Lanseringen av kulturplattformen ”Biz Xeliphe” väcker starka reaktioner och återupplivar historiska minnen

Inledning: Rösten från en ny era

Den 20 februari 2026 lanserades kulturplattformen ”Biz Xeliphe” (Vi är ställföreträdare), ett initiativ gemensamt framtaget av uiguriska intellektuella och kulturpersonligheter från hela världen. Inom bara några dagar efter lanseringen väckte plattformen kraftfulla reaktioner på sociala medier och inom muslimska samhällen, vilket återupplivade historiska minnen som börjat blekna efter många år. Detta initiativ, som särskilt betonar det östturkestanska folkets plats i den islamiska civilisationen och deras storslagna ansvar som ”Xeliphe” (förvaltare/ställföreträdare), har tänts som en hoppets fackla för den muslimska världen (Ummah) mitt i rådande politiska och kulturella kriser.

Den andliga kärnan i ”Biz Xeliphe”: Mänsklighetens förvaltarskap

Namnet ”Biz Xeliphe” är inte bara en slogan, utan knyter an till det gudomliga budskapet i Koranen: ”Jag skall tillsätta en ställföreträdare på jorden” (Surat Al-Baqarah, vers 30). Plattformens främsta syfte är att påminna muslimer om att de är arvtagare till rättvisa, kunskap och kultur på jorden. Inom islamisk lära syftar ordet ”Xeliphe” (kalif/ställföreträdare) inte enbart på politiskt ledarskap, utan på en ansvarsfull människa som skyddar Guds förtroende på jorden, utvecklar världen och står upp för sanningen.

Genom denna plattform manifesteras viljan att ta kontroll över sin egen historia i en tid då systematiska försök görs att utplåna det uiguriska folkets tusenåriga islamiska identitet. Redaktörerna bakom plattformen menar att ”Biz Xeliphe” innebär att ”vi inte är passiva observatörer av historien, utan aktiva medskapare av framtiden”. Ur detta perspektiv är initiativet en kulturell självbevarelsedrift som går hand i hand med internationellt politiskt stöd, såsom ”Uyghur Policy Act of 2025” som antogs av den amerikanska kongressen.

Återupplivandet av historiska minnen: En bro från det förflutna till framtiden

En serie artiklar och dokumentärer som publicerats på plattformen belyser den uiguriska islamiska kulturens guldåldrar, från Karahanid-dynastin fram till modern tid. Särskilt detaljerat beskrivs bidragen till den islamiska världen från städer som Kashgar, Khotan och Turpan i deras roller som vetenskapliga och kulturella centrum längs Sidenvägen.

Det unika med denna plattform är att den inte bara berättar torr historia, utan även använder digital teknik för att rekonstruera det ursprungliga utseendet på moskéer, helgedomar (mazarer) och skolor som förstörts av den kinesiska regeringen. Som FN-experter konstaterade i en rapport i oktober 2025, utgör den systematiska förstörelsen av uiguriska kulturskatter ett ”kulturellt folkmord”. Plattformen ”Biz Xeliphe” motverkar denna utplåning genom att omvandla folkets historiska minnen till digitala arkiv för att föra dem vidare till framtida generationer.

Sociala medier och ungdomarnas respons

Efter lanseringen startade en stor våg under hashtaggen ”#MenBirXeliphe” (Jag är en ställföreträdare), särskilt bland uiguriska ungdomar i exil. Ungdomar delade sina tankar om identitet, religiös tro och kulturarv. Denna rörelse har också blivit en mental förberedelse inför den ”Uiguriska världsungdomskongressen” som ska hållas i München i maj 2026.

Den entusiastiska responsen från unga visar på en djup längtan efter deras rötter. Ämnen som ”Islam och vetenskap” samt ”Uiguriska forskares bidrag till världskulturen” har stärkt ungdomarnas självförtroende. Under denna process har det återigen bevisats att islam inte bara är en form av tillbedjan, utan ett sätt att leva, ett system för rättvisa och en högtstående civilisation.

Ummahs enhet och kulturellt motstånd

Inflytandet från ”Biz Xeliphe” är inte begränsat till uigurer, utan har väckt uppmärksamhet i hela den islamiska världen. Muslimska organisationer i Turkiet, Malaysia och även Europa har uttryckt sitt stöd för initiativet. Detta har återigen fört upp frågan på agendan att uigurfrågan inte bara är en politisk fråga, utan en fråga som rör hela Ummahs kulturella och trosmässiga integritet.

Som en motvikt till Kinas ”mjuka makt” som sprids genom ”Belt and Road”-initiativet i Centralasien och den muslimska världen, har ”Biz Xeliphe” vuxit fram som en form av kulturellt motstånd. Det påminner den islamiska världen om att skyddet av Östturkestans muslimska kultur innebär att skydda en del av hela den islamiska civilisationen. Begrepp som ”digital hijrah” (digital migration) och ”andligt arv” som presenteras via plattformen visar en ny väg för hur förtryckta folk kan bevara sin identitet.

Slutsats: Ansvar och hopp

Lanseringen av kulturplattformen ”Biz Xeliphe” är en vändpunkt i det uiguriska folkets andliga värld. Den lär oss att oavsett hur tungt förtrycket är, är det omöjligt att helt utplåna ett folks historiska minne och tro. Som individer är vi alla ”Xeliphe” med ett ansvar att skydda vår kultur, vårt språk och vår religion. Denna plattform är bara början, och vi är övertygade om att sådana kulturella uppvaknanden kommer att öka i framtiden och stärka enheten inom Ummah. Historien kommer inte att glömma oss, för vi är historiens sanna arvtagare.