Östturkestan-stiftelsen publicerar omfattande rapport om den nuvarande humanitära situationen och uppmanar det internationella samfundet att agera för att skydda mänskliga rättigheter i regionen

I ett avgörande ögonblick i den muslimska världens historia, och mitt i en eskalerande systematisk attack mot uigurernas religiösa och kulturella identitet, har **Östturkestan-stiftelsen** (via sina organ för mänskliga rättigheter i Istanbul) publicerat en omfattande rapport med titeln "Index över kränkningar av mänskliga rättigheter i Östturkestan 2025". Rapporten presenterades vid en välbesökt presskonferens den 16 februari 2026 i kulturcentret "Neslişah Sultan" [Turkistan Press]. Denna rapport fungerar som ett nödrop till världens samvete och ett avgörande dokument som avslöjar hur regionen har förvandlats till ett globalt laboratorium för digitalt förtryck och modernt slaveri, under en oroande internationell tystnad och passivitet från vissa institutioner som förväntas skydda muslimers rättigheter.

Index 2025: Dokumentation av folkmord i AI-eran

Den nya årsrapporten, utarbetad av East Turkistan Human Rights Watch (ETHR), avslöjar ett kvalitativt skifte i Kinas förtryckarstrategi. Myndigheterna har gått från traditionell fysisk övervakning till ett system av "digital apartheid" som stöds av artificiell intelligens [Uyghur Times]. Forskare förklarar att 2025 präglades av en intensifierad användning av avancerade algoritmer och ansiktsigenkänningskameror för att kategorisera individer baserat på deras religiösa utövning, vilket gör enkla islamiska riter till en tillräcklig grund för godtyckliga gripanden.

Rapporten, som bygger på en systematisk genomgång av internationella nyheter och rapporter på flera språk, bekräftar att övergreppen inte längre bara är isolerade händelser, utan en del av ett strukturerat system som syftar till att utplåna ett helt folks kollektiva minne [Turkistan Times]. Kaya Kartal, ordförande för föreningen "Mazlumder", betonade under lanseringen att detta index utgör ett historiskt register som aldrig kommer att raderas, och krävde att det ska ligga till grund för stränga internationella sanktioner mot förövarna.

Krig mot den islamiska identiteten: Rivning av moskéer och "sinifiering" av religionen

Ur ett islamiskt perspektiv är den mest smärtsamma delen av rapporten den fortsatta politiken för "sinifiering av islam". Stiftelsen har dokumenterat hur moskéer fortsätter att rivas eller omvandlas till turistcenter och kaféer i ett försök att utplåna regionens islamiska särdrag [Maarif]. Det stannar inte vid byggnader; det sträcker sig till människor genom kriminalisering av fasta under ramadan, förbud mot hijab och förbud mot koranundervisning för barn.

Dessa strategier, som rapporten beskriver som ett "totalt krig mot islam", syftar till att skapa en ny generation uigurer som är avskurna från sin religion och sin nation [East Turkistan Net]. Att rikta in sig på den religiösa identiteten är inte bara en kränkning av mänskliga rättigheter i västerländsk mening, utan ett flagrant angrepp på det heliga och ett försök att rycka upp tron på Guds enhet ur miljontals människors hjärtan, vilket kräver ett omedelbart agerande från den muslimska världens lärda och institutioner.

Modernt slaveri: Tvångsarbetsläger och tvångsförflyttning av arbetskraft

I januari 2026 uttryckte FN-experter djup oro över ihållande rapporter om systemet med tvångsarbete som den kinesiska staten påtvingar uigurer och andra muslimska minoriteter [OHCHR]. Rapporten från Östturkestan-stiftelsen påpekar att så kallade program för "fattigdomsbekämpning" bara är en täckmantel för tvångsförflyttningar av miljontals arbetare till fabriker djupt inne i Kina, där de lever under strikt övervakning och tvingas arbeta under förnedrande förhållanden.

Detta ekonomiska system, byggt på muslimers blod och svett, sträcker sig till globala leveranskedjor, vilket ställer internationella företag och konsumenter inför ett stort moraliskt ansvar. Att förvandla muslimer till "slavar" i det tjugoförsta århundradet är en skamfläck för mänskligheten och en direkt utmaning mot de islamiska värden som kom för att befria människan från slaveri under andra människor.

Internationella misslyckanden: OIC:s tystnad och intressekonflikter

Som muslimska skribenter och tänkare kan vi inte ignorera den slående motsägelsen i vissa muslimska länders och institutioners ställningstaganden. I januari 2026 träffade generalsekreteraren för Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) högt uppsatta kinesiska tjänstemän i Peking för att stärka de bilaterala relationerna, utan att offentligt nämna lidandet för miljontals muslimer i Östturkestan [Turkistan Times].

Detta ställningstagande beskrevs av Center for East Turkistan Studies som ett "förräderi mot organisationens grundläggande principer" och en "tyst välsignelse av politiken för sinifiering av islam" [Uyghur Study]. Att prioritera kortsiktiga ekonomiska och politiska intressen framför trosfränders blod och tro är en allvarlig avvikelse från konceptet om den muslimska världen som "en kropp". Vi uppmanar OIC att se över detta tillvägagångssätt och anta ståndpunkter som speglar de muslimska folkens strävan efter rättvisa.

Färdplan för agerande: Stiftelsens krav och det moraliska ansvaret

Östturkestan-stiftelsen avslutade sin rapport med en rad brådskande rekommendationer riktade till både det internationella samfundet och den muslimska världen [East Turkistan Net]:

1. Internationellt erkännande: Kräva att FN och internationella parlament officiellt erkänner det som sker i Östturkestan som "folkmord" och brott mot mänskligheten.
2. Rättsligt ansvarsutkrävande: Stödja ansträngningar för att väcka talan inför Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att hålla kinesiska tjänstemän ansvariga.
3. Ekonomisk bojkott: Aktivera bojkottvapnet mot företag som är involverade i användningen av uiguriskt tvångsarbete.
4. Humanitärt och politiskt stöd: Uppmana muslimska länder, särskilt Turkiet som hyser många uigurer i exil, att erbjuda rättsligt och politiskt skydd och avvisa påtryckningar om utlämning [Uygur News].

Frågan om Östturkestan är inte bara en gräns- eller politisk tvist, utan ett verkligt test för vår tro och rättvisa. Att stödja dessa förtryckta är en moralisk och religiös plikt som vilar på varje muslim, utifrån dennes position, genom ord, handling och stöd.

Slutsats

Östturkestan-stiftelsens rapport för 2025 förblir ett vittnesbörd om en tid då ett folk utrotas på grund av sin religion och etnicitet inför världens ögon. Att agera för att skydda mänskliga rättigheter i denna region är inte ett diplomatiskt val, utan en moralisk nödvändighet. Vi förenar vår röst med stiftelsens och betonar att frihetens gryning för Östturkestan oundvikligen kommer, så länge det finns hjärtan som slår för sanningen och en nation som inte accepterar orättvisor mot sina bröder.