Internationella uiguriska författarförbundet lanserar ett omfattande globalt initiativ för att skydda kulturell identitet och dokumentera uigurisk litterär kreativitet i internationella forum

Pennans mobilisering mot utplåning: Ett globalt initiativ för att skydda identiteten

I ett strategiskt steg som speglar den uiguriska nationens beslutsamhet för kulturell överlevnad, har **Internationella uiguriska författarförbundet** (internationellt känt som Uyghur PEN Centre) tillkännagivit lanseringen av det "Omfattande globala initiativet för skydd av kulturell identitet och dokumentation av litterär kreativitet". Detta initiativ kommer i en kritisk tid då muslimer i Östturkestan (Xinjiang) står inför intensiva kampanjer som syftar till att smälta samman deras islamiska och turkiska identitet i en enhetlig kinesisk kulturell form [uyghurcongress.org](https://www.uyghurcongress.org).

Detta initiativ, vars grundläggande aktiviteter inleddes i början av 2026, betraktas som en "kamp med ordet" som strävar efter att föra den uiguriska rösten från glömskans hörn till globala påverkansplattformar. Initiativet omfattar flera spår, inklusive digital arkivering, omfattande litterär översättning och kulturellt diplomatiskt tryck i internationella organisationer som UNESCO och Internationella PEN-klubben [pen-international.org](https://www.pen-international.org/uyghur-pen-centre).

Dokumentation av kreativitet bakom galler: Antologin "Fångna själar"

En av de främsta pelarna i det nya initiativet är projektet för att dokumentera fängelselitteratur, vilket nyligen resulterade i utgivningen av poesiantologin **"Fångna själar: Dikter av uiguriska fångar i Kina"**, under ledning av poeten och akademikern Aziz Isa Elkun, förbundets ordförande [uyghurpen.org](https://www.uyghurpen.org/2026/01/07/bearing-witness-to-imprisoned-souls/). Detta verk syftar till att samla dikter som smugglats ut från interneringsläger och fängelser för att tjäna som ett litterärt och historiskt vittnesbörd om mänskligt lidande och en trofast anda som murarna inte kunnat bryta ner.

I december 2025 hölls en stor lanseringsceremoni för denna diktsamling i London, där deltagarna betonade att poesi i Östturkestan i sig har blivit en anklagelse som leder till fängelse, vilket skett med den kände poeten Adil Tuniyaz och andra intellektuella som utsatts för påtvingade försvinnanden [ohchr.org](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/10/un-experts-urge-china-end-repression-uyghur-and-cultural-expression-minorities). Dokumentationen av dessa verk är inte bara en litterär aktivitet, utan en motståndshandling för att återta nationens kollektiva minne.

Internationella forum och kulturellt engagemang: Från Istanbul till München

Initiativet begränsas inte till den rent litterära aspekten, utan omfattar även en bred akademisk och diplomatisk rörelse. I januari 2026 stod Istanbul värd för ett utvidgat möte för uiguriska turkologer, där de diskuterade sätt att motverka tillbakagången av uiguriska språkstudier och bristen på lärare i diasporan [uygurnews.com](https://uygurnews.com/january-2026-uygur-news/). Deltagarna betonade nödvändigheten av att inrätta oberoende forskningscenter som stöds av den muslimska världen för att bevara det språk som "Qutadgu Bilig" (Visheten som ger lycka) och andra skatter i den islamiska litteraturen skrevs på.

Förbundet förbereder sig också för att delta i det **tredje uiguriska toppmötet** som planeras att hållas i München i maj 2026, där initiativet kommer att presenteras för opinionsbildare och internationella politiker för att kräva skydd av uigurernas "immateriella kulturarv", vilket Peking använder som ett verktyg för turismpropaganda samtidigt som de hindrar dess ursprungliga ägare från att utöva det fritt [uhrp.org](https://uhrp.org/report/extracting-cultural-resources-the-exploitation-and-criminalization-of-uyghur-heritage/).

Den islamiska identiteten i hjärtat av den kulturella konflikten

Ur ett genuint islamiskt perspektiv anser Internationella uiguriska författarförbundet att attacken mot litteraturen är en attack mot religionen; den uiguriska litteraturen har genom tiderna varit nära kopplad till islamiska värderingar, sufism och moralisk poesi. Kinas försök att ersätta de arabiska bokstäverna (som uiguriska skrivs med) eller förvanska historiska texter för att beröva dem deras islamiska karaktär utgör ett existentiellt hot mot en vital del av den muslimska världen [uyghurstudy.org](https://uyghurstudy.org/islam-is-an-indispensable-part-of-uyghur-culture/).

Initiativet strävar efter att stärka banden med den arabiska och muslimska världen genom att översätta moderna uiguriska romaner till arabiska. Ett aktuellt exempel på denna inriktning är hyllningen av romanen **"Den eviga rösten"** av författaren Talat Baki Mulahajioğlu, som presenterades i Almaty i juli 2025 och som behandlar uigurernas kamp för frihet och värdighet [uyghurpen.org](https://www.uyghurpen.org/2025/08/11/almaty-hosts-presentation-of-the-novel-eternal-voice/).

Utmaningar med digital censur och "det öppna fängelset"

Detta initiativ kommer i en tid då förtrycket i Östturkestan har förvandlats till vad forskare beskriver som ett "öppet digitalt fängelse". I en nyligen genomförd intervju i februari 2026 förklarade forskaren Muhammad Amin al-Uyghuri att de kinesiska myndigheterna har gått från grovt förtryck till "laglig institutionalisering" och biometrisk övervakning, vilket gör dokumentation av kreativitet inom regionen nästan omöjlig [arabi21.com](https://arabi21.com/story/1572435/).

Därför fokuserar det globala initiativet på att ge författare i exil möjlighet att vara en röst för de röstlösa. Förbundet arbetar med att utveckla en säker digital plattform som gör det möjligt för författare inom regionen att skicka sina texter för att publiceras under pseudonym, samtidigt som de skyddas från den gränsöverskridande förföljelse som kinesiska säkerhetstjänster utövar mot oliktänkande utomlands [campaignforuyghurs.org](https://campaignforuyghurs.org/uyghur-policy-act-of-2025-advances-in-congress/).

En vädjan till den muslimska världen och fria intellektuella

Internationella uiguriska författarförbundet avslutar sitt initiativ med en varm vädjan till kulturella institutioner i den muslimska världen, främst Islamiska samarbetsorganisationen (OIC), att anta projekt för att skydda det uiguriska arvet. Att bevara den uiguriska litteraturen är inte en etnisk fråga, utan en religiös och civilisatorisk plikt för att skydda en utpost för den islamiska kulturen i Centralasien [islamonline.net](https://islamonline.net/الأويغور-التاريخ-المجهول/).

Framgången för detta initiativ beror på det internationella samfundets, och särskilt muslimers, förmåga att inse att uigurernas kamp idag är en kamp mellan minne och glömska, och en kamp mellan pennan och bojan. Som den avlidne uiguriske poeten Turgun Almas sa: "Döden börjar med minnet", så börjar livet med att återta och dokumentera det för kommande generationer.