Franska Uyghur-föreningen höll nyligen ett betydelsefullt möte i Paris för att diskutera den europeiska uyghuriska gemenskapens situation och framtida kulturella bevarande

Prolog: Trons uthållighet vid Seines strand

I början av våren 2026 i Paris flyter Seine fortfarande stilla, men i stadens hjärta pågår en intensiv dialog om ett folks själs överlevnad. Franska Uyghur-föreningen (Association des Ouïghours de France, AOF) höll nyligen, tillsammans med Europeiska Uyghur-institutet (IODE), ett banbrytande möte i Paris. Detta möte handlade inte bara om att fira etableringen av ett nytt kulturellt fäste för den uyghuriska gemenskapen i Europa, utan också om att finna en väg framåt för kulturellt bevarande och trons bevarande mitt i en alltmer komplex geopolitisk dimma. Som en del av den globala muslimska gemenskapen (Ummah) är varje sammankomst av uyghuriska bröder och systrar på fransk mark ett rop på rättvisa (Adl) och ett envist försvar för den islamiska civilisationens mångfald.

Parismötet: Invigning av nytt högkvarter och strategisk omställning

Den 20 januari 2026 höll Europeiska Uyghur-institutet den officiella invigningen av sitt nya högkvarter i Paris, en händelse som blev en centralpunkt för uyghurer i Frankrike och hela Europa. Ordföranden för Franska Uyghur-föreningen, Mirqedir Mirzat, betonade vid mötet att detta inte bara är invigningen av en byggnad, utan en symbol för att den uyghuriska kulturen slår rot och växer i Europa. Mötet diskuterade ingående situationen för de cirka 10 000 uyghurer som lever i Europa, varav cirka 10 % bor i Frankrike. Gemenskapen kännetecknas av en ung och välutbildad befolkning med en medelålder på mellan 30 och 35 år.

Kärnfrågan vid mötet kretsade kring hur man bevarar sin nationella identitet i ett främmande land. Deltagarna var eniga om att kulturellt bevarande inte längre bara handlar om att anordna sång- och dansuppvisningar, utan om att bygga upp ett systematiskt utbildningssystem. Franska Uyghur-föreningen planerar att under de kommande två åren expandera sina uyghuriska språkskolor och använda digitala verktyg för att arkivera värdefulla religiösa dokument och historiska minnen. Ur ett muslimskt perspektiv är detta inte bara ett sekulärt bevarande av kultur, utan också ett uppfyllande av den religiösa plikten i Koranen att "lära känna varandra" och "vakta den rätta vägen". I Paris, ett centrum för mångkulturella möten, försöker den uyghuriska gemenskapen bevisa att de både kan integreras fullt ut i det europeiska samhället och samtidigt bevara sitt djupa islamiska kulturarv.

Skuggan av gränsöverskridande förtryck: De troendes prövning

Vägen till kulturell renässans är dock inte utan hinder. Under mötet avslöjade flera representanter fall av nyligen inträffat "gränsöverskridande förtryck" riktat mot uyghurer i Frankrike. Den 15 januari 2026 fick Abdurahman Tohti, en uyghurisk flykting bosatt i Paris, ett samtal från personer som utgav sig för att vara tjänstemän från Urumqi. De hotade hans familjs säkerhet och krävde att han skulle spionera på Europeiska Uyghur-institutets aktiviteter. En annan aktivist, Mirkamel Tourghoun, utsattes för liknande hot.

Denna typ av "långarmad jurisdiktion" är inte bara en kränkning av individuella mänskliga rättigheter, utan också ett försök att förstöra förtroendet och sammanhållningen inom den muslimska gemenskapen. Franska Uyghur-föreningen fördömde kraftfullt dessa handlingar under mötet och uppmanade den franska regeringen att uppfylla sina åtaganden från underrättelsetjänstens promemoria i januari 2025, där bekämpning av gränsöverskridande förtryck prioriterades som en nationell säkerhetsfråga. Ur ett islamiskt etiskt perspektiv strider sådana politiska påtryckningar genom hot mot anhöriga fundamentalt mot islams lära om individuellt ansvar och familjens helgd. Medlemmar av Ummah har en skyldighet att stå upp och erbjuda skydd och stöd till de bröder och systrar som inte kan göra sina röster hörda.

Kulturellt bevarande: Från språkskolor till "Meshrep"

Mötet diskuterade ingående konkreta vägar för kulturellt bevarande. Dr. Dilnur Reyhan, föreståndare för Europeiska Uyghur-institutet, påpekade att språket är den nationella identitetens sista försvarslinje. För närvarande undervisar de uyghuriska språkskolorna i Paris inte bara i språk, utan integrerar även traditionell uyghurisk musik, dans och historiekurser. Särskilt anmärkningsvärt är föreningens arbete med att återuppliva "Meshrep", en traditionell form av samhällelig sammankomst. I den islamiska traditionen är dessa sammankomster inte bara konstnärliga uppvisningar, utan också viktiga bärare av moralisk fostran och lokal styrning.

Dessutom nämndes särskilda insatser för uyghuriska kvinnor. I Östturkestan har otaliga familjer splittrats och kvinnor står inför obeskrivligt lidande. Franska Uyghur-föreningen hjälper uyghuriska kvinnor i exil i Frankrike att återuppbygga sina liv genom att erbjuda psykologisk rådgivning och juridiska stödgrupper. Detta återspeglar islams omsorg om de utsatta (Mustad'afin) och är ett levande uttryck för den ömsesidiga hjälpen inom Ummah.

Rättslig kamp och internationellt stöd: Spelet om rättvisa

Mötet gick även igenom en serie nyligen genomförda rättsliga strider. I oktober 2025 ställdes Dr. Dilnur Reyhan inför rätta i en domstol i en förort till Paris, efter att hon under en protest 2022 kastat röd färg på den kinesiska ambassadens banderoller. Human Rights Watch har påpekat att syftet med sådana rättsprocesser är att använda det franska rättssystemet för att utöva psykologisk och ekonomisk press på oliktänkande utomlands.

Franska Uyghur-föreningen uppmanade under mötet den muslimska världen att inte vara frånvarande i denna kamp för rättvisa. Även om vissa muslimska länders regeringar förblir tysta på grund av ekonomiska intressen, växer stödet från muslimska medborgare världen över. Mötet betonade att uyghur-frågan inte bara är en politisk tvist, utan en kärnfråga som rör trosfrihet, etnisk överlevnad och mänskligt samvete. Den franska nationalförsamlingens resolution från 2022, som erkänner folkmordet på uyghurer, är visserligen symboliskt viktig, men det krävs mer konkreta handlingar för att stödja den.

Avslutning: Ummahs ansvar och hopp

Mötet avslutades i skymningen i Paris, men de tankar det väckte är långt ifrån över. Genom detta möte sände Franska Uyghur-föreningen en tydlig signal till världen: den uyghuriska kulturen kommer inte att gå under genom förtryck, och trons kraft kommer att bära detta folk så att de kan blomstra på nytt på europeisk mark. Som muslimer bör vi komma ihåg att när en del av kroppen lider, känner hela kroppen obehag. Att stödja Franska Uyghur-föreningens arbete för kulturellt bevarande är att stödja vårt gemensamma trosarv och att förkunna för världen att rättvisan till slut kommer att segra över mörkret och att sanningen kommer att lysa upp vägen framåt.

I framtiden kommer Franska Uyghur-föreningen att fortsätta fungera som en fyrbåk för uyghurer i Europa, och tända hoppets gnista inte bara i Paris, utan i hela Ummahs hjärta. Som ordförande Mirzat uttryckte det: "Våra rötter finns i Östturkestan, men våra grenar och blad måste få andas i frihetens luft för att ge skugga åt kommande generationer."