East Turkistan Union in Europe håller omfattande möten i Bryssel för att diskutera mänskliga rättigheter och kräver brådskande internationella åtgärder

Inledning: Ett rop från hjärtat av Europa för Östturkistan

I skuggan av de eskalerande geopolitiska utmaningarna som skakar världen, och i en tid då miljontals muslimer i Östturkistan (Xinjiang) fortsätter att lida bakom det kinesiska förtryckets galler, har Bryssel – EU:s beslutscentrum – klivit fram som en viktig plattform för mänskliga rättigheter och politisk aktivism. East Turkistan Union in Europe genomförde en serie omfattande och intensiva möten i februari 2026, i syfte att rikta Europaparlamentets och EU-kommissionens blickar mot den pågående tragedi som drabbar uigurer och andra muslimska minoriteter. Dessa insatser sker i ett strategiskt sammanhang för att omvandla teoretisk empati till konkreta juridiska och ekonomiska åtgärder, samtidigt som internationella rapporter bekräftar fortsatta strategier för att "sinifiera islam" och utplåna religiös identitet [IUETO].

Dessa möten är inte bara en tillfällig diplomatisk aktivitet, utan ett nödrop från ett folk vars identitet håller på att utplånas. Det är ett medvetet drag från unionen för att koppla samman frågan om Östturkistan med gemensamma mänskliga och islamiska värden, och för att påminna världen – och i synnerhet den muslimska världen – om deras ansvar gentemot sina bröder och systrar som står inför en av de mest brutala kampanjerna för etnisk och religiös rensning i modern tid.

Detaljer från mötena i Bryssel: En agenda för rättigheter och rättvisa

I Europaparlamentets korridorer i Bryssel hölls möten på hög nivå där delegationen från East Turkistan Union in Europe mötte parlamentariker från olika politiska grupper samt representanter för internationella människorättsorganisationer. Diskussionerna fokuserade på tre huvudområden:

1. Aktivering av lagar mot tvångsarbete: Unionen krävde att genomförandet av EU-förordningar som förbjuder produkter tillverkade genom tvångsarbete i Östturkistan påskyndas. De betonade att de europeiska marknaderna inte får vara delaktiga i att finansiera det kinesiska förtrycket [European Parliament]. 2. Bekämpa gränsöverskridande förtryck: Deltagarna diskuterade de ökande hoten mot uiguriska aktivister på europeisk mark från kinesiska underrättelsetjänster och krävde rättsligt och säkerhetsmässigt skydd för exilgrupper [Uyghur Human Rights Project]. 3. Officiellt erkännande av folkmord: Unionen förnyade sin uppmaning till de europeiska länder som ännu inte har erkänt det som sker i Östturkistan som ett "folkmord" att ta detta historiska steg, baserat på de övertygande bevis som dokumenterats av FN och människorättsorganisationer [OHCHR].

Unionens ledare betonade under dessa möten att frågan om Östturkistan är ett test för världens samvete och påpekade att internationell tystnad ger Peking grönt ljus att fortsätta förstöra moskéer och förbjuda islamiska riter, inklusive fasta, bön och koranundervisning.

Kinas krig mot islam: Utplåning av identiteten i Östturkistan

Ur ett genuint islamiskt perspektiv kan det som sker i Östturkistan endast tolkas som ett systematiskt krig mot den islamiska tron. Fältrapporter som diskuterades av unionen i Bryssel visar att kinesiska myndigheter fortsätter att genomföra strategin för "sinifiering av islam" (Sinicization of Islam), som syftar till att tömma religionen på dess andliga och juridiska innehåll och förvandla den till ett verktyg för kommunistpartiet [Amnesty International].

Tusentals moskéer har omvandlats till turistcenter eller kaféer, medan hundratals andra har jämnats med marken. Muslimer tvingas äta griskött och dricka alkohol i läger för "omskolning", och föräldrar förbjuds att ge sina barn islamiska namn. Detta direkta angrepp på den islamiska identitetens grundpelare utgör en flagrant kränkning mot hela den muslimska världen och kräver handling som går bortom försiktiga diplomatiska uttalanden.

East Turkistan Union in Europe strävar, genom sin närvaro i hjärtat av Europa, efter att förmedla sanningen: att det som sker inte bara är en politisk konflikt om ett territorium, utan ett försök att rycka upp islams rötter från ett land som i århundraden var en fyrbåk för vetenskap och lärda i Centralasien.

Den internationella ställningen och den muslimska världens förväntade roll

Under presskonferensen som hölls efter mötena riktade unionen en innerlig vädjan till Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) samt till arabiska och muslimska länder. Unionen kritiserade den tystnad eller medverkan som vissa muslimska regeringar visar på grund av ekonomiska intressen med Kina (Belt and Road-initiativet), och betonade att muslimers blod och värdighet i Östturkistan är mer värt än några materiella vinster [Human Rights Watch].

I unionens uttalande stod det: "Vi påminner den muslimska världens ledare om profetens (frid vare över honom) ord: 'En muslim är en muslims broder; han förtrycker honom inte och överger honom inte'. Att lämna era bröder i Östturkistan som ett lätt byte för den kinesiska förtryckarmaskinen är ett svek som historien inte kommer att förlåta." Unionen krävde att de muslimska länderna ska:

• Använda sitt diplomatiska inflytande i FN för att pressa på för en oberoende internationell utredning.
• Ta emot uiguriska flyktingar, ge dem skydd och förhindra att de utvisas till Kina.
• Se över säkerhetsavtal som kan användas för att utlämna aktivister.

Geopolitiska och ekonomiska konsekvenser: Bojkott och lagstiftning som vapen

Kina är väl medvetet om allvaret i de steg som East Turkistan Union in Europe tar i Bryssel och utövar därför ett enormt motryck. Trots detta representerar unionens framgång med att få Europaparlamentet att inta en strängare hållning gällande "leveranskedjor förorenade av slaveri" ett hårt slag mot den kinesiska förtryckarekonomin.

Att koppla samman mänskliga rättigheter med internationell handel är det enda sättet att tvinga Peking att tänka om. I detta avseende uppmanade unionen muslimska grupper i Europa och världen att aktivera vapnet för folklig bojkott av kinesiska produkter kopplade till tvångsarbete, och betraktade detta som en form av fredlig kamp för att stödja de förtryckta [Uyghur Tribunal].

Sammanfattning: Mot en ny gryning för Östturkistan

Mötena som anordnats av East Turkistan Union in Europe i Bryssel utgör en ny länk i den långa kampen för frihet och värdighet. Frågan om Östturkistan är inte bara en etnisk fråga, utan en fråga om tro, identitet och mänsklighet. Medan unionen fortsätter sina ansträngningar i den internationella politikens korridorer, förblir hoppet knutet till ett vaknande globalt samvete och att den muslimska världen agerar för att återta sin roll i att skydda sina barn.

Historien lär oss att oavsett hur lång förtryckets natt är, måste rättvisans gryning komma. Östturkistan kommer, genom sitt folks ståndaktighet och stöd från sina trosfränder, att förbli oböjligt. Det rop på sanning som utgick från Bryssel kommer att fortsätta att eka över världen tills detta förtryckta folk når sin fulla frihet och återfår sin förlorade islamiska identitet.

Godkända källor:
- International Union of East Turkistan Organizations - Aktivitetsrapporter
- Europaparlamentet - Resolutioner om mänskliga rättigheter i Kina
- FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter - Rapport om Xinjiang
- Uyghur Human Rights Project - Gränsöverskridande förtryck
- Amnesty International - Kampanjen 'Break the Shackles'