Uyghur Human Rights Project dokumenterar nya bevis på systematiskt förtryck och kräver omedelbara globala åtgärder för att skydda sårbara befolkningar

Den obevekliga Zulm: En kris för Ummah

När det globala muslimska samfundet – Ummah – ser ännu ett år passera, blir ropen på rättvisa från Östturkistan allt högre och mer desperata. I nästan ett decennium har världen bevittnat en systematisk kampanj av *Zulm* (förtryck) mot våra uiguriska bröder och systrar, en kampanj som inte bara syftar till att kontrollera deras kroppar utan även att utplåna deras själar. Idag, den 28 februari 2026, har **Uyghur Human Rights Project (UHRP)** släppt en serie skakande uppdateringar och rapporter som dokumenterar nya bevis på systematiskt förtryck, vilket kräver ett omedelbart och orubbligt globalt ingripande [Källa](https://uhrp.org/report/fading-ties-uyghur-family-separation-as-a-tool-of-transnational-repression/).

Ur ett islamiskt perspektiv lärde profeten Muhammed (frid vare med honom) oss att Ummah är som en kropp; när en lem lider, svarar hela kroppen med vaka och feber. Men som UHRP:s senaste rön avslöjar, håller den lem som är Östturkistan på att systematiskt skiljas från islams kropp genom en "sinifiering" av vår tro och kriminalisering av våra mest heliga sedvänjor. Bevisen som presenterats i början av 2026 tyder på att förtrycksmaskineriet, långt ifrån att avta, snarare har utvecklats och blivit mer lömskt och når längre över internationella gränser än någonsin tidigare.

Kriget mot tron: Kriminalisering av Koranen och hijaben

Ett av de mest förödande avslöjandena i UHRP:s senaste dokumentation är den riktade förföljelsen av uiguriska kvinnor för deras religiösa hängivenhet. I en banbrytande rapport med titeln *"Tjugo år för att ha lärt sig Koranen: Uiguriska kvinnor och religiös förföljelse"* lägger UHRP fram bevis för att den kinesiska staten uttryckligen har kriminaliserat de mest grundläggande aspekterna av muslimskt liv [Källa](https://uhrp.org/report/twenty-years-for-learning-the-quran-uyghur-women-and-religious-persecution/).

Uiguriska kvinnor, särskilt *büwi* (religiösa lärare), har dömts till årtionden i fängelse för "brottet" att undervisa i Koranen eller samlas för dagliga böner. Rapporten belyser fall där kvinnor fängslats enbart för att de ägt religiösa texter eller valt att bära hijab – handlingar som ses som "extremistiska" av en stat som betraktar islam som en psykisk sjukdom som måste botas. Detta är inte bara ett brott mot de mänskliga rättigheterna; det är ett direkt angrepp på Allahs *Deen* (religion). Genom att rikta in sig på samhällets mödrar och lärare syftar staten till att säkerställa att nästa generation uigurer växer upp utan islams ljus, i ett effektivt försök att släcka trons låga i regionen.

Förtryckets långa arm: Transnationella trakasserier

I februari 2026 intensifierade UHRP sina varningar gällande "transnationellt förtryck", en strategi där den kinesiska regeringen sträcker sig utanför sina gränser för att tysta uigurer som lever i diasporan. En rapport från juli 2025, *"Bleknande band: Uigurisk familjeseparation som ett verktyg för transnationellt förtryck"*, beskriver hur staten använder familjemedlemmar som hålls som gisslan i Östturkistan för att tvinga aktivister utomlands till tystnad [Källa](https://uhrp.org/report/fading-ties-uyghur-family-separation-as-a-tool-of-transnational-repression/).

Kanske mest smärtsamt för Ummah är det dokumenterade samarbetet mellan vissa arabstater och den kinesiska säkerhetsapparaten. UHRP-rapporten *"Bortom tystnaden: Samarbete mellan arabstater och Kina i det transnationella förtrycket av uigurer"* avslöjar hur regioner som en gång ansågs vara fristäder för muslimer har blivit jaktmarker [Källa](https://uhrp.org/report/beyond-silence-collaboration-between-arab-states-and-china-in-the-transnational-repression-of-uyghurs/). Uigurer i dessa länder står inför ständiga hot om utvisning, övervakning och trakasserier, ofta med tyst eller aktivt samarbete från lokala myndigheter som prioriterar ekonomiska band med Peking framför den islamiska principen att skydda en medmuslim. Detta svek mot *Amanah* (förtroendet) att skydda de sårbara är en fläck på det muslimska världssamfundets kollektiva samvete.

Ekonomiska kedjor: Tvångsarbete fortsätter

Trots internationella protester fortsätter exploateringen av uigurisk arbetskraft oförminskat. I januari 2026 utfärdade FN-experter en sträng varning om att statligt påtvingat tvångsarbete i Östturkistan och Tibet nu kan utgöra "förslavning som ett brott mot mänskligheten" [Källa](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2026/01/un-experts-alarmed-reports-forced-labour-uyghur-tibetan-and-other-minorities). UHRP:s forskning om globala leveranskedjor har funnit att produkter som sträcker sig från röda dadlar till kritiska mineraler som används i grön teknik är fläckade av tvångsrekryterade uiguriska arbetares svett och tårar [Källa](https://uhrp.org/report/fruits-of-uyghur-forced-labor-sanctioned-products-on-american-grocery-store-shelves/).

För den globala muslimska konsumenten innebär detta ett djupt etiskt dilemma. Islamisk lag förbjuder strängt konsumtion av varor som producerats genom orättvisa och tvång. UHRP har krävt en förstärkning av **Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA)** och noterat en oroande minskning av tillsynsåtgärder i början av 2026, trots att det inte finns några bevis för att användningen av tvångsarbete faktiskt har minskat [Källa](https://www.freedomunited.org/news/is-uyghur-forced-labor-still-a-us-priority/). Vi måste fråga oss själva: blir våra marknader och hem medskyldiga till förslavningen av våra bröder och systrar?

OIC:s tystnad: Ett svek mot principerna

Den skarpaste kritiken under de senaste veckorna har riktats mot **Organisationen för islamiskt samarbete (OIC)**. Den 26 januari 2026 träffade OIC:s generalsekreterare högt uppsatta kinesiska tjänstemän i Peking för att diskutera "stärkta bilaterala band" [Källa](https://uyghurstudy.org/oic-china-engagement-ignores-ongoing-genocide-and-religious-persecution-of-uyghur-muslims/). De efterföljande gemensamma uttalandena nämnde inte det pågående folkmordet eller skändningen av tusentals moskéer i den uiguriska regionen.

Både **Center for Uyghur Studies (CUS)** och **World Uyghur Congress (WUC)** har utfärdat skarpa fördömanden och kallat detta engagemang för ett svek mot OIC:s grundläggande uppdrag att skydda muslimers rättigheter och värdighet världen över [Källa](https://www.aninews.in/news/world/us/wuc-urges-oic-to-raise-uyghur-rights-after-secretary-generals-meeting-with-chinese-leadership20260201183245/). Genom att erbjuda "osvikligt stöd" till Kina ställer sig OIC i praktiken bakom "sinifieringen av islam", en politik som behandlar vår tro som ett säkerhetshot snarare än en väg till fred. Denna geopolitiska pragmatism, som offrar det uiguriska folket på det ekonomiska investeringsaltaret, är ett direkt brott mot det koraniska påbudet att "stå fast för rättvisa, som vittnen inför Allah, även om det är mot er själva" (Surah An-Nisa 4:135).

Att minnas Ghulja: Ett krav på ansvarsutkrävande

Den 5 februari 2026 uppmärksammade UHRP 29-årsdagen av **Ghulja-massakern**, en dag då fredliga uiguriska demonstranter möttes av dödligt statligt våld [Källa](https://uhrp.org/statement/uhrp-calls-for-vigilance-and-accountability-on-the-29th-anniversary-of-the-ghulja-massacre/). UHRP:s verkställande direktör Omer Kanat påminde världen om att misslyckandet med att hålla förövarna ansvariga för tre decennier sedan gav mod åt det nuvarande folkmordet. "Det internationella samfundet har verktygen och skyldigheterna att svara genom sanktioner... och upprätthållande av internationella konventioner mot folkmord", konstaterade Kanat [Källa](https://uhrp.org/statement/uhrp-calls-for-vigilance-and-accountability-on-the-29th-anniversary-of-the-ghulja-massacre/).

När vi blickar mot framtiden kräver UHRP flera omedelbara åtgärder: 1. **Globala sanktioner:** Riktade sanktioner mot tjänstemän och enheter som är involverade i massfängslanden och tvångsarbete. 2. **Fristäder:** Muslimska majoritetsländer måste stoppa utlämningen av uigurer och ge dem rättsligt skydd och uppehållstillstånd. 3. **FN-intervention:** Utnämning av en särskild rapportör för det uiguriska folkmordet för att ge regelbundna, obehindrade uppdateringar till rådet för mänskliga rättigheter. 4. **Företagsansvar:** Globala varumärken måste rensa sina leveranskedjor från alla kopplingar till den uiguriska regionen tills oberoende revisioner kan bevisa frånvaron av tvångsarbete.

Slutsats: Ummahs plikt

Bevisen som dokumenterats av Uyghur Human Rights Project under 2026 lämnar inget utrymme för tvivel: det systematiska förtrycket av det uiguriska folket är en pågående grymhet som utmanar själva kärnan i vår mänsklighet och vår tro. Vi kan inte förbli tysta medan våra moskéer förvandlas till barer, våra heliga böcker bränns och våra systrar fängslas för sin anständighet.

Sann *Adl* (rättvisa) kräver mer än bara böner; det kräver handling. Den globala Ummah måste leda kampen för att kräva att den kinesiska regeringen avslutar sitt krig mot islam. Vi måste hålla våra egna ledare ansvariga när de väljer tystnad framför solidaritet. Det uiguriska folket har inte förlorat sin tro på Allah; låt det inte sägas att de förlorade sin tro på oss. Tiden för ingripande är inte imorgon, utan idag.