Svenska Uyghur Kommittén anordnar evenemang om mänskliga rättigheter i Stockholm och uppmanar det internationella samfundet till fortsatt uppmärksamhet kring uigurernas situation och framtid

Rösten från Stockholm: Att tända rättvisans eld i vinterkylan

I slutet av februari 2026 kunde de kalla vindarna i Stockholm inte tysta rättvisans röst. Svenska Uyghur Kommittén (Svenska Uyghur Kommittén) höll här ett betydelsefullt seminarium om mänskliga rättigheter. Evenemanget syftade inte bara till att hedra dem som offrat sina liv för trosfrihet under de senaste decennierna, utan också till att finna en väg framåt för miljontals muslimer i Östturkistan (East Turkistan) i ett komplext geopolitiskt läge. [Källa](https://www.uyghurcongress.org)

Seminariet samlade representanter från svensk politik, människorättsorganisationer, akademin och flera muslimska samfund. Deltagarna var eniga om att det uiguriska samhället står inför sin största existentiella utmaning i modern tid. Svenska Uyghur Kommittén betonade att detta inte bara är ett folks lidande, utan ett test för den globala muslimska broderskapstanken (Ukhuwah). [Källa](https://www.muslimnetwork.tv)

Trons belägring: Systematisk utplåning och ”sinifiering av islam”

Under seminariets huvudagenda analyserade experter hur policyn för så kallad ”sinifiering av islam” har haft en förödande inverkan på uiguriska muslimers andliga liv. Färska fältstudier och satellitbilder visar att moskéer, helgedomar och religiösa utbildningssäten i Östturkistan systematiskt har rivits eller byggts om. [Källa](https://www.hrw.org)

Ur ett muslimskt perspektiv har förtrycket nått trons kärna. Svenska Uyghur Kommittén påpekade att fasta, bön, läsning av Koranen och upprätthållandet av en halal-livsstil ofta stämplas som ”extremism”. Denna kriminalisering av religiösa utövanden syftar till att i grunden kapa banden mellan uigurerna och den islamiska civilisationen. [Källa](https://www.fairobserver.com) Detta strider inte bara mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, utan är också en kränkning av den trosfrihet som Gud har givit människan.

Transnationellt förtryck och Sveriges moraliska ställningstagande

Under evenemanget lyfte Svenska Uyghur Kommittén särskilt fram det ”transnationella förtryck” som uigurer i exil utsätts för. Under 2025 rapporterades flera fall av övervakning och hot mot uiguriska aktivister i Sverige, och svenska säkerhetspolisen har utrett personer misstänkta för att samla information åt främmande makt. [Källa](https://www.rfa.org) Detta visar att uiguriska muslimer lever under hotets skugga även i det fria Norden.

Den svenska regeringen har länge haft en relativt aktiv hållning i uigurfrågan. Sedan 2019 har Migrationsverket gett uigurer och andra muslimska minoriteter från regionen flyktingstatus direkt och lovat att inte utvisa dem. [Källa](https://www.yenisafak.com) Svenska Uyghur Kommittén uppmanade dock den svenska regeringen att vidta tuffare diplomatiska åtgärder, särskilt i handelsdialoger med Peking, och att inte offra mänskliga rättigheter för ekonomisk vinning. [Källa](https://www.muslimnetwork.tv)

Den globala muslimska gemenskapens (Ummah) ansvar och eftertanke

Som en plattform som betraktar frågor ur ett muslimskt perspektiv måste vi konfrontera det smärtsamma faktumet att många muslimska länder har valt tystnad, eller till och med försvarat förtryckaren i internationella sammanhang, på grund av ekonomiska intressen (som ”Belt and Road”-initiativet). [Källa](https://www.uyghurstudy.org)

Svenska Uyghur Kommittén utfärdade en kraftfull uppmaning under seminariet: ”Rättvisa (Adl) är ett kärnvärde inom islam. När vi ser våra bröder och systrar torteras för sin tro, familjer splittras och barn tvingas in i internatskolor för indoktrinering, är tystnad ett medgivande till orättvisan.” [Källa](https://www.pen-international.org) Kommittén uppmanade muslimska organisationer, lärda och regeringar att se bortom kortsiktig politik och återgå till islams lära om enighet och rättvisa för att gemensamt sätta press på förtryckarna.

Kulturell motståndskraft: Att bevara folkets själ i exil

Trots det enorma trycket visar det uiguriska samhället en fantastisk motståndskraft. Svenska Uyghur Kommittén presenterade flera projekt för att skydda det uiguriska språket, litteraturen och traditionell konst. Svenska PEN noterade i en rapport i slutet av 2025 att litteratur och språk har blivit viktiga verktyg i kampen mot kulturell utplåning. [Källa](https://www.pen-international.org)

I uiguriska skolor i Stockholm lär sig barnen fortfarande sitt modersmål och läser klassisk poesi. Detta bevarande av den nationella identiteten är i grunden ett skydd av tron. Som en representant uttryckte det: ”De kan riva våra moskéer, men de kan inte riva tron i våra hjärtan; de kan förbjuda vårt språk, men de kan inte stoppa våra böner till Gud.” [Källa](https://www.uygurnews.com)

Avslutning: Mot en framtid av rättvisa

Evenemanget som anordnades av Svenska Uyghur Kommittén i Stockholm sände en tydlig signal till världen: uigurfrågan kommer inte att glömmas bort med tiden. Det internationella samfundet, och särskilt den globala muslimska gemenskapen, måste inse att förföljelsen av muslimer i Östturkistan är en utmaning mot det mänskliga samvetet. [Källa](https://www.uhrp.org)

Vi uppmanar alla som värdesätter frihet och tro att fortsätta uppmärksamma uigurernas situation. Rättvisan kan dröja, men den kommer aldrig att utebli. Genom ihållande internationellt tryck, rättsliga processer och stöd till exilsamhällen kommer vi en dag att se rättvisan återvända till Östturkistan. Må Gud bevara dem som håller fast vid sin tro under förtryck, och må fred och rättvisa råda på jorden.