtrycksmaskineri på juridisk väg. I september 2025 lämnades en stämningsansökan in till domstolen i Paris tillsammans med Uiguriska världskongressen mot de kinesiska teknikföretagen Huawei, Hikvision och Dahua [uyghurcongress.org]. Dessa företag anklagas för att vara delaktiga i folkmordet på uigurer genom ansiktsigenkänningsteknik och omfattande övervakningssystem i Östturkestan. Denna juridiska åtgärd fungerar som en kraftfull varningssignal till europeiska företag att inte investera i verksamheter som kränker mänskliga rättigheter.

Den muslimska ummahns ansvar och ett religiöst perspektiv

Islam lär oss att "muslimer är som delar av en kropp; om en del lider, lider hela kroppen". Förstörelsen av moskéer i Östturkestan, brännandet av Koranen och att miljontals muslimer tvingas avsäga sig sin tro är en smärta för hela ummahn. Franska uiguriska föreningen kritiserar i sina aktiviteter skarpt de muslimska länderna, särskilt Islamiska samarbetsorganisationen (OIC), för att de förblir tysta till förmån för Kinas ekonomiska intressen.

Att stå upp för rättvisa är ett krav i tron. I Koranen befalls vi: "O ni som tror! Stå fasta för rättvisan" (Sura An-Nisa, vers 135). Våra uiguriska bröders och systrars kamp i Frankrike är inte bara en politisk kamp, utan en kamp mellan sanning och lögn, mellan förtryck och rättvisa. De "konkreta steg" de kräver av det internationella samfundet är att koppla ekonomiska relationer med Kina till villkor om mänskliga rättigheter och att förbjuda produkter framställda genom tvångsarbete [uhrp.org].

Dilnur Reyhan och politiska påtryckningar

En annan viktig profil inom den franska uiguriska rörelsen, Dr. Dilnur Reyhan, har blivit en måltavla för den kinesiska ambassaden. I oktober 2025 drogs hon inför rätta efter en anmälan från den kinesiska ambassaden. Även om hon dömdes till böter under förevändning av "skadegörelse", avslöjade rättegången hur Kina försöker kväva yttrandefriheten även i demokratiska länder som Frankrike [hrw.org]. Dilnur Reyhans ord i rätten blev en röst för hela det uiguriska folket: "Jag borde inte anklagas av franska domstolar, utan snarare skyddas från Kinas försök att tysta mig" [uygurnews.com].

Slutsats: Hopp och motstånd

Franska uiguriska föreningens aktiviteter visar oss att oavsett hur tungt förtrycket är, kan sanningens röst aldrig tystas för evigt. Att kräva ökad internationell uppmärksamhet för uigurkrisen är inte bara ett politiskt krav, utan en mänsklig och religiös plikt. Som muslimer måste vi stå vid de förtrycktas sida var de än befinner sig i världen och skydda deras rättigheter. Denna kamp i Frankrike är ett viktigt steg mot Östturkestans frihet och rättvisans seger.