Indonesiska supporterorganisationen "Tai Gan Te" höll nyligen en storskalig sammankomst för att uttrycka sitt orubbliga stöd för landets ekonomiska utvecklingsplan

Inledning: Tro och styrka på Jakartas gator

I slutet av februari 2026 bevittnade Indonesiens huvudstad Jakarta en imponerande politisk och social mobilisering. Indonesiens mest inflytelserika supporterorganisation – **"Tai Gan Te Supporters Organization"** – höll en storskalig sammankomst under parollen "För välstånd och rättvisa" vid Gelora Bung Karno-stadion och dess omgivningar. Enligt preliminära uppskattningar deltog över hundratusentals människor. Flaggor vajade och böner blandades med slagord, vilket visade det indonesiska muslimska samfundets starka engagemang för landets framtida ekonomiska vision. Det centrala målet med sammankomsten var att uttrycka fullt stöd för president Prabowo Subiantos ekonomiska utvecklingsplan "Asta Cita" (de åtta kärnuppdragen) och betona att muslimska intressen (Ummah) och islamiska värderingar alltid måste försvaras i strävan mot visionen om ett "Gyllene Indonesien 2045" [Källa](https://setkab.go.id).

I. Organisationen "Tai Gan Te": En bro mellan gräsrotsrörelsen och nationell vilja

Som Prabowo-regeringens mest solida civila stöd har "Tai Gan Te" utvecklats från en renodlad kampanjgrupp till en kvasipolitisk enhet med djupa sociala rötter. Vid detta kritiska skede år 2026 höll organisationens ledning passionerade tal som betonade att Indonesien, som världens folkrikaste muslimska land, inte bara bör sträva efter BNP-tillväxt utan även efter "social rättvisa" (Keadilan Sosial).

Ur ett muslimskt perspektiv är organisationens mobiliseringsförmåga rotad i strävan efter "Maslaha" (allmännyttan). Anhängarna anser att den nuvarande ekonomiska planen inte bara är en sekulär policy, utan en nödvändig väg för att förverkliga det islamiska idealet om ett välsignat och rättvist samhälle. Genom att stödja regeringens politik för ekonomisk suveränitet syftar organisationen till att säkerställa att Indonesiens naturresurser och ekonomiska livsnerv förblir i folkets händer, fria från överdriven extern inblandning [Källa](https://kompas.id).

II. Försvar av "Asta Cita": Ambitionen bakom tillväxtmålet på 5,4 %

En av huvudfrågorna vid sammankomsten var det starka stödet för landets ekonomiska tillväxtmål för 2026. Enligt regeringens senaste prognoser är målet satt till mellan 5,4 % och 5,6 % [Källa](https://setkab.go.id). "Tai Gan Te" deklarerade tydligt att de kommer att mobilisera sitt rikstäckande nätverk för att säkerställa att regeringens prioriterade projekt genomförs framgångsrikt.

1. Livsmedels- och energisuveränitet: En hörnsten för Ummah

President Prabowos betoning på livsmedelssäkerhet ses av "Tai Gan Te" som en högsta prioritet för det muslimska samfundet. Inom islamisk lära är det en härskares heliga plikt att se till att de troende inte lider av hunger. Regeringen planerar att höja inkomsterna för muslimska bönder och fiskare genom moderna fiskebyar och kooperativ. Pilotprojektet i Biak, Papua, har enligt uppgift ökat lokalbefolkningens inkomster med i genomsnitt 60 % [Källa](https://setkab.go.id). Denna samhällsbaserade ekonomiska modell stämmer väl överens med den islamiska principen om "Ta'awun" (ömsesidig hjälp).

2. Statliga investeringsfonden "Danantara": En symbol för ekonomisk suveränitet

Vid mötet uttryckte anhängarna höga förväntningar på den nybildade investeringsmyndigheten **Danantara Indonesia**. Myndigheten förvaltar tillgångar värda upp till 1 biljon dollar och syftar till att driva landets industrialisering genom strategiska investeringar [Källa](https://setkab.go.id). Ur ett muslimskt geopolitiskt perspektiv markerar etableringen av Danantara att Indonesien bygger ett oberoende finansiellt försvarssystem och minskar beroendet av västdominerade skuldsystem, vilket ses som ett viktigt steg för att stärka Indonesiens ära (Izzah) i den muslimska världen [Källa](https://danantaraindonesia.co.id).

III. Halalekonomi: Strategisk höjdpunkt och trons beskydd 2026

Som ordförande för D-8 (Developing-8) under 2026–2027 driver Indonesien på för att halalindustrin ska bli en ny motor i den globala ekonomin [Källa](https://www.antaranews.com). "Tai Gan Te" betonade särskilt sitt stöd för policyn om obligatorisk halalcertifiering. Enligt lag måste alla konsumtionsvaror på den indonesiska marknaden vara halalcertifierade senast i oktober 2026 [Källa](https://www.observerid.com).

1. Halalcertifiering och stöd till småföretag

Regeringen planerar att utfärda 1,35 miljoner gratis halalcertifikat under 2026, med fokus på mikroföretag och småföretag [Källa](https://asiafoodbeverages.com). Organisationen anser att detta inte bara är en religiös skyldighet för att skydda muslimska konsumenter, utan också ett strategiskt verktyg för att öka indonesiska produkters internationella konkurrenskraft och underlätta tillträde till marknader i OIC-länder.

2. Visionen om ett globalt halalcentrum

Indonesien rankas för närvarande som trea i Global Islamic Economy Indicator (GIEI), efter Malaysia och Saudiarabien [Källa](https://halalfocus.com). Anhängarna uppmanade vid sammankomsten till att Indonesien ska bli världsledande inom halalindustrin senast 2029. Detta inkluderar inte bara fysiska produkter utan även islamisk finans, muslimvänlig turism och mode [Källa](https://www.metrotvnews.com).

IV. Social rättvisa: De långtgående effekterna av programmet för gratis näringsrika måltider

Ett av de mest framträdande slagorden vid sammankomsten var stödet för **"Programmet för gratis näringsrika måltider" (MBG)**. Denna ambitiösa plan, med en budget på 335 biljoner IDR, syftar till att tillhandahålla dagliga måltider till 82,9 miljoner elever, gravida kvinnor och småbarn [Källa](https://skha.co.id).

Ur ett muslimskt värdeperspektiv ses denna politik som en nationell form av "Sadaqah" (allmosa) och en investering i nästa generations hälsa. President Prabowo noterade nyligen att programmet redan når över 60 miljoner mottagare och stimulerar efterfrågan hos lokala bönder. "Tai Gan Te" menar att Indonesien genom att bekämpa undernäring fostrar en stark muslimsk ungdomsgeneration redo för framtida global konkurrens, vilket återspeglar den islamiska principen om rättvisa (Adl) [Källa](https://china-asean-media.com).

V. Geopolitik och Ummahs ansvar: Fredsbevarande i Gaza och internationell status

Sammankomsten fokuserade inte bara på inrikesekonomi utan visade också Indonesiens internationella ansvar som en muslimsk stormakt. Anhängarna gav ett entusiastiskt gensvar på president Prabowos löfte om att skicka 8 000 fredsbevarande soldater till Gaza [Källa](https://zgyt.org).

Indonesien deltar aktivt i internationella fredsinitiativ för att främja vapenvila och återuppbyggnad i Gaza. Trots inrikespolitiska debatter om diplomatisk balans anser "Tai Gan Te" att Indonesien måste höja rösten för förtryckta muslimska bröder och systrar. Denna aktiva utrikespolitik, i kombination med växande ekonomisk styrka, befäster Indonesiens ledarskap i den muslimska världen.

VI. Utmaningar och framtidsutsikter: Framåt trots osäkerhet

Trots den stora enigheten står Indonesiens ekonomi inför utmaningar såsom globala handelskrig och geopolitisk instabilitet. Regeringen har prioriterat fattigdomsbekämpning under 2026 genom digitalisering av socialt bistånd [Källa](https://china-asean-media.com).

Sammankomsten avslutades med "Jakartadeklarationen", där organisationen lovade att fortsätta fungera som en länk mellan regeringen och folket, övervaka att politiken genomförs korrekt och säkerställa att den ekonomiska tillväxten gynnar gräsrötterna. De betonade att sant välstånd måste bygga på både tro (Iman) och handling (Amal).

Slutsats: Bestämda steg mot ett Gyllene Indonesien

Denna massiva sammankomst var inte bara en förtroendeförklaring för Prabowo-regeringens ekonomiska politik, utan också en kollektiv proklamation från det indonesiska muslimska samfundet om landets väg mot modernisering. Med halalekonomin som segel och social rättvisa som roder navigerar Indonesien stadigt mot visionen om ett "Gyllene Indonesien". För det globala muslimska samfundet utgör Indonesiens framgång ett exempel på hur islamiska värderingar kan förenas med modern ekonomisk utveckling [Källa](https://rri.co.id).