Rebiya Kadeer leder en ny internationell rörelse för att belysa uigurernas lidande och frågans framtid under rådande politiska förändringar

Rebiya Kadeer: En symbol för motstånd mot tyranni

I en tid då världen genomgår stora geopolitiska förändringar framstår Rebiya Kadeer, ofta kallad "uigurernas moder", som en outtröttlig drivkraft i försvaret av folket i Östturkestans rättigheter. Trots sin höga ålder har Kadeer nyligen lanserat en ny internationell rörelse med målet att bryta den tystnad som internationella ekonomiska och politiska intressen har påtvingat miljontals uiguriska muslimers lidande. Rebiya Kadeer, som gick från att vara en framgångsrik affärskvinna till politisk fånge och sedan ledare i exil, representerar idag det levande samvetet för en sak som stormakterna försöker utplåna [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org).

Ur ett islamiskt perspektiv betraktas Rebiya Kadeer inte bara som en människorättsaktivist, utan som en väktare som försvarar en av det muslimska samfundets (Ummahs) utposter. Hennes kamp förkroppsligar konceptet "att bistå den förtryckte", vilket är en grundläggande pelare i islamiska värderingar. I ljuset av de rådande förändringarna år 2026 strävar Kadeer efter att koppla samman uigurernas sak med universella värden om rättvisa och frihet, samtidigt som hon betonar den djupa islamiska identiteten hos folket i Östturkestan, som utsätts för systematiska försök till utplåning.

Den nya internationella rörelsen: "Moderns" strategi mot glömska

Den nya rörelsen som leds av Kadeer kommer i ett sammanhang av eskalerande transnationellt förtryck som utövas av kinesiska myndigheter mot aktivister utomlands. De senaste insatserna har fokuserat på att aktivera internationella rättsliga vägar, inklusive påtryckningar för att inleda utredningar vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) gällande brott mot mänskligheten begångna i Östturkestan [Human Rights Watch](https://www.hrw.org/news/2024/10/24/world-uyghur-congress-elects-new-leadership).

Rebiya Kadeers nya strategi omfattar flera huvudaxlar: 1. **Internationalisering av frågan i rättsliga forum:** Samarbete med internationella juridiska team för att dokumentera vittnesmål från överlevare från koncentrationslägren och presentera dem som avgörande bevis inför nationella domstolar i länder som tillämpar principen om "universell jurisdiktion". 2. **Tryck på leveranskedjor:** Stärka bojkottkampanjer mot produkter tillverkade genom tvångsarbete i regionen Östturkestan, något som har börjat ge resultat i takt med att lagstiftningen skärps i EU och USA [Amnesty International](https://www.amnesty.org). 3. **Bygga allianser med förtryckta folk:** Kadeer strävar efter att skapa en enad front med folk som lider av förtryck, och betonar att uigurernas frihet är en integrerad del av mänsklig frihet överallt.

Uigurernas sak i det muslimska samfundets vågskål: Plikten att stödja och politiska utmaningar

Det är beklagligt att se en skarp kontrast mellan den muslimska folkopinionens sympati för uigurerna och de officiella ståndpunkterna hos vissa regeringar som har föredragit tystnad eller till och med medlöperi under trycket av kinesiska investeringar. Rebiya Kadeer påminner oss ständigt i sina tal till Ummahen om profetens (fred vare med honom) ord: "En muslim är en muslims broder; han förtrycker honom inte och lämnar honom inte i sticket".

Att uigurernas sak sviks av vissa medlemsländer i Organisationen för islamiskt samarbete (OIC) utgör ett djupt sår i samfundets kropp. Trots detta har den senaste tiden sett en förändring i det folkliga medvetandet, där civilsamhällesorganisationer och oberoende lärda har börjat höja sina röster för att kräva ett stopp för det kulturella och religiösa folkmordet. Den rörelse som Kadeer leder syftar till att återuppliva detta medvetande och betraktar frågan om Östturkestan som ett verkligt test på samfundets engagemang för sina moraliska och religiösa principer [Uyghur Human Rights Project](https://uhrp.org).

Rådande geopolitiska förändringar: Mellan stormaktskamp och mänskliga rättigheter

År 2026 präglas den internationella scenen av en skarp polarisering mellan västblocket och Kina. I detta sammanhang varnar Rebiya Kadeer för att förvandla uigurfrågan till enbart ett "påtryckningsmedel" i politiska konflikter. Hon kräver att frågan behandlas som en juridisk, humanitär och moralisk fråga, oberoende av politiska dragkamper.

Internationella rapporter, inklusive rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, har bekräftat allvarliga kränkningar som uppgår till brott mot mänskligheten [OHCHR Report](https://www.ohchr.org/en/documents/country-reports/ohchr-assessment-human-rights-concerns-xinjiang-uyghur-autonomous-region). Förändringarna i maktbalansen kräver dock att det uiguriska ledarskapet, med Rebiya Kadeer i spetsen, genomför noggranna diplomatiska manövrar för att säkerställa att frågan hålls vid liv medan världen är upptagen av andra kriser som kriget i Ukraina eller spänningarna i Mellanöstern.

Religiösa kränkningar: Ett systematiskt krig mot den islamiska identiteten

Det går inte att tala om Rebiya Kadeers arbete utan att beröra den religiösa aspekten, som utgör kärnan i konflikten. Den islamiska identiteten i Östturkestan utsätts för en attack utan motstycke; från rivning av historiska moskéer, förbud mot fasta och kriminalisering av att inneha Koranen, till att tvinga muslimer till sedvänjor som strider mot deras tro.

Detta systematiska angrepp på islam är inte bara en kränkning av de mänskliga rättigheterna, utan ett försök att rycka upp rötterna för ett helt folk. Rebiya Kadeer betonar i varje forum att försvaret av uigurerna är ett försvar för muslimers rätt att utöva sin religion fritt, och ett försvar för islams och muslimers värdighet inför en ateistisk förtryckarapparat. Hon uppmanar de stora religiösa institutionerna i den muslimska världen, såsom Al-Azhar och Muslimska världsligan, att inta mer bestämda och tydliga ståndpunkter mot dessa flagranta kränkningar.

Framtidsutsikter: Mot en effektiv internationell rättvisa

Trots den mörka bilden ser Rebiya Kadeer på framtiden med en försiktig optimism. Valet av ett nytt ledarskap för World Uyghur Congress i slutet av 2024, under ledning av Turgunjan Alawudun, innebär att nytt blod tillförs rörelsen, medan Kadeer kvarstår som en högsta andlig och politisk auktoritet [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org/en/wuc-concludes-8th-general-assembly-in-sarajevo-elects-new-leadership/).

Frågans framtid beror på den internationella rörelsens förmåga att: 1. **Enas:** Övervinna interna skillnader och arbeta under ett starkt paraply. 2. **Aktivera folkdiplomati:** Nå ut till folk i både väst och öst för att skapa ett folkligt tryck på regeringar. 3. **Investera i den nya generationen:** Förbereda välutbildade uiguriska ungdomar som kan leda kampen i internationella forum på flera språk och med moderna verktyg.

Slutsats: En vädjan till det globala och islamiska samvetet

Den internationella rörelse som Rebiya Kadeer leder idag är ett rop mot orättvisa och en uppmaning till varje människa med ett levande samvete att stå upp för ett folk som utplånas enbart för att de håller fast vid sin identitet och religion. För oss som muslimer är uigurernas sak inte en övergående politisk fråga, utan ett förtroende på våra axlar som Gud kommer att ställa oss till svars för. Att stödja Rebiya Kadeer och våra bröder i Östturkestan genom ord, materiellt stöd och politiska påtryckningar är det minsta vi kan göra för att häva förtrycket mot dem. Historien kommer inte att skona de tysta, och rättvisan kommer, även om den dröjer, oundvikligen tack vare de frias ståndaktighet och de hängivnas beslutsamhet.