Europeiska uiguriska kulturcentret fortsätter sina banbrytande insatser för att bevara kulturarvet och informera det internationella samfundet om samtida uiguriska frågor

Inledning: Identitetens rop från hjärtat av den gamla kontinenten

I skuggan av de systematiska försöken att utplåna den islamiska och turkiska identiteten i Östturkestan, framstår **Europeiska uiguriska kulturcentret** (med sina olika grenar och partnerinstitutioner i Paris, München och Stockholm) som en sista försvarslinje och ett fäste för att bevara den uiguriska nationens minne. Detta center är inte bara en traditionell kulturinstitution, utan ett intellektuellt och andligt band som strävar efter att knyta diasporans generationer till deras djupa rötter och påminna världen om att den uiguriska frågan inte bara är ett ärende för mänskliga rättigheter, utan en existentiell kamp för ett muslimskt folk vars tro och språk hotas av utplåning [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org).

Vid ingången av 2026 fortsätter centret sina banbrytande ansträngningar för att internationalisera den uiguriska frågan genom kulturell och akademisk diplomati för att bryta den internationella tystnaden. Samtidigt möter man betydande säkerhetsutmaningar till följd av det gränsöverskridande förtryck som kinesiska myndigheter utövar mot aktivister i Europa [Human Rights Watch](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france).

Bevarande av det islamiska och språkliga arvet: En kamp om medvetenhet

Det uiguriska språket och de islamiska lärorna är de två grundpelare som ockupationen i hemlandet riktar in sig på. Därför har det uiguriska kulturcentret prioriterat inrättandet av "Ana Yurt"-skolor (Moderlandet) för att lära ut språket till barn i exil. Under 2025 skedde en märkbar expansion av dessa skolor i Frankrike, Tyskland och Norge, där den heliga Koranen och det uiguriska språket lärs ut med moderna metoder för att säkerställa att identiteten lever vidare hos den yngre generationen [European Uyghur Institute](https://uyghur-institute.org).

Centret är medvetet om att kampen för att bevara kulturen i högsta grad är politisk. I oktober 2025 uttryckte FN-experter djup oro över kriminaliseringen av uiguriska kulturuttryck i Kina och hänvisade till gripanden av konstnärer och akademiker som "Yashar Shohlati" och "Rahile Dawut" [UN OHCHR](https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/10/un-experts-urge-china-end-repression-uyghur-and-cultural-expression-minorities). Som svar på detta har centret intensifierat anordnandet av kulturfestivaler som visar upp uigurisk konst, musik och litteratur, och betonar att kreativitet är ett medel för fredligt motstånd.

Framsteg 2025–2026: Från Paris till München

De senaste två åren har inneburit avgörande milstolpar i det uiguriska arbetet i Europa:

1. **Invigning av det nya högkvarteret i Paris (januari 2026):** Det europeiska uiguriska institutet, under ledning av akademikern Dilnur Reyhan, tillkännagav öppnandet av ett nytt högkvarter i hjärtat av den franska huvudstaden. Det ska fungera som ett center för uigurisk forskning och studier samt ett bibliotek med sällsynta manuskript som räddats från förstörelse [Human Rights Watch](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). 2. **Nationellt toppmöte och ungdomstoppmöte i München (maj 2025):** Uigurernas världskongress organiserade det tredje nationella toppmötet och ett ungdomstoppmöte i München, med deltagande av över 50 uiguriska organisationer från 22 länder. Toppmötet fokuserade på att utarbeta strategier för att motverka kinesisk desinformation och stärka enheten mellan generationerna i diasporan [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org/en/announcing-the-uyghur-national-and-youth-summits-in-munich-germany/). 3. **Internationella akademiska konferenser:** Centret fortsatte att anordna konferensen "International Uyghur Studies" i september 2025, som samlade forskare från hela världen för att diskutera bosättarkolonialism i Östturkestan och sätt att skydda kulturarv som hotas av utplåning [European Uyghur Institute](https://uyghur-institute.org/en/category/conferences/).

Att möta gränsöverskridande förtryck: Ståndaktighet inför hot

Centret verkar inte i en helt säker miljö, utan står inför ett ökande säkerhetstryck. I januari 2026 avslöjade människorättsrapporter försök från kinesiska tjänstemän att pressa uiguriska aktivister i Frankrike att spionera på det europeiska uiguriska institutets verksamhet [Human Rights Watch](https://www.hrw.org/news/2026/02/18/china-officials-pressuring-uyghurs-france). Dessa försök syftar till att undergräva förtroendet inom det uiguriska samfundet och avskräcka europeiska institutioner från att stödja centret.

Trots detta har centret bevisat sin motståndskraft genom att fortsätta anordna evenemang för "Dagen för erkännande av det uiguriska folkmordet" den 9 december 2025, till minne av Uigur-tribunalens beslut i London, samt genom att organisera massdemonstrationer i Berlin och München för att kräva ansvarsutkrävande för brott mot mänskligheten [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org/en/weekly-brief-12-december-2025/).

Den muslimska ummahns perspektiv: Solidaritet och geopolitiskt ansvar

Ur ett genuint islamiskt perspektiv förblir den uiguriska frågan ett blödande sår i ummahns kropp. Europeiska uiguriska kulturcentret strävar ständigt efter att bygga broar till muslimska folk, trots den officiella tystnaden från vissa regeringar på grund av ekonomiska intressen med Peking. Under 2025 intensifierade centret sitt samarbete med organisationer i Turkiet och andra muslimska länder för att belysa förstörelsen av moskéer och förbudet mot fasta och hijab i Östturkestan [Uyghur News](https://uygurnews.com/en/may-2025/).

De islamiska värderingar som centret bär på – rättvisa, frihet och värdighet – är den främsta drivkraften bakom dess verksamhet. Centret uppmanar ständigt Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) att inta en fastare hållning, baserat på internationella rapporter som bekräftar att det som sker är en direkt attack mot den islamiska tron under täckmanteln av att "sinisera" religioner [Campaign for Uyghurs](https://campaignforuyghurs.org/uyghur-policy-act-of-2025-advances-in-congress/).

Nuvarande utmaningar och framtidsutsikter

Trots framgångarna står centret inför logistiska och finansiella utmaningar, förutom det trängande behovet av att skydda uiguriska flyktingar i länder som Thailand. I mars 2025 fördömde centret besluten om tvångsutvisning av flyktingar till Kina och betraktade det som en dödsdom för dem [World Uyghur Congress](https://www.uyghurcongress.org/ar/%d9%85%d8%a4%d8%aa%d9%85%d8%b1-%d8%a7%d9%84%d8%a3%d9%8a%d8%ba%d9%88%d8%b1%d9%89-%d8%a7%d9%84%d8%b9%d8%a7%d9%84%d9%85%d9%8a/).

Under 2026 ser centret fram emot att stärka sin digitala närvaro genom det elektroniska "Uiguriska uppslagsverket" och ett digitalt bibliotek, för att säkerställa att det uiguriska arvet når varje muslim och fri människa runt om i världen, i trots mot censur och mörkläggning.

Slutsats: Kampens kontinuitet

Europeiska uiguriska kulturcentret förblir en levande symbol för viljan hos ett folk som vägrar att kuvas. Dess ansträngningar att bevara arvet och informera det internationella samfundet om samtida frågor är inte bara en kulturell aktivitet, utan en handling av tro och en religiös och moralisk plikt gentemot en rättvis sak. Att stödja detta center och stå vid dess sida är att stödja mänsklig värdighet och folkens rätt att bevara sin identitet och religion inför tyranni.

Budskapet som centret sänder från hjärtat av Europa är tydligt: "Landet kan ockuperas, och moskéer kan rivas, men tron, språket och identiteten förblir inristade i hjärtan och förs vidare från generation till generation tills Guds seger och befrielse kommer."