Internationella förbundet för uiguriska forskare håller internationell konferens för att diskutera bevarandet av uigurisk kulturell identitet och vetenskapligt arv under rådande globala utmaningar

Introduktion: Ett vetenskapligt rop från diasporans hjärta

I ljuset av de eskalerande existentiella utmaningar som den uiguriska nationen står inför i Östturkistan, och som ett strategiskt steg för att förena uiguriska intellektuella i exil, höll **Internationella förbundet för uiguriska forskare** en internationell högnivåkonferens i början av 2026. Denna konferens äger rum vid en kritisk tidpunkt då uigurernas islamiska och kulturella identitet utsätts för systematiska försök till utplåning, vilket gör bevarandet av det vetenskapliga och intellektuella arvet till en religiös och civilisatorisk nödvändighet som inte kan skjutas upp. Detta vetenskapliga forum var inte bara en akademisk sammankomst, utan fungerade som en "intellektuell front" som strävar efter att återta uigurernas historiska narrativ som en integrerad del av den anrika islamiska civilisationen [uyghurcongress.org](https://www.uyghurcongress.org/ar/).

Konferensens sammanhang: Att möta kulturellt folkmord med vetenskap

Konferensen inleddes under temat "Att bevara identiteten i en tid av förändring", med brett deltagande från akademiker och forskare från hela världen, särskilt från Turkiet, Europa och USA. De inledande sessionerna fokuserade på att diagnostisera den bittra verkligheten i Östturkistan, där internationella rapporter tyder på en fortsättning av den påtvingade "sinifieringspolitiken" som riktar sig mot språk och religion [akademiye.org](https://akademiye.org/ug/).

Talarna betonade att dagens kamp inte bara är politisk, utan en kamp om medvetande och minne. Medan kinesiska myndigheter försöker skriva om regionens historia för att kapa banden till dess islamiska och turkiska rötter, arbetar Internationella förbundet för uiguriska forskare med att dokumentera vetenskapliga manuskript och litterär produktion som sträcker sig över mer än tusen år. Denna vetenskapliga insats representerar den första försvarslinjen mot försöken att radera det kollektiva minnet hos ett folk som utgör en viktig utpost för den muslimska umman [uyghurstudy.org](https://uyghurstudy.org/ar/).

Första temat: Skydd av islamisk och språklig identitet

Konferensen diskuterade ingående frågan om "modersmålet" som den behållare som bär på tro och kultur. Med tanke på förbudet mot det uiguriska språket i skolor i Östturkistan, har förbundet lanserat initiativ för att skapa digitala utbildningsplattformar och utveckla läroplaner för barn i exil för att säkerställa språkets kontinuitet [uyghurhjelp.org](https://uyghurhjelp.org/).

Ur ett islamiskt perspektiv ansåg de deltagande lärda att bevarandet av det uiguriska språket är ett bevarande av religionen, eftersom det är det språk på vilket tusentals volymer inom korantolkning (tafsir), rättslära (fiqh) och sufism har skrivits. Frågan om förstörelsen av moskéer och historiska helgedomar togs också upp, där konferensen betonade att dessa platser inte bara var platser för tillbedjan, utan vetenskapliga centra som fostrat framstående lärda som bidragit till att berika det islamiska biblioteket [newlinesinstitute.org](https://newlinesinstitute.org/uyghurs/uyghur-heritage-and-the-charge-of-cultural-genocide-in-xinjiang/).

Andra temat: Uigurernas vetenskapliga arv och dess civilisatoriska bidrag

Konferensen ägnade särskilda sessioner åt uigurernas bortglömda vetenskapliga arv. Historiska figurer som **Mahmud al-Kashgari**, författare till "Dīwān Lughāt al-Turk", och **Yusuf Khass Hajib**, författare till "Qutadgu Bilig" (Visdomen som ger lycka), lyftes fram. Dessa lärda var inte bara lingvister, utan filosofer och sociologer som lade grunden för förvaltning, styre och utbildning i den islamiska världen [wikipedia.org](https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%A4%D8%AA%D9%85%D8%B1_%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%8A%D8%BA%D9%88%D8%B1%D9%8A_%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%8A).

Forskare presenterade också uigurernas bidrag till klassisk medicin (uigurisk medicin), som blandar grekisk, arabisk och asiatisk visdom, och hur denna vetenskap kan finna sin plats i modern medicin om dess grunder bevaras och utvecklas akademiskt. Att återta detta vetenskapliga arv ger uigurerna återförtroende som en kunskapsproducerande nation, snarare än att bara ses som offer för förtryck [uyghurstudy.org](https://uyghurstudy.org/ar/2024/07/02/%d9%85%d8%b3%d8%a7%d9%87%d9%85%d8%a9-%d8%af%d8%b1%d8%a7%d8%b3%d8%a7%d8%aa-%d9%88%d8%aa%d8%b1%d8%ac%d9%85%d8%a7%d8%aa-%d8%b9%d9%84%d9%85%d8%a7%d1%81-%d8%a7%d9%84%d8%a3%d9%88%d9%8A%d8%ba%d9%88%d8%b1/).

Tredje temat: Geopolitiska utmaningar och ummans ansvar

Konferensen förbisåg inte den politiska och geopolitiska aspekten, där den internationella tystnaden, särskilt från vissa muslimska länder, kritiserades gällande vad som sker i Östturkistan. Akademiker påpekade att den uiguriska frågan är ett verkligt test för principerna om islamisk solidaritet (umman som en enda kropp).

I sammanhanget av den senaste utvecklingen under 2026 diskuterade konferensen hur internationella ekonomiska relationer påverkar mänskliga rättigheter, och varnade för att handelsintressen inte får ske på bekostnad av muslimers blod och identitet [uyghurcongress.org](https://www.uyghurcongress.org/ar/). Turkiets roll som en fristad för uigurisk vetenskaplig verksamhet uppskattades, samtidigt som man uppmanade Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) att spela en mer aktiv roll i att pressa på för att stoppa kulturella och religiösa kränkningar [aa.com.tr](https://www.aa.com.tr/ar/%D8%AA%D8%B1%D9%83%D9%8A%D8%A7/%D8%AA%D8%B1%D9%83%D9%8A%D8%A7-%D8%AA%D8%AF%D8%B9%D9%88-%D9%84%D8%A7%D8%AD%D8%AA%D8%B1%D8%A7%D9%85-%D9%88%D8%B6%D9%85%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D9%87%D9%82%D9%88%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D9%8A%D8%A9-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%8I%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%84%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%8A%D8%BA%D9%88%D8%B1/2000000).

Rekommendationer och resultat: En färdplan för framtiden

Konferensen resulterade i en rad strategiska rekommendationer som syftar till att omsätta vetenskapligt arbete i praktisk verklighet, varav de viktigaste är: 1. **Inrättande av ett globalt digitalt center för uiguriskt arv**: För att samla och arkivera alla manuskript, böcker och historiska dokument och skydda dem från att gå förlorade. 2. **Stärkande av stipendier för uiguriska forskare**: För att stödja den nya generationen forskare inom humaniora, samhällsvetenskap och teknik. 3. **Lansering av "Den globala uiguriska encyklopedin"**: För att fungera som en omfattande akademisk referens som korrigerar de historiska felaktigheter som sprids av den kinesiska medieapparaten [uyghur-institute.org](https://uyghur-institute.org/). 4. **Aktivering av vetenskaplig diplomati**: Genom att bygga partnerskap med stora universitet i den muslimska världen och väst för att introducera det akademiska samfundet för den uiguriska frågan ur ett vetenskapligt och civilisatoriskt perspektiv [isupportuyghurs.org](https://isupportuyghurs.org/).

Slutsats: Vetenskap som ett verktyg för befrielse

Konferensen anordnad av Internationella förbundet för uiguriska forskare 2026 sänder ett tydligt budskap om att folk inte dör så länge deras sinnen förblir kreativa och deras minne lever. Bevarandet av uigurernas vetenskapliga och kulturella arv är inte bara en intellektuell lyx, utan en verklig motståndshandling mot utplåning. Den muslimska umman, både regeringar och folk, måste inse att försvaret av den uiguriska identiteten är ett försvar av en del av det islamiska självet, och att vetenskapen och de lärda är de sanna ledarna i denna kamp för överlevnad. Historien kommer att minnas att de uiguriska lärda, trots fördrivning och smärta, vägrade att ge upp och fortsatte att bära kunskapens fackla för att lysa upp vägen mot frihet för Östturkistan.