Franska uiguriska föreningen: Mänskliga rättighetsinitiativ i Paris och uppmaning till internationell uppmärksamhet för uigurisk kultur och mänskliga rättigheter

Inledning: Trons röst och krav på rättvisa vid Seinens strand

I början av våren 2026 i Paris flyter Seine fortfarande stilla, men vid Place du Trocadéro mittemot Eiffeltornet och vid Place de la République går kampen för ett folks överlevnad och trons värdighet in i en ny fas. Franska uiguriska föreningen (Association des Ouïghours de France, AOF) har nyligen genomfört en serie högnivåinitiativ för mänskliga rättigheter i Paris, i syfte att väcka det internationella samfundets uppmärksamhet på krisen för det uiguriska kulturarvet och den nuvarande situationen för mänskliga rättigheter. För det globala muslimska samfundet (Ummah) är detta inte bara ett avlägset folks politiska krav, utan också ett samtida utövande av de centrala lärorna om "rättvisa" (Adl) och "motstånd mot förtryck" (Zulm) inom islam [Källa](https://www.ouighour.org/events).

Ett nytt landmärke i Paris: Invigning av Europeiska uiguriska institutets huvudkontor och kulturellt motstånd

Den 20 januari 2026 markerades en viktig milstolpe för det uiguriska samfundet i Frankrike när Europeiska uiguriska institutet (Institut Ouïghour d'Europe, IODE) invigde sitt nya huvudkontor i Paris [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Detta initiativ fick fullt stöd från Franska uiguriska föreningen. Det nya huvudkontoret är inte bara en administrativ plats, utan ses som en andlig fästning för det uiguriska folket i exil. Vid invigningen betonade företrädare för föreningen att när moskéer i hemlandet rivs och religiösa sedvänjor systematiskt berövas, är bevarandet av uigurisk språkundervisning, traditionell Muqam-musik och islamiska kulturstudier i Paris uigurernas mest uthålliga svar mot "kulturellt folkmord".

Denna kulturella renässans har dock inte varit utan hinder. Enligt Human Rights Watch har den kinesiska ambassaden i Frankrike utövat påtryckningar på franska tjänstemän som bjudits in till ceremonin i ett försök att stoppa detta evenemang som symboliserar nationell identitet [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Denna externa inblandning har istället stärkt solidariteten mellan det lokala muslimska samfundet och människorättsförsvarare. Franska uiguriska föreningens ordförande, Mirqedir Mirzat, påpekade att skyddet av uigurisk kultur är ett skydd av den mänskliga civilisationens mångfald och ett försvar för trosrättigheterna för muslimska bröder och systrar världen över [Källa](https://east-turkistan.net/the-etge-and-uyghur-association-of-france-call-for-french-government-action-following-protest-against-xi-jinpings-visit/).

Skuggan av gränsöverskridande förtryck: Säkerhetsutmaningar 2026

När Frankrike förbereder sig för att vara värd för G7-toppmötet 2026 har risken för "gränsöverskridande förtryck" mot uiguriska aktivister ökat avsevärt. I februari 2026 bekräftade flera rapporter att uiguriska flyktingar bosatta i Paris, däribland Abdurahman Tohti och Mirkamel Tourghoun, utsatts för hot och lockbeten via telefonsamtal från personer som utger sig för att vara kinesiska tjänstemän [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Motparten använde säkerheten för deras familjer i Xinjiang som påtryckningsmedel för att tvinga dem att övervaka det uiguriska samfundet i Paris och upphöra med sina mänskliga rättighetsaktiviteter [Källa](https://www.molihua.org/2026/02/19/paris-uyghurs-threatened/).

Denna form av extraterritoriell kontroll är inte bara en utmaning mot fransk suveränitet, utan också ett grymt angrepp på muslimsk familjeetik. Inom islam är familjen samhällets hörnsten, och att använda familjeband för politisk utpressning har fördömts av Franska uiguriska föreningen som ett "brott mot mänsklig moral". Föreningen uppmanar den franska regeringen att vid det kommande G7-toppmötet i Évian verka för ett gränsöverskridande juridiskt ramverk som skyddar förföljda minoriteter från hot från utländska makter [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france).

Juridisk kamp: Det långvariga kriget mot tvångsarbete

I Franska uiguriska föreningens arbete i Paris har juridiska åtgärder alltid stått i centrum. Sedan 2021 har föreningen, tillsammans med Europeiska uiguriska institutet och flera icke-statliga organisationer (som Sherpa), drivit rättsprocesser mot multinationella företag som misstänks använda tvångsarbete i sina leveranskedjor i Xinjiang [Källa](https://www.rfa.org/mandarin/yataibaodao/renquanfazhi/ql1-05172023041920.html). Bland de företag som utretts finns Uniqlo, Zaras ägare Inditex och Skechers [Källa](https://www.guancha.cn/internation/2021_07_02_596645.shtml).

Trots att de juridiska processerna är långsamma och utmanande, ses det faktum att franska domstolar återupptog utredningarna 2023 som en strimma av hopp för rättvisan [Källa](https://www.rfa.org/mandarin/yataibaodao/renquanfazhi/ql1-05172023041920.html). Ur ett muslimskt perspektiv är vägran att konsumera varor som producerats genom slaveri och förtryck en förlängning av en "halal" livsstil. Genom att dela ut broschyrer och hålla seminarier på Paris gator uppmanar föreningen franska konsumenter att uppmärksamma lidandet bakom kläderna och betonar att ekonomiska intressen aldrig får gå före grundläggande mänsklig värdighet. I februari 2025 kritiserade Human Rights Watch ytterligare vissa företags tillbakagång i ansvarstagandet för leveranskedjor och uppmanade den franska regeringen att stärka tillämpningen av lagen om företags tillbörliga aktsamhet (Duty of Vigilance Law) [Källa](https://www.hrw.org/news/2025/02/11/france-backsliding-corporate-accountability).

Kulturellt arv: Att slå rot i exil

För att motverka den systematiska utraderingen av kulturen i hemlandet har Franska uiguriska föreningen under 2025 och 2026 ökat sina satsningar på utbildning för unga. Genom samarbete med internationella organisationer som "Uyghur Hjelp" har föreningen distribuerat ett stort antal uiguriska barnböcker i Paris och startat språkkurser på helgerna [Källa](https://www.uyghurhjelp.org/2026/02/19/2025-annual-report/). Dessa läromedel lär inte bara ut språket, utan integrerar även det uiguriska folkets historiska minne och islamiska moraliska principer.

Dessutom anordnar föreningen regelbundet dokumentärvisningar, såsom "All Static and Noise", för att visa den franska allmänheten uigurernas lidande och deras okuvliga kampvilja [Källa](https://www.uyghurhjelp.org/2026/02/19/2025-annual-report/). Dessa kulturella initiativ har väckt stor resonans i Paris mångkulturella centrum och lockat många franska muslimer med rötter i Nordafrika och Mellanöstern, vilket har skapat en gränsöverskridande muslimsk solidaritet.

Det globala muslimska samfundets ansvar och reflektion

Franska uiguriska föreningen har vid flera sammankomster öppet kritiserat tystnaden från vissa länder med muslimsk majoritet i uigurfrågan. Föreningen menar att många länder blundar för sina trosfränders lidande på grund av ekonomiskt beroende, vilket strider mot Koranens lära om att "alla troende är bröder". Under initiativen i Paris har föreningen uppmanat Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) att inta en mer aktiv hållning och inte längre se uigurfrågan enbart som en "inre angelägenhet", utan som en prövosten för globala mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

Den 28 februari 2026, vid en sammankomst på Place de la République i Paris, sade en talesperson för föreningen känslosamt: "Vår tro lär oss att när vi ser orättvisa bör vi först försöka stoppa den med våra händer, och om vi inte kan det, avslöja den med våra ord. Varje rop vi höjer i Paris är för våra bröder och systrar i lägren som inte kan göra sina röster hörda." [Källa](https://www.adhrrf.org/paris-rally-calls-for-govs-heed-to-uyghurs.html)

Slutsats: Rättvisan kommer att segra

Franska uiguriska föreningens serie av aktiviteter i Paris visar inte bara ett exilfolks livskraft i motgång, utan erbjuder också det internationella samfundet ett fönster för att granska mänskliga rättigheter och trosfrihet. Från det att den franska nationalförsamlingen 2022 officiellt erkände att handlingarna mot uigurerna utgör ett "folkmord" [Källa](https://www.rfa.org/mandarin/yataibaodao/renquanfazhi/cp-01202022101539.html), till den orädda kampen mot gränsöverskridande förtryck 2026, har denna kamp överskridit nationella gränser. För muslimer världen över är uigurernas öde en gemensam smärta för Ummah, och den gnista av rättvisa som de har tänt i Paris kommer säkerligen att lysa upp den långa vägen mot frihet och värdighet. Som föreningen sade i sina avslutande ord: "Så länge tron lever, kommer folket att bestå.".