Internationella uiguriska författarförbundet fortsätter att kämpa för kulturellt bevarande och intellektuell frihet för marginaliserade röster i det globala litterära samfundet

Introduktion: Det skrivna ordets väktare

Inför en aldrig tidigare skådad kampanj av kulturellt utplånande och systematiskt förtryck har **Internationella uiguriska författarförbundet** (allmänt känt som **Uiguriska PEN-centret**) vuxit fram som en livsviktig fristad för det uiguriska folkets intellektuella och andliga liv. I början av 2026 fortsätter förbundet att fungera som en global ledstjärna för marginaliserade röster och kämpar för bevarandet av en litterär tradition som är oskiljaktigt kopplad till Östturkestans islamiska identitet. För det globala muslimska samfundet (Ummah) är dessa författares kamp inte bara en sekulär strid för yttrandefrihet; det är en helig plikt att skydda *Adab* (förfinad kultur och litteratur) hos ett folk vars själva språk och tro är under belägring [Källa](https://uyghurpen.org/about-us/).

En ny era av ledarskap och motståndskraft (2025–2026)

År 2025 markerade en betydande vändpunkt för förbundet. Den 16 april 2025 höll Internationella uiguriska författarförbundet sitt allmänna val i Almaty, Kazakstan – en stad som länge fungerat som en kulturell knutpunkt för den uiguriska diasporan. Under detta möte valdes **Aziz Isa Elkun**, en framstående Londonbaserad poet och akademiker, enhälligt till ordförande för Uiguriska PEN-centret [Källa](https://uyghurpen.org/news/uyghur-pen-centers-election-held-in-almaty/). Under Elkuns ledning har förbundet intensifierat sina ansträngningar för att dokumentera situationen för fängslade intellektuella samtidigt som man främjar en ny generation författare i exil.

Ledarskapsövergången skedde under en tid av djup sorg och eftertanke. I januari 2026 meddelade förbundet att **Abdureshid Haji Kerimi**, en grundande medlem och en gigant inom uigurisk litteratur, gått bort i Stockholm vid 83 års ålder [Källa](https://uyghurpen.org/news/condolence-statement/). Kerimis liv förkroppsligade den uiguriska andans motståndskraft, och hans död har fått förbundet att fördubbla sitt engagemang för hemlandets "eviga röst" – ett tema som återspeglades i presentationen av romanen *Eternal Voice* av Talat Baki Mollahaji Oghli i juli 2025, vilken skildrar det uiguriska folkets historiska lidande under kolonialpolitik [Källa](https://uyghurpen.org/news/almaty-hosts-presentation-of-the-novel-eternal-voice/).

Litteratur som motstånd: "Fängslade själar"

En av förbundets mest betydande prestationer under de senaste månaderna var publiceringen av antologin ***Imprisoned Souls: Poems of Uyghur Prisoners in China*** i november 2025 [Källa](https://azizisa.org/new-book-release-imprisoned-souls-poems-of-uyghur-prisoners-in-china/). Verket, som sammanställts och översatts av Aziz Isa Elkun, samlar dikter från 25 poeter som har försvunnit eller dömts till långvariga fängelsestraff. Dessa dikter, som ofta smugglats ut från interneringsläger eller rekonstruerats ur minnet av familjemedlemmar, fungerar som ett skakande vittnesbörd om det "kulturella folkmord" som pågår i regionen.

Ur ett islamiskt perspektiv är dessa dikter mer än litteratur; de är en form av *Dhikr* (ihågkommelse) och ett rop på rättvisa (*Haq*). Antologin innehåller verk av poeter som har måltavlats specifikt för sitt bruk av det uiguriska språket och sina referenser till det islamiska arvet. FN-experter betonade i ett uttalande i oktober 2025 denna oroande trend och noterade att kulturella uttryck i allt högre grad behandlas som ett hot mot den nationella säkerheten av kinesiska myndigheter [Källa](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/10/un-experts-urge-china-end-repression-uyghur-and-cultural-expression-minorities). Fallet med **Yaxia’er Xiaohelaiti**, en låtskrivare som dömdes till tre års fängelse 2024 för att ha "främjat extremism" genom sin musik, understryker kriminaliseringen av samhällets själva själ [Källa](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/10/un-experts-urge-china-end-repression-uyghur-and-cultural-expression-minorities).

Ummahs kris: Geopolitik kontra tro

Internationella uiguriska författarförbundet verkar inom ett komplext och ofta besvikelsegivande geopolitiskt landskap. I januari 2026 träffade en delegation från **Islamiska samarbetsorganisationen (OIC)** högt uppsatta kinesiska tjänstemän i Peking. Under detta möte ska OIC-ledningen ha bekräftat sitt stöd för Kinas "kärnintressen" i Xinjiang, ett drag som snabbt fördömdes av den Uiguriska världskongressen och författarförbundet som ett "djupt svek" mot miljontals muslimer [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-30-january-2026/).

Denna spänning belyser en smärtsam klyfta inom Ummah. Medan det muslimska gräsrotssamhället och intellektuella organ som IUWA strävar efter att bevara Östturkestans islamiska karaktär – där moskéer omvandlas till turistmål och Koranen "sinifieras" – förblir många regeringar i muslimska länder tysta på grund av ekonomiskt beroende. IUWA:s arbete under 2025 och 2026 har fokuserat på att överbrygga detta gap genom att föra dialog med religiösa och akademiska ledare i länder som Indonesien och Turkiet för att öka medvetenheten om "kriget mot tron" maskerat som terrorismbekämpning [Källa](https://uyghurtimes.com/organization-in-focus-center-for-uyghur-studies-advances-global-advocacy-and-scholarship-in-2025/).

Transnationellt förtryck och den globala diasporan

Förbundets uppdrag kompliceras ytterligare av den kinesiska statens räckvidd utanför sina gränser. I början av 2026 kom rapporter om intensifierat "transnationellt förtryck" riktat mot uiguriska aktivister och författare i Frankrike och Storbritannien [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Human Rights Watch dokumenterade i januari 2026 fall där kinesiska tjänstemän pressat medlemmar i diasporan att spionera på sitt eget samhälle, särskilt de som är involverade i kulturella bevarandeinsatser [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france).

Trots dessa hot har IUWA utökat sitt digitala fotavtryck. "Online Revitalisation Project", som stöds av PEN International, har blivit ett kritiskt arkiv för uigurisk litteratur som har förbjudits eller bränts i Kina [Källa](https://uyghurpen.org/about-the-uyghur-pen-centre-online-revitalisation-project/). Genom att arkivera dessa verk säkerställer förbundet att det uiguriska folkets språkliga och andliga härkomst förblir obruten för framtida generationer, även när det fysiska landskapet i deras hemland förändras radikalt.

Slutsats: Den oövervinnerliga andan

När vi rör oss genom 2026 står Internationella uiguriska författarförbundet som ett vittnesbörd om det skrivna ordets makt över förtryckets tyngd. Genom publicering av nya antologier, valet av ett hängivet ledarskap och den outtröttliga förespråkandet för fängslade lärda som **Rahile Dawut** och **Perhat Tursun**, fortsätter förbundet att kämpa för den intellektuella friheten hos ett folk som vägrar att tystas [Källa](https://www.channeldraw.org/2025/08/21/voices-under-siege-the-struggle-of-uyghur-writers-and-poets-in-xinjiang/). För det globala samfundet, och specifikt för Ummah, är IUWA:s arbete en påminnelse om att även om imperier kan försöka utplåna historien, är sanningen – bevarad i de lärdas bläck och martyrernas blod – i slutändan oövervinnerlig.