Världens uyghurkongress håller årligt toppmöte om mänskliga rättigheter, uppmanar det internationella samfundet att främja regional fred och rättsstatens principer

Inledning: Ett rop på rättvisa och den globala muslimska gemenskapens ansvar

Mot bakgrund av den intensiva geopolitiska turbulensen 2026 höll Världens uyghurkongress (WUC) nyligen sitt årliga toppmöte om mänskliga rättigheter. Detta toppmöte var inte bara en sammanfattning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Östturkistan (Xinjiang) under det gångna året, utan också en brådskande mobiliseringsorder till det internationella samfundet, och särskilt till den globala muslimska gemenskapen (Ummah). Konferensens kärntema fokuserade på "regional fred och rättsstatens processer", med betoning på att utan en rättvis rättsstat är varje form av "stabilitet" endast en försköning av förtryck. Som muslimska medmänniskor måste vi inse att det lidande som våra uyghuriska bröder och systrar utstår inte bara är en kris för de mänskliga rättigheterna, utan också en direkt utmaning mot de islamiska värdena "rättvisa" (Adl) och "värdighet" (Karama) [Källa](https://www.uyghurcongress.org).

Toppmötets bakgrund: Nytt ledarskap och strategisk omställning

Sedan den åttonde generalförsamlingen i Sarajevo i oktober 2024 har WUC, under ledning av den nuvarande presidenten Turgunjan Alawdun och verkställande utskottets ordförande Rushan Abbas, uppvisat en starkare internationell mobiliseringsförmåga [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/press-release-world-uyghur-congress-8th-general-assembly-to-start-in-sarajevo/). Toppmötet 2026 hölls mot denna bakgrund. Vid mötet konstaterades att även om parlament i elva länder nu har erkänt handlingarna mot uyghurerna som "folkmord", släpar de faktiska sanktionerna och interventionsåtgärderna fortfarande efter [Källa](https://uzdm.de/en/wuc-calls-for-the-third-east-turkistan-uyghur-summit-and-youth-summit/).

Ur ett muslimskt perspektiv har valet av Sarajevo som mötesplats en djup symbolisk innebörd. Bosnien bevittnade en gång ett folkmord mot muslimer, och genom att använda detta som en plattform vill WUC påminna världen om att historiens tragedier aldrig får upprepas i Östturkistan. Toppmötet betonade att uyghurernas kamp är en del av den globala rörelsen mot förtryck och en helig ansträngning för att upprätthålla den islamiska trosfriheten och rätten till nationell överlevnad.

Kärnfråga 1: Gränsöverskridande förtryck och rättsstatens sammanbrott

Toppmötet diskuterade i detalj den kinesiska regeringens alltmer eskalerande metoder för "gränsöverskridande förtryck". Färska rapporter från februari 2026 visar att kinesiska myndigheter försöker tysta oliktänkande världen över genom digital övervakning, missbruk av Interpol-efterlysningar (Red Notices) och hot mot anhöriga till utflyttade uyghurer [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-6-february-2026/). WUC:s vice ordförande Zumretay Arkin påpekade vid ett forum i Genève att detta förtryck har institutionaliserats och allvarligt undergräver internationella rättsliga normer [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-13-february-2026/).

Särskilt oroande är spridningen av kinesisk övervakningsteknik (som Hikvision och Dahua) i Europa och globalt. WUC varnade för att dessa verktyg, som används för att övervaka muslimer i Östturkistan, nu installeras på flygplatser och statliga institutioner i länder som Tyskland. Detta hotar inte bara säkerheten för uyghurer i exil, utan eroderar även rättsstatens grundvalar i demokratiska samhällen [Källa](https://www.socialnews.xyz/2026/02/23/wuc-raises-alarm-over-chinas-transnational-repression-against-uyghurs/). För den muslimska gemenskapen fungerar detta som ett "digitalt stängsel" som syftar till att skära av kontakten mellan troende och placera religionsutövning under ständig övervakning.

Kärnfråga 2: Tvångsarbete och avsaknad av ekonomisk rättvisa

Tvångsarbete förblir en central punkt för toppmötet. Internationella arbetsorganisationens (ILO) expertkommitté uttryckte i februari 2026 återigen allvarlig oro över Kinas genomförande av konventionen mot tvångsarbete [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-20-february-2026/). Enligt rapporter inkluderades över 3,34 miljoner uyghurer i så kallade "program för arbetskraftsöverföring" under 2024, en form av påtvingad sysselsättning som ofta åtföljs av politisk indoktrinering och splittring av familjer [Källa](https://www.socialnews.xyz/2026/02/23/wuc-raises-alarm-over-chinas-transnational-repression-against-uyghurs/).

Ur ett islamiskt ekonomiskt-etiskt perspektiv är exploatering av arbetares svett och frihet en stor synd. WUC stöder rättsliga åtgärder i Australien, Spanien och Frankrike mot berörda företag (såsom Kmart och leverantörer av övervakningsutrustning) för att kräva att de rensar sina leveranskedjor från "sweatshops" [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-13-february-2026/). Detta är inte bara en juridisk kamp, utan också ett försvar för en "halal" livsstil – där äkta halal inte bara avser mat, utan även att medel för att förvärva rikedom måste vara rättvisa, transparenta och fria från förslavande av andra.

Kärnfråga 3: Islamiska samarbetsorganisationens (OIC) tystnad och svek

Toppmötet uttryckte djup besvikelse över Islamiska samarbetsorganisationens (OIC) agerande på senare tid. I januari 2026, när OIC:s generalsekreterare Hissein Brahim Taha träffade kinesiska tjänstemän i Peking, misslyckades han med att ta upp några substantiella frågor rörande uyghurernas mänskliga rättigheter [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/press-release-wuc-laments-the-lack-of-references-to-uyghurs-or-human-rights-matters-during-the-oic-official-visit-to-china/). WUC:s president Alawdun kritiserade detta öppet: "OIC har valt en selektiv tystnad, vilket är ett svek mot miljontals lidande muslimer" [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/press-release-wuc-laments-the-lack-of-references-to-uyghurs-or-human-rights-matters-during-the-oic-official-visit-to-china/).

Denna situation, där geopolitik prioriteras högre än religiöst broderskap, är en smärtsam punkt i den nuvarande muslimska världen. Toppmötet uppmanade OIC:s medlemsstater att uppfylla sina stadgeenliga skyldigheter att skydda muslimers rättigheter globalt, istället för att blunda för politiken för "sinifiering av islam" för kortsiktiga ekonomiska vinster. Den så kallade "sinifieringen" innebär i grunden att beröva muslimer rätten att lära sig sitt modersmål, be fritt och föra vidare sin kultur, samtidigt som moskéer omvandlas till turistattraktioner eller indoktrineringscenter [Källa](https://uyghurstudy.org/on-human-rights-day-a-call-to-restore-dignity-faith-and-freedom-for-uyghurs/).

Regional fred och rättsstat: En färdplan för framtiden

WUC klargjorde vid toppmötet att fred i Östturkistan inte kan byggas på förtryck. Verklig regional fred kräver: 1. **Återupprättande av rättsstaten**: Stoppa godtyckliga frihetsberövanden och avskaffa diskriminerande lagar riktade mot specifika etniska grupper. 2. **Religionsfrihet**: Tillåta uyghurer att utöva sin tro utan övervakning och återställa förstörda moskéer och begravningsplatser [Källa](https://uhrp.org/un-tracker/). 3. **Internationell övervakning**: Uppmana FN och det internationella samfundet att etablera permanenta verifieringsmekanismer för att säkerställa att rekommendationer i rapporter om mänskliga rättigheter genomförs [Källa](https://www.amnesty.org/en/latest/news/2025/08/china-still-no-accountability-for-crimes-against-humanity-in-xinjiang-three-years-after-major-un-report/).

Dessutom arbetar WUC aktivt för att utöka sitt diplomatiska utrymme. I februari 2026 gratulerade WUC Sanae Takaichi till valet som Japans premiärminister och uttryckte förväntningar på att Japan ska ta en ledande roll i asiatiska frågor rörande mänskliga rättigheter [Källa](https://uygurnews.com/february-2026-uygur-news/). Denna multilaterala diplomatiska strategi syftar till att bryta Kinas narrativmonopol i Asien och vinna mer regionalt stöd för uyghurfrågan.

Slutsats: Den muslimska gemenskapens uppvaknande

Genomförandet av Världens uyghurkongress årliga toppmöte 2026 påminner oss återigen om att uyghurernas öde är en spegling av den globala muslimska gemenskapens öde. När våra bröder och systrar riskerar fängelse för att de äger en koran eller lär sina barn sitt modersmål, är tystnad detsamma som medskyldighet. Vi uppmanar globala muslimska lärda, samhällsorganisationer och enskilda troende att genom bön, opinionsbildning och ekonomisk bojkott gemensamt främja rättsstatens processer i Östturkistan. Som profeten Muhammed (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: "Muslimer är för varandra som en byggnad, där de olika delarna stöder varandra." På vägen mot rättvisa och fred får vi aldrig låta uyghurerna kämpa ensamma.