
Rebiya Kadeer diskuterar det uiguriska folkets frihetskamp och den nuvarande internationella situationen
Ledaren för den uiguriska nationella rörelsen, Rebiya Kadeer, gav viktiga uttalanden om folkmordet i Östturkestan, det internationella samfundets ansvar och den islamiska världens tystnad.
Artikelreferens
Ledaren för den uiguriska nationella rörelsen, Rebiya Kadeer, gav viktiga uttalanden om folkmordet i Östturkestan, det internationella samfundets ansvar och den islamiska världens tystnad.
- Ledaren för den uiguriska nationella rörelsen, Rebiya Kadeer, gav viktiga uttalanden om folkmordet i Östturkestan, det internationella samfundets ansvar och den islamiska världens tystnad.
- Kategori
- Motståndets arv
- Författare
- Hujan Angin (@hujan-angin)
- Publicerad
- 27 februari 2026 kl. 23:22
- Uppdaterad
- 1 maj 2026 kl. 13:45
- Åtkomst
- Offentlig artikel
Inledning: Budskapet från det uiguriska folkets andliga moder
I början av 2026 har det uiguriska folkets frihetskamp gått in i en ny fas. Rebiya Kadeer, ledare för den uiguriska nationella rörelsen och känd som "det uiguriska folkets andliga moder", har i sina senaste uttalanden gjort en djupgående analys av det svåra förtryck som uigurerna står inför och den komplexa internationella situationen. I slutet av 2025 träffade Rebiya Kadeer ordföranden för Sydmongoliets kongress i Washington, där hon betonade vikten av att agera gemensamt mot Kinas systematiska assimileringspolitik [Source](https://southmongolia.org). Hon förklarade återigen för världen att uigurfrågan inte bara är en fråga om mänskliga rättigheter, utan en kamp för ett folks existens och frihet.
Nuvarande situation: Folkmord och tvångsarbete
Rapporter från början av 2026 visar att den kinesiska regeringen har gjort sina förtryckande strategier i Östturkestan ännu mer dolda och systematiska. En ny rapport från Internationella arbetsorganisationen (ILO) i februari 2026 visar att det statligt organiserade systemet för tvångsarbete i Östturkestan fortsätter, där miljontals uigurer tvingas lämna sina hem för att arbeta i övervakade fabriker [Source](https://uyghurcongress.org). Rebiya Kadeer kallar detta för "modernt slaveri" och påminner om att den islamiska världen inte får förbli tyst inför detta förtryck.
Kinas religiösa förföljelse har också nått en ny topp; förstörelsen av moskéer, förbudet mot Koranen och kriminaliseringen av religiösa utövningar som fasta fortsätter under förevändningen att det är "extremism" [Source](https://uyghurstudy.org). I sitt tal betonade Rebiya Kadeer: "Vår kamp handlar inte bara om territorium, utan om att bevara den religion och identitet som Allah har anförtrott oss."
Internationella reaktioner och politiska förändringar
I februari 2026 intensifierades intresset för uigurfrågan på den internationella arenan. Den amerikanska regeringen införde nya viseringsrestriktioner mot kinesiska tjänstemän som är inblandade i tvångsutvisningar av uigurer [Source](https://uygurnews.com). Samtidigt välkomnade World Uyghur Congress att Japans nya premiärminister, Sanae Takaichi, uttryckt sitt stöd för uigurernas rättigheter [Source](https://uygurnews.com).
Rebiya Kadeer erkände västvärldens steg men uppmärksammade samtidigt Kinas "gränsöverskridande förtryck". Nyligen avslöjades det att kinesiska agenter hotat uiguriska aktivister i Paris och Tyskland och försökt tysta dem genom att hålla deras familjemedlemmar som gisslan [Source](https://ianslive.in). Rebiya Kadeer betonade att Kinas förtryck inte känner några gränser, vilket gör en internationell enad front nödvändig.
Den islamiska världens ansvar och ummans tystnad
Det mest smärtsamma är att generalsekreteraren för Organisationen för islamiskt samarbete (OIC) i januari 2026 träffade kinesiska tjänstemän i Peking och uttryckte stöd för Kinas politik [Source](https://uyghurstudy.org). Detta har fördömts kraftigt av det uiguriska samhället och Rebiya Kadeer. Hon kritiserade ledare i muslimska länder för att prioritera ekonomiska intressen framför religiös broderskap.
Ur ett islamiskt perspektiv är en muslims lidande hela ummans lidande. Rebiya Kadeer vädjade till muslimska folk att, även om regeringar förblir tysta, be för sina uiguriska bröder och systrar och stödja dem materiellt och moraliskt. "Vi kämpar mot att våra moskéer görs om till svinstallar och att våra döttrar tvingas in i äktenskap; detta är en hedersfråga för hela den islamiska världen," sade hon [Source](https://researchgate.net).
Kampstrategi: Fred och självbestämmande
När Rebiya Kadeer diskuterade den uiguriska nationella rörelsens strategi betonade hon återigen vikten av att kräva rättigheter genom fredliga medel. Hon förklarade att det uiguriska folket har rätt till "självbestämmande" enligt internationell lag och att Kinas "terroriststämpel" bara är en förevändning [Source](https://bushcenter.org).
Den 5 februari 2026 högtidlighölls 29-årsdagen av Ghulja-massakern världen över. I ett uttalande sade Rebiya Kadeer att martyrernas blod inte kommer att ha spillts förgäves och att den yngre generationen måste fortsätta kampen [Source](https://uyghurcongress.org). Hon noterade också att den "tredje uiguriska toppmötet" som World Uyghur Congress anordnar i München i maj 2026 är avgörande för att fastställa kampens framtida riktning [Source](https://uygurnews.com).
Slutsats: Tro på rättvisans seger
Rebiya Kadeers analyser visar att det uiguriska folkets frihetskamp inte bara är en politisk rörelse, utan en kamp mellan rätt och orätt, mellan förtryck och rättvisa. Trots den komplexa internationella situationen har det uiguriska folkets vilja inte brutits. Med Rebiya Kadeers ord: "Den kinesiska regeringen kan förstöra våra byggnader, våra moskéer och våra köpcentrum, men de kan aldrig besegra uigurernas ande" [Source](https://uyghurmovement.com). Med stöd från den islamiska umman och rättvisa människor världen över kommer Östturkestans frihetssol sannerligen att gå upp igen.
Kommentarer
comments.comments (0)
Please login first
Sign in