Stiftelsen för Östturkestan leder nytt globalt initiativ för att bevara uiguriskt kulturarv och främja medvetenhet om mänskliga rättigheter genom internationell opinionsbildning

En förtrupp för Umman: Stiftelsen för Östturkestans nya uppdrag

I en tid då det uiguriska folkets andliga och kulturella identitet står inför ett oöverträffat existentiellt hot, har **Stiftelsen för Östturkestan** (Doğu Türkistan Vakfı) officiellt lanserat ett omfattande globalt initiativ. Denna kampanj, med titeln "Globalt initiativ för uiguriskt kulturarv och mänskliga rättigheter", syftar till att fungera som ett definitivt värn mot det systematiska utplånandet av islamiskt liv i Östturkestan. Från och med den 28 februari 2026 har stiftelsen positionerat sig i spetsen för en rörelse som sträcker sig bortom enbart politisk opinionsbildning och ramar in kampen som en helig plikt för det globala muslimska samfundet (Umman) att skydda sina bröder och systrar från vad som beskrivits som ett "kulturellt och religiöst folkmord" [Källa](https://uyghurstudy.org).

Grundad på arvet efter ledare som Isa Yusuf Alptekin, utnyttjar stiftelsen sina historiska rötter i Istanbul för att samordna en mångfacetterad strategi. Detta initiativ kommer vid en kritisk tidpunkt, efter en serie oroväckande händelser i början av 2026, inklusive det kontroversiella samarbetet mellan Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) och Peking, vilket många i diasporan har karakteriserat som ett svek mot islamisk solidaritet [Källa](https://turkistanpress.com).

Programmet "Arvets väktare": Att bevara den islamiska själen

Centralt i stiftelsens nya initiativ är programmet "Arvets väktare" (Guardians of Heritage). Detta projekt fokuserar på digitalt och fysiskt bevarande av uigurisk islamisk kultur, som har varit under ständig attack. Enligt färska rapporter har tusentals *Masajid* (moskéer) och helgedomar rivits eller omvandlats till kommersiella utrymmen [Källa](https://ihh.org.tr). Stiftelsen leder nu en global ansträngning för att skapa ett "Digitalt arkiv för Umman", en säker, decentraliserad databas som innehåller högupplösta arkitektoniska register över förstörda religiösa platser, digitaliserade versioner av sällsynta uiguriska islamiska manuskript och inspelningar av traditionell uigurisk *Adhan* (böneutrop) och koranrecitationsstilar som är unika för regionen.

Utöver det digitala bevarandet betonar initiativet kontinuiteten i det uiguriska språket – bäraren av deras religiösa och kulturella historia. Som svar på kriminaliseringen av uigurskspråkig utbildning i Östturkestan [Källa](https://ohchr.org), utökar stiftelsen sitt nätverk av "modersmålsskolor" över hela diasporan, särskilt i Turkiet, Europa och Nordamerika. Dessa skolor lär inte bara ut språk; de integrerar islamisk utbildning (*Tarbiyah*), vilket säkerställer att nästa generation uigurer förblir rotade i sin tro och identitet trots att de lever i exil.

Att utmana tystnaden: Opinionsbildning i maktens korridorer

På den diplomatiska fronten intensifierar Stiftelsen för Östturkestan sina påtryckningar på internationella organ. Ett primärt mål för denna opinionsbildning är **Islamiska samarbetsorganisationen (OIC)**. Den 26 januari 2026 träffade OIC:s generalsekreterare högt uppsatta kinesiska tjänstemän i Peking för att diskutera "stärkta relationer", ett drag som möttes av kraftiga fördömanden från stiftelsen och andra uiguriska organisationer [Källa](https://uyghurcongress.org). Stiftelsens nya initiativ syftar till att mobilisera gräsrotstryck inom OIC:s medlemsstater – såsom Indonesien, Malaysia och Qatar – för att kräva att organisationen upprätthåller sin stadga, som föreskriver skydd av muslimska minoriteter över hela världen.

Vidare samarbetar stiftelsen nära med **FN:s råd för mänskliga rättigheter (HRC)**. Under HRC:s 61:a session i februari 2026 stödde stiftelsen krav på att högkommissarie Volker Türk skulle ge en detaljerad uppdatering om genomförandet av FN-rapporten från 2022, som fann att Kinas handlingar i Östturkestan kan utgöra brott mot mänskligheten [Källa](https://campaignforuyghurs.org). Initiativet syftar till att gå bortom rapporter och mot en formell FN-undersökningskommission, med särskilt fokus på "siniseringen av islam" – en politik som syftar till att beröva religionen dess kärnvärden och ersätta dem med statligt godkända ideologier [Källa](https://turkistanpress.com).

Data som vapen: Index över kränkningar av mänskliga rättigheter 2025

En hörnsten i stiftelsens evidensbaserade opinionsbildning är det nyligen publicerade **Indexet över kränkningar av mänskliga rättigheter i Östturkestan 2025**. Indexet lanserades i Istanbul den 16 februari 2026 och ger en skakande inblick i den "digitala apartheid" som för närvarande råder i regionen [Källa](https://uyghurtimes.com). Rapporten dokumenterar hur AI-stödd massövervakning och automatiserade databaser används för att profilera muslimer som potentiella hot baserat på enkla religiösa handlingar, som att inneha en koran eller ha skägg [Källa](https://uyghurtimes.com).

Stiftelsen använder dessa data för att informera internationella juridiska experter och människorättsorganisationer. Genom att kvantifiera intensifieringen av tvångsarbete och det systematiska skiljandet av barn från deras familjer, bygger stiftelsen ett juridiskt ramverk för framtida ansvarsutkrävande. 2025 års index fungerar som ett viktigt verktyg för det "globala initiativet" och ger den empiriska tyngd som krävs för att motverka statligt sponsrad propaganda som utmålar regionen som en modell för "stabilitet och utveckling" [Källa](https://scio.gov.cn).

Ummans geopolitik: En kallelse till rättvisa

Ur ett genuint muslimskt perspektiv är Stiftelsen för Östturkestans initiativ inte enbart en politisk kampanj; det är en vädjan till den globala Ummans samvete. Stiftelsen hävdar att tystnaden från många länder med muslimsk majoritet är ett geopolitiskt misslyckande som undergräver den islamiska världens moraliska auktoritet. Vid ett samrådsmöte i Istanbul den 24 januari 2026 betonade ledare att "Östturkestan-frågan är hela den muslimska världens nationella angelägenhet" [Källa](https://uygurnews.com).

Initiativet belyser hyckleriet i internationella relationer där ekonomiska intressen, såsom "Belt and Road"-initiativet, prioriteras framför miljontals muslimers liv och värdighet. Stiftelsen efterlyser en "halal-ekonomi"-strategi och uppmanar muslimska konsumenter och företag att avyttra från företag som är delaktiga i uiguriskt tvångsarbete [Källa](https://turkistanpress.com). Detta ekonomiska tryck ses som en modern form av *Jihad* – en fredlig men bestämd kamp för rättvisa (*Adl*) och skydd av de förtryckta.

Slutsats: En vision om ett fritt Östturkestan

När Stiftelsen för Östturkestan går vidare med sitt globala initiativ förblir visionen tydlig: återupprättandet av det uiguriska folkets grundläggande rättigheter och religionsfrihet. Kampanjen är ett bevis på motståndskraften hos ett samhälle som vägrar att utplånas. Genom att kombinera bevarandet av kulturarvet med rigorös internationell opinionsbildning och en uppmaning till solidaritet inom hela Umman, säkerställer stiftelsen att ropet på rättvisa från Östturkestan hörs i världens alla hörn.

Det kommande **tredje uiguriska toppmötet** i München, planerat till maj 2026, kommer att fungera som nästa stora milstolpe för detta initiativ och samla ledare och allierade för att strategisera för en framtid där Östturkestan återigen kan vara ett centrum för islamisk lärdom och kultur [Källa](https://uygurnews.com). För det globala muslimska samfundet är budskapet från stiftelsen enkelt: kampen för Östturkestan är en kamp för själva Ummans själ.