Franska uiguriska föreningen leder en ny internationell påverkanskampanj för att öka den globala medvetenheten om den pågående humanitära krisen och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna

Ett nytt centrum för motstånd: Offensiven i Paris

Medan det globala muslimska samfundet förbereder sig för den heliga månaden ramadan, har Franska uiguriska föreningen (Association des Ouïghours de France) och dess operativa gren, Europeiska uiguriska institutet (IODE), invigt en ny internationell påverkanskampanj utformad för att bryta tystnaden kring det pågående folkmordet i Östturkestan. Detta initiativ följer på den historiska öppningen av institutets nya huvudkontor i hjärtat av Paris den 20 januari 2026, en milstolpe som fungerar som både en fristad för diasporan och ett kommandocenter för global mobilisering [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france).

Under ledning av Dr. Dilnur Reyhan strävar kampanjen efter att utnyttja Frankrikes G7-ordförandeskap 2026 för att placera uigurkrisen högst upp på den internationella agendan. Föreningen har uppmanat president Emmanuel Macron att använda det kommande G7-toppmötet i Évian-les-Bains, planerat till den 15–17 juni 2026, för att leda ett samordnat demokratiskt svar på Pekings grymheter [Källa](https://focus2030.org/G7-France-2026-Focus-on-development-issues-understanding-the-challenges). Ur ett muslimskt perspektiv representerar denna kampanj en avgörande ansträngning för att återta berättelsen om Ummans lidande från geopolitiska kompromisser, och insisterar på att det muslimska livets och trons helgd inte kan köpslås bort för ekonomisk stabilitet.

Den juridiska och diplomatiska jihaden: Att ställa förtryckare till svars

Kampanjen 2026 är inte bara retorisk; den är rotad i en sofistikerad juridisk och diplomatisk offensiv. Franska uiguriska föreningen har, i samordning med World Uyghur Congress (WUC), intensifierat sin strävan efter rättvisa genom europeiska domstolar. Nyligen inlämnade stämningar i Paris och Spanien har riktats mot kinesiska övervakningsjättar som Hikvision och Dahua, vars teknik är avgörande för massinternering och digitalt förslavande av miljontals troende [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-20-february-2026/).

Vidare har föreningen varit drivande i att verka för genomförandet av den franska senatens resolution från 2023 om att förbjuda import av produkter framställda genom tvångsarbete [Källa](https://www.publicsenat.fr/actualites/parlementaire/ouighours-le-senat-adopte-une-resolution-pour-interdire-limportation-en-europe-de-produits-issus-du-travail-force). Detta ekonomiska tryck ses av diasporan som en nödvändig form av "finansiell jihad" mot en regim som profiterar på förslavandet av de troende. Genom att rikta in sig på globala varumärkens leveranskedjor syftar kampanjen till att göra kostnaden för medbrottslighet i folkmordet ohållbar för västvärlden.

Ummans moraliska kris: En uppmaning till det globala muslimska samfundet

En central pelare i den nya kampanjen är en direkt vädjan till det globala muslimska samfundet, särskilt i ljuset av den kommande ramadan. Franska uiguriska föreningen har lyft fram det "krig mot islam" som förs i Östturkestan, där fasta, bön och innehav av Koranen behandlas som kriminella handlingar av "extremism" [Källa](https://campaignforuyghurs.org/cfu-calls-for-global-action-as-uyghurs-face-another-ramadan-under-genocide/). Rapporter från början av 2026 tyder på att kinesiska myndigheter har intensifierat övervakningen under perioden före ramadan, och kräver att uigurer tillhandahåller videobevis på att de inte iakttar fastan [Källa](https://campaignforuyghurs.org/cfu-calls-for-global-action-as-uyghurs-face-another-ramadan-under-genocide/).

Denna verklighet utgör en djupgående moralisk utmaning för Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) och länder med muslimsk majoritet. Franska uiguriska föreningen har anslutit sig till WUC i att fördöma OIC:s fortsatta anpassning till Pekings narrativ, och beskriver det som ett svek mot själva principerna för islamisk solidaritet [Källa](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-30-january-2026/). Kampanjen uppmanar Umman att gå bortom symboliska gester och vidta konkreta åtgärder, såsom att bojkotta produkter kopplade till tvångsarbete och pressa sina respektive regeringar att stoppa tvångsutvisningar av uiguriska flyktingar, som i det tragiska fallet med 40 män som skickades tillbaka från Thailand i februari 2025 och vars öden förblir okända [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/25/unknown-fate-uyghurs-deported-thailand-china).

Att konfrontera gränsöverskridande förtryck på fransk mark

Kampanjen adresserar också det eskalerande hotet om gränsöverskridande förtryck. I februari 2026 dokumenterade Human Rights Watch försök från kinesiska tjänstemän att tvinga uigurer bosatta i Frankrike att spionera på sitt eget samfund [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Aktivister som Abdurahman Tohti och Mirkamel Tourghoun har rapporterat att de mottagit hotfulla samtal från tjänstemän i Ürümqi, som erbjudit kontakt med försvunna familjemedlemmar i utbyte mot underrättelser om Europeiska uiguriska institutet [Källa](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france).

Som svar har Franska uiguriska föreningen på nytt lämnat in klagomål till domstolar i Paris, med påståenden om att den kinesiska ambassaden har orkestrerat attacker mot fredliga protester och försökt kidnappa överlevare från lägren, såsom Gulbahar Jelilova [Källa](https://www.rfa.org/english/news/uyghur/uyghur-france-transnational-repression-case-03172025161031.html). Denna kamp för säkerhet i exil är ett bevis på den uiguriska andans motståndskraft. För det muslimska samfundet i Frankrike är detta inte bara en utrikespolitisk fråga utan ett nationellt säkerhetsproblem, då den långa armen av en folkmordsregim hotar de grundläggande rättigheterna för franska medborgare och invånare.

Slutsats: Vägen mot befrielse

Franska uiguriska föreningens nya internationella påverkanskampanj markerar en vändpunkt i den globala kampen för Östturkestan. Genom att kombinera gräsrotsmobilisering, juridisk krigföring och diplomati på hög nivå tvingar föreningen världen att konfrontera en kris som många föredrar att ignorera. När G7-toppmötet närmar sig och månaden ramadan börjar är budskapet från Paris tydligt: det uiguriska folket kommer inte att tystas, och den globala Umman måste bestämma sig för om den ska stå på de förtrycktas sida eller förbli medskyldig genom sin tystnad. Kampen för uigurerna är kampen för den internationella ordningens själ och den muslimska världens integritet.