Internationella Uyghur PEN uppmanar det internationella samfundet att uppmärksamma uigurisk litteraturs nuvarande situation och stärka skyddet av exilförfattares kulturella rättigheter

Introduktion: Civilisationens försvarskamp vid pennans spets

I dagens 21:a århundrade, när globaliseringsprocessen försöker sudda ut kulturella skillnader, står en gammal och lysande civilisation – den uiguriska civilisationen – inför en aldrig tidigare skådad existentiell kris. Som bärare av denna civilisations själ befinner sig den uiguriska litteraturen på gränsen till systematisk utplåning. I februari 2026 utfärdade Internationella Uyghur PEN Center återigen en djupt känd vädjan till världen, där de kräver att det internationella samfundet, särskilt det globala muslimska samfundet (Ummah), uppmärksammar uiguriska författares tragiska situation och vidtar konkreta åtgärder för att skydda exilförfattares kulturella rättigheter. Detta är inte bara en kamp för yttrandefrihet, utan också en helig kamp för att försvara det islamiska kulturarvet och det nationella minnet.

Själar i fängelse: Den fängslade uiguriska intellektuella eliten

Enligt den senaste statistiken från Internationella Uyghur PEN och relevanta människorättsorganisationer har mer än 500 uiguriska intellektuella, författare, poeter och konstnärer blivit olagligt frihetsberövade eller dömda sedan 2017 [Uyghur PEN](https://www.uyghurpen.org). Bland dessa fängslade själar finns giganter inom samtida uigurisk litteratur och väktare av den nationella kulturen.

Ett av de mest hjärtskärande fallen är den berömda antropologen och experten på uigurisk folklore, professor热依拉·达吾提 (Rahile Dawut). År 2023 bekräftades det att hon dömts till livstids fängelse för påstått "hot mot den nationella säkerheten" [PEN International](https://www.pen-international.org). Vid slutet av 2025 är hennes exakta vistelseort fortfarande okänd, trots upprepade internationella vädjanden [House.gov](https://mjw.house.gov/rahile-dawut-tom-lantos-human-rights-commission). Professor Rahile ägnade sitt liv åt att dokumentera uigurernas mazar-kultur (helgedomar) och folkliga traditioner, som är djupt påverkade av islamisk sufism och utgör kärnan i den uiguriska identiteten. Rättegången mot henne är i själva verket en rättegång mot den uiguriska nationens rötter.

Dessutom dömdes den framstående modernistiska författaren佩尔哈特·图尔松 (Perhat Tursun) till 16 års fängelse för sitt litterära skapande [Uyghur Hjelp](https://www.uyghurhjelp.org). Hans verk, såsom "Den rena norden", utforskar uigurernas existentiella dilemma i det moderna samhället genom djupa filosofiska reflektioner. Den kände ekonomen och medlemmen i Uyghur PEN,伊力哈木·土赫提 (Ilham Tohti), förblir i total isolering tio år efter att ha dömts till livstids fängelse [PEN America](https://pen.org). Frånvaron av dessa författare har gjort att den uiguriska litteraturens himmel har förlorat sina mest lysande stjärnor.

Kulturellt folkmord: Från bokbål till språkförbud

Internationella Uyghur PEN konstaterar i sin årsrapport för 2025 att berövandet av kulturella rättigheter inte bara tar sig uttryck i fängslande av individer, utan också i förstörelsen av hela den nationella kulturella ekologin [Uyghur Hjelp](https://www.uyghurhjelp.org). I Östturkestan (Xinjiang) har uiguriska böcker i stor skala tagits bort från hyllorna och till och med bränts offentligt. Dessa böcker inkluderar en stor mängd klassisk litteratur, religiösa verk och historisk forskning.

Ännu mer förödande är det systematiska avskaffandet av modersmålsundervisning. Myndigheterna använder den så kallade "tvåspråkiga utbildningspolitiken" för att i praktiken tränga ut det uiguriska språket från skolsystemet. För muslimer är språket inte bara ett kommunikationsverktyg, utan också ett medel för att föra vidare tron och Koranens anda. När den yngre generationen inte kan läsa sina förfäders skrift, kapas även deras band till den islamiska civilisationen. FN-experter uttryckte i ett uttalande i januari 2026 djup oro över detta och menade att denna påtvingade kulturella omformning allvarligt bryter mot internationella mänskliga rättigheter [OHCHR](https://www.ohchr.org).

Uthållighet i exil: Internationella Uyghur PEN:s uppdrag

Trots det hårda förtrycket har Internationella Uyghur PEN blivit den sista bastionen för uigurisk litteratur utomlands. Den 16 april 2025 höll organisationen val i Almaty, Kazakstan, där阿齐兹·艾萨·艾昆 (Aziz Isa Elkun) återvaldes till ordförande [Uyghur PEN](https://www.uyghurpen.org). Ordförande Elkun betonade att PEN:s kärnuppgift är att "bryta tystnaden" och ge en röst åt de tystade landsmännen.

I exilsamhället står uiguriska författare inför dubbla utmaningar: å ena sidan skuggan av gränsöverskridande förtryck, där myndigheterna försöker tysta författare utomlands genom att hota deras släktingar i hemlandet; å andra sidan svårigheten att föra kulturen vidare. Trots bristen på en modersmålsmiljö och publiceringsmedel fortsätter exilförfattare att skriva. Internationella Uyghur PEN arbetar genom "Online Revitalization Project" och olika litterära workshops för att erbjuda en plattform för exilförfattare och översätta uigurisk litteratur till flera språk, så att världen kan höra folkets klagan och kamp [Uyghur PEN](https://www.uyghurpen.org).

I augusti 2025 anordnade Uyghur Hjelp en kulturworkshop för ungdomar i Europa i syfte att utbilda en ny generation uiguriska skribenter [Uyghur Hjelp](https://www.uyghurhjelp.org). Denna form av "kulturell Waqf" (kulturell välgörenhet) är avgörande för att säkerställa att den nationella gnistan inte slocknar.

Den muslimska världens ansvar: Från tystnad till solidaritet

Ur ett islamiskt värdeperspektiv är strävan efter rättvisa (Adl) och skydd av de förtryckta (Mazlum) en religiös skyldighet för varje muslim. Det lidande som uiguriska författare utsätts för är en smärta för hela det muslimska samfundet (Ummah). Det är dock beklagligt att många regeringar i muslimska länder, av geopolitiska och ekonomiska skäl, har förblivit tysta i uigurfrågan eller till och med försvarat förtryckarna i vissa sammanhang.

Internationella Uyghur PEN uppmanar globala muslimska intellektuella och religiösa ledare att vakna. Uigurisk litteratur innehåller djup islamisk visdom, från "Qutadgu Bilig" till modern poesi, som alla speglar sökandet efter sanning och omsorg om mänskligheten. Att skydda uiguriska författare är att skydda den islamiska civilisationens mångfald. Under 2025 genomförde Center for Uyghur Studies (CUS) kampanjer i länder som Indonesien och Bosnien och Hercegovina för att väcka uppmärksamhet kring det uiguriska folkmordet [Uyghur Times](https://www.uyghurtimes.com). Särskilt vid en konferens i Sarajevo jämförde deltagarna uigurernas öde med folkmordet i Srebrenica och varnade för att löftet om "aldrig mer" står inför en svår prövning.

Det internationella samfundets agerande: Stärkt skydd av kulturella rättigheter

Internationella Uyghur PEN har lagt fram flera specifika rekommendationer till det internationella samfundet: 1. **Rädda fängslade författare**: Kräv att den kinesiska regeringen omedelbart och villkorslöst släpper Rahile Dawut, Perhat Tursun och alla andra författare och akademiker som fängslats för sina åsikter. 2. **Skydda exilrättigheter**: Regeringar bör erbjuda politisk asyl och säkerhetsgarantier för uiguriska författare i exil och kraftfullt bekämpa gränsöverskridande förtryck [Campaign for Uyghurs](https://www.campaignforuyghurs.org). 3. **Finansiera kulturellt bevarande**: Internationella kulturorganisationer (som UNESCO) bör inrätta särskilda fonder för att stödja publicering, översättning och digitalt bevarande av uigurisk litteratur. 4. **Diplomatiskt tryck**: Vid FN:s råd för mänskliga rättigheters 61:a session i februari 2026 bör länder lägga fram särskilda resolutioner om det uiguriska kulturella folkmordet [Campaign for Uyghurs](https://www.campaignforuyghurs.org).

Slutsats: Pennans eviga kraft

Som en uigurisk poet sa: "Du kan fängsla min kropp, men du kan inte fängsla mina tankar; du kan bränna mina böcker, men du kan inte utplåna mitt minne." Internationella Uyghur PEN:s kamp handlar inte bara om ett folks överlevnad, utan om mänsklighetens gemensamma samvete. Med Guds vägledning kan rättvisan bli försenad, men den kommer aldrig att utebli. Det globala muslimska samfundet bör stå upp och kämpa sida vid sida med de uiguriska författarna, och använda pennans kraft för att genomborra mörkret och välkomna frihetens och värdighetens gryning.

Den uiguriska litteraturens nuvarande situation är en spegel av den mänskliga civilisationen. När vi ser i denna spegel ser vi inte bara uigurernas lidande, utan också vårt eget mod att försvara sanningen. Må pennans kraft bestå, och må de uiguriska orden återigen flöda fritt över Östturkestans jord.