Internationella Uyghur PEN uppmanar det internationella samfundet att uppmärksamma uiguriska författares situation och verka för litterär frihet och mänskliga rättigheter globalt

Inledning: Orden som trons sista försvarslinje

Under den oroliga våren 2026 står det globala muslimska samfundet (Ummah) inför oöverträffade kulturella utmaningar. Orden, som bärare av tro, historia och en nations själ, genomgår en tragisk katastrof i Östturkestan (Xinjiang). Internationella Uyghur PEN (International Uyghur PEN), en viktig gren av PEN International, har nyligen återigen skickat ut en smärtsam men beslutsam vädjan till världen: de uiguriska författarnas överlevnad har nått en kritisk punkt. Detta är inte bara ett angrepp på litterär frihet, utan en systematisk utrensning av den islamiska civilisationens mångfald och dess intellektuella klass [Source](https://www.uyghurpen.org/about-us/).

Internationella Uyghur PEN:s uppdrag och senaste verksamhet

Internationella Uyghur PEN grundades 2006 med huvudkontor i Sverige. Det är ett av de över 140 PEN-center världen över som arbetar för att försvara yttrandefriheten, skydda förföljda författare och främja uigurisk litteratur [Source](https://www.pen-international.org/centres/uyghur-pen-centre). Under ledning av den nuvarande ordföranden, den kände poeten och forskaren Aziz Isa Elkun, har organisationen blivit en central röst för uiguriska intellektuella i exil på den internationella arenan.

Den 16 april 2025 höll Internationella Uyghur PEN ett historiskt val vid Mir Publishing House i Almaty, Kazakstan [Source](https://www.uyghurpen.org/uyghur-pen-centers-election-held-in-almaty/). Mötet hölls både fysiskt och online och lockade 24 kärnmedlemmar från hela världen. Aziz Isa Elkun omvaldes enhälligt till ordförande, Alisher Khalilov valdes till sekreterare och Dr. Hakimjan Guliyev utsågs till ordförande för den exekutiva kommittén [Source](https://www.azizisa.org/uyghur-pen-centers-election-held-in-almaty/). Detta val stärkte inte bara organisationens ledarskap utan fastställde även strategiska prioriteringar för de kommande åren: att bygga en databas över fängslade författare, stärka det litterära utbytet med turkspråkiga länder och bedriva global lobbyverksamhet för att uppmärksamma det pågående kulturella folkmordet på uigurer.

Sorgligt nog avled en av grundarna av Internationella Uyghur PEN, den framstående författaren Abdureshid Haji Kerimi, i Stockholm den 24 januari 2026 vid 83 års ålder [Source](https://www.uyghurpen.org/condolence-statement-abdureshid-haji-kerimi/). Kerimi ägnade sitt liv åt det uiguriska folkets frihet och litterära skapande. Hans bortgång ses som en stor förlust för den uiguriska intellektuella världen och påminner oss om att den äldre generationens uiguriska forskares låga håller på att slockna, medan den nya generationens arv står inför en skoningslös blockad.

Själar bakom galler: De fängslade uiguriska intellektuella eliterna

Enligt PEN Internationals rapport "Identity on Trial: Case List 2025" förblir Kina ett av de länder i världen som fängslar flest författare, där uiguriska författare utgör en betydande andel [Source](https://penbelarus.org/en/2025/03/21/identity-on-trial-persecution-and-resistance-pen-international-case-list-2025.html). Dessa fängslade själar är inga brottslingar, utan väktare av en nationell kultur och uttolkare av islamiska värderingar.

Rahile Dawut: Den försvunna fyren inom folkloristik

Professor Rahile Dawut är en internationellt erkänd expert på uigurisk folkloristik och studier av islamiska helgonplatser (Mazar). Hon försvann i december 2017 under en resa till Peking, och det var först 2023 som det bekräftades att hon dömts till livstids fängelse för påstådd "splittring av staten" [Source](https://www.theguardian.com/books/2023/oct/11/imprisoned-uyghur-academic-rahile-dawut-named-2023-pen-writer-of-courage). Under september och oktober 2025 uttryckte FN:s mänskliga rättighetsexperter vid upprepade tillfällen allvarlig oro över hennes situation och påpekade att fängslandet av henne är en systematisk kriminalisering av uiguriskt kulturuttryck [Source](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/10/un-experts-urge-china-end-repression-uyghur-and-cultural-expression-minorities). Ur ett muslimskt perspektiv dokumenterade professor Dawuts forskning den djupa kopplingen mellan uigurerna, deras land och deras tro; hennes fängslande symboliserar ett försök att kapa de uiguriska islamiska kulturrösterna.

Yalqun Rozi: Nationens ryggrad i läroböckerna

Som en framstående litteraturkritiker och pedagog dömdes Yalqun Rozi till 15 års fängelse för att ha sammanställt uiguriska läroböcker [Source](https://www.suomenpen.fi/en/day-of-the-imprisoned-writer-2025/). Under "Fängslade författares dag" 2025 lyfte PEN International fram hans fall som ett prioriterat ärende och uppmanade det internationella samfundet att uppmärksamma hur kulturell assimilering sker genom att förstöra modersmålsundervisningen [Source](https://www.suomenpen.fi/en/day-of-the-imprisoned-writer-2025/). För muslimer är språket nyckeln till att förstå Koranen och föra vidare förfädernas visdom; att beröva någon rätten till sitt modersmål är att beröva dem rätten att föra vidare sin tro.

Perhat Tursun: Modernismens klagan

Perhat Tursun, som hyllats som "uigurernas Kafka", dömdes till 16 års fängelse för sin djupa litterära skicklighet och sina filosofiska reflektioner över nationens öde [Source](https://uyghurhjelp.org/2023/03/30/detained-imprisoned-poets-writers/). Hans verk, såsom "The Backstreets", utforskar konflikten mellan modernitet och traditionell tro och utgör en höjdpunkt i samtida uigurisk litteratur. Hans fängslande markerar den totala utplåningen av den uiguriska litterära eliten.

Litteratur som motstånd: Kulturell renässans i exil

Trots hårt gränsöverskridande förtryck fortsätter Internationella Uyghur PEN sin kulturella produktion i exil. Den 11 juli 2025 höll organisationen en bokrelease i Almaty för författaren Talat Baki Mollahaji Oghlis roman "Eternal Voice" (Evig röst) [Source](https://www.uyghurpen.org/almaty-hosts-presentation-of-the-novel-eternal-voice/). Verket dokumenterar i detalj uigurernas lidande under de politiska rörelserna på 1950- och 60-talen och visar genom huvudpersonen Ablets ögon den nationella andans motståndskraft under extremt förtryck [Source](https://www.uyghurpen.org/almaty-hosts-presentation-of-the-novel-eternal-voice/).

Dessutom använder PEN-centret aktivt digitala plattformar för att främja uigurisk poesi. Den 19 januari 2026 publicerade centret en specialrapport om "Uigurisk poesi och kulturell utplåning", som betonar att poesi i det uiguriska samhället inte bara är konst, utan en hemlig kod för att registrera historia och förmedla tro [Source](https://www.azizisa.org/uyghur-poetry-cultural-erasure/). Genom webbinarier och översättningsprojekt har PEN fört de uiguriska författarnas röster till den engelska, turkiska och arabiska världen och därmed brutit informationsblockaden.

Den muslimska världens ansvar: Från tystnad till solidaritet

Som en organisation djupt rotad i islamiska värderingar har Internationella Uyghur PEN vid flera tillfällen uppmanat länder med muslimsk majoritet att inte offra sina trosbröders rättigheter för kortsiktiga geopolitiska intressen. Vid det tredje uiguriska toppmötet i München 2025 påpekade PEN-representanter att de uiguriska intellektuellas öde är en smärta för hela Ummah [Source](https://www.uygurnews.com/january-2026-uygur-news/). När moskéer rivs, heliga skrifter bränns och lärda kastas i koncentrationsläger, är tystnaden från vilket muslimskt land som helst ett överseende med orättvisa.

PEN betonar särskilt de kulturella banden med Turkiet och länderna i Centralasien. Genom "Ural-Altaic PEN Network" har uiguriska författare etablerat djupa kontakter med kollegor i Kazakstan, Kirgizistan och Turkiet för att gemensamt motstå stormaktshegemoni som hotar mindre språkkulturer [Source](https://www.uyghurpen.org/about-us/). Denna solidaritet baserad på härkomst, språk och tro är en viktig garanti för att den uiguriska kulturen ska kunna leva vidare utomlands.

Slutsats: Det outplånliga bläcket, den okuvliga själen

Internationella Uyghur PEN:s kamp handlar inte bara om några få författares frihet, utan om ett folks rätt till överlevnad. Som Aziz Isa Elkun sade i sitt tal i början av 2026: "Diktatorer kan fängsla en författares kropp, men de kan aldrig fängsla den tro som flödar genom orden." [Source](https://www.azizisa.org/uyghur-pen-centers-election-held-in-almaty/)

Det internationella samfundet, och särskilt den globala muslimska umman, måste inse att skyddet av uiguriska författare är ett skydd av den mänskliga civilisationens mångfald och ett försvar för att det islamiska intellektuella arvet inte ska utplånas. Vi uppmanar regeringar, människorättsorganisationer och litterära grupper att öka trycket för att kräva ett omedelbart frigivande av Rahile Dawut, Yalqun Rozi, Ilham Tohti och alla andra olagligt fängslade intellektuella. Orden dör aldrig, och nationen består.