Östturkestans kultur- och solidaritetsförening har framgångsrikt genomfört storskaliga aktiviteter för att skydda det uiguriska folkets kulturarv och visa upp den nationella identiteten

Inledning: Kulturväktarnas segermarsch

Östturkestans kultur- och solidaritetsförening (Doğu Türkistan Kültür ve Dayanışma Derneği) har framgångsrikt slutfört sina storskaliga aktiviteter för att skydda det uiguriska folkets nationella och religiösa identitet samt för att lyfta frågan om Östturkestan på den internationella agendan, särskilt inom den islamiska världen. Dessa aktiviteter, som ägde rum under de första månaderna av 2026, utgör ett viktigt steg i kampen mot Kinas systematiska assimileringspolitik och kulturella folkmord. Under ledning av föreningens ordförande, Seyit Tümtürk, har dessa insatser stor betydelse för att föra vidare det uiguriska kulturarvet till kommande generationer och väcka den nationella andan [Källa](https://www.haberler.com/guncel/manavgat-ta-dogu-turkistan-konferansi-duzenlendi-18306059-haberi/).

Nationell identitet och politisk vilja: Manavgat-konferensen

Den 25 januari 2026 hölls en stor konferens på temat "Östturkestan" i distriktet Manavgat i Antalya, vilket var en av föreningens viktigaste händelser på senare tid. Vid konferensen, som arrangerades tillsammans med Anatoliens ungdomsförening (AGD), talade Seyit Tümtürk, ordförande för Östturkestans nationalförsamling och tidigare ordförande för Östturkestans kultur- och solidaritetsförening. Han beskrev kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i regionen som "ett folkmord utan namn" [Källa](https://www.yesilafsin.com/manavgatta-dogu-turkistan-konferansi-duzenlendi).

Tümtürk betonade i sitt tal att han hoppas att Turkiet ska spela samma rättvisa medlarroll i Östturkestan-frågan som landet gjort i globala kriser, såsom kriget mellan Ryssland och Ukraina. Han avslöjade också att Kina, under täckmanteln "tankereform", har spärrat in över 5 miljoner muslimska uiguriska turkar i läger i ett försök att utplåna deras religiösa tro och nationella identitet [Källa](https://www.haberler.com/guncel/manavgat-ta-dogu-turkistan-konferansi-duzenlendi-18306059-haberi/). Denna typ av möten är avgörande för att visa att det uiguriska folket inte är ensamt och att den turkisk-islamiska världen stöder deras sak.

Bevarande av kulturarvet: Språk- och konstaktiviteter

Östturkestans kultur- och solidaritetsförening är verksam inte bara politiskt utan även kulturellt. I föreningens plan för 2026 intar program för att skydda det uiguriska språket och kulturen en central plats. Dessa program inkluderar:

1. **Uiguriska språkkurser:** För att den yngre generationen i diasporan inte ska glömma sitt modersmål anordnas språkkurser i Kayseri och andra städer [Källa](https://eastturkistanassociation.com/our-program/). 2. **Traditionellt hantverk:** Utbildningar har startats för att tillverka doppa (traditionella huvudbonader), atlas-tyger och andra hantverk som är symboler för uigurisk identitet. 3. **Kulturfestivaler:** Genom att delta i internationella kulturfestivaler för turkiska folk presenteras uigurisk konst, musik och mat för världen [Källa](https://utjd.org/the-international-festival-of-culture-and-traditions-of-the-turkic-peoples/).

Syftet med dessa aktiviteter är att hålla det uiguriska kulturarvet, som förstörs av Kina, vid liv i exil och bevara dess plats i världens kulturskatt.

Rapport om mänskliga rättigheter och ummahs ansvar

Den 17 februari 2026 publicerades "2025 års rapport om mänskliga rättigheter i Östturkestan" i Istanbul. Rapporten, som utarbetats av East Turkistan Human Rights Watch, fick stöd från organisationer som Östturkestans kultur- och solidaritetsförening [Källa](https://www.istiqlalhaber.com/news/69894). Rapporten dokumenterar Kinas fortsatta religiösa förtryck under 2025, inklusive rivning av moskéer, förbud mot Koranen och kränkningar av muslimers rätt till religionsutövning.

Musajan Er, ordförande för Östturkestans utbildnings- och samarbetsförening, betonade vikten av att nå ut med denna rapport till det internationella samfundet, särskilt medlemsländerna i Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) [Källa](https://www.istiqlalhaber.com/news/69894). Att uiguriska muslimer, som är en del av den islamiska ummahn, lever under förtryck är en prövning för hela den muslimska världen. Föreningens aktiviteter syftar till att väcka muslimernas samvete och forma en gemensam ståndpunkt.

Historiska rötter och framtidsutsikter

Östturkestans kultur- och solidaritetsförening grundades 1989 i Kayseri och är en av de äldsta och mest inflytelserika uiguriska organisationerna i Turkiet [Källa](https://dostder.org.tr/seyit-tumturk-kimdir/). Sedan grundandet har föreningen arbetat outtröttligt med att hjälpa flyktingar från Östturkestan, utbilda ungdomar och stärka den politiska grunden för saken.

Inför 2026 har föreningen professionaliserat sitt arbete ytterligare och stärkt samarbetet med internationella tankesmedjor. Till exempel undersöker man den strategiska betydelsen av uigur-frågan tillsammans med organ som Center for East Turkistan National Interests (CETNI) [Källa](https://cetni.org/about-cetni/).

Slutsats: Hoppets fackla

De framgångsrika aktiviteterna som genomförts av Östturkestans kultur- och solidaritetsförening är det starkaste beviset på att det uiguriska folket inte kommer att ge upp sin identitet. Att skydda kulturen är det mest effektiva sättet att motstå förtryck. Tack vare föreningens ansträngningar vajar Östturkestans blå flaggor runt om i världen, och uigurernas rättmätiga röst ger eko i ummahns hjärta. Vi är övertygade om att det uiguriska folket i framtiden, genom utökade aktiviteter och ökat internationellt tryck, kommer att uppnå full frihet och sina kulturella rättigheter.