Khorasan-videor: Det digitala propagandahotet mot Ummah och de politiska spelen

Inledning: Khorasans digitala slagfält

I dagens värld representerar namnet "Khorasan" inte bara en geografisk region, utan också ett av de mest intensiva ideologiska slagfälten i den digitala rymden. Särskilt de propagandamaterial som kallas "Khorasan-videor" har väckt stor uppmärksamhet inom hela den muslimska ummahn, inklusive Centralasien och bland uiguriska muslimer, tack vare sin höga produktionskvalitet, flerspråkiga spridning och skarpa politiska målsättningar. Vid ingången av 2026 har dessa videor slutat vara enbart religiösa uppmaningar och istället blivit verktyg för regionala politiska spel, mellanstatliga konflikter och splittring inom ummahn [Source](https://www.orfonline.org/research/digital-battleground-iskp-vs-taliban).

Al-Azaim och den flerspråkiga propagandamaskinen

Den huvudsakliga kraften bakom Khorasan-videorna är stiftelsen Al-Azaim, som på kort tid har byggt upp ett av världens mest avancerade digitala propagandanätverk. Detta center publicerar konsekvent sina videor inte bara på pashto eller dari, utan även på arabiska, engelska, persiska, uzbekiska, tadjikiska, turkiska, hindi, ryska och, viktigast av allt, uiguriska [Source](https://gnet-research.org/2024/06/27/iskps-latest-campaign-expanded-propaganda-and-external-operations/).

Ett utmärkande drag för dessa videor är användningen av modern teknik, såsom GoPro-kameror, för att framställa slagfältet i scener som påminner om spelet "Call of Duty". Denna metod syftar främst till att locka ungdomar som befinner sig i svåra politiska och ekonomiska situationer eller som genomgår en identitetskris [Source](https://www.orfonline.org/research/digital-battleground-iskp-vs-taliban). Ur ett islamiskt perspektiv missbrukar dessa videor religiösa värderingar för politiska syften och leder ungdomars känsla för rättvisa i en farlig riktning.

Uigur-frågan: Uppriktighet eller politiskt verktyg?

Under de senaste åren, särskilt under 2025 och början av 2026, har uigur-frågan blivit ett centralt tema i Khorasan-videorna. Propagandan riktar hård kritik mot talibanregeringens diplomatiska förbindelser med Kina, det ekonomiska samarbetet och deras entusiasm för "Belt and Road"-projektet [Source](https://www.militantwire.com/p/is-seeks-to-exploit-geopolitical-fracture). I videorna anklagas talibanerna för att ha "bytt bort de uiguriska muslimerna mot kinesiska investeringar", och uiguriska ungdomar uppmanas att ansluta sig till rörelsen [Source](https://www.atlanticcouncil.org/blogs/southasiasource/isis-has-its-sights-set-on-a-new-potential-ally-uyghur-jihadi-groups/).

Det finns dock en viktig punkt att beakta: Syftar dessa videor till uigurernas verkliga frihet, eller används de som verktyg i internationella politiska konflikter? Även om motstånd mot förtryck är en plikt enligt islamiska värderingar, måste denna kamp vara i linje med ummahns allmänna intressen, sharians grunder och skyddet av oskyldiga liv. Den radikalism som förespråkas i Khorasan-videorna kan i själva verket skada uigurernas internationella anseende och utsätta dem för ännu större faror [Source](https://www.atlanticcouncil.org/blogs/southasiasource/isis-has-its-sights-set-on-a-new-potential-ally-uyghur-jihadi-groups/).

Stämpeln "Khawarij" och konflikten med talibanerna

Talibanregeringen i Afghanistan kallar de grupper som sprider Khorasan-videorna (ISKP) för "Khawarij" (de som avfallit från religionen) och för ett intensivt åsiktskrig mot dem. Talibanernas medieorgan "Al-Mirsaad" publicerar motargument mot påståendena i Khorasan-videorna och anklagar dessa grupper för att vara en "fitna" (splittring) som används av externa krafter för att destabilisera regionen [Source](https://www.eurasiareview.com/19022026-terrorism-requires-actions-not-blames-oped/).

Denna ideologiska strid har skapat en stor klyfta bland muslimer. Å ena sidan rättfärdigar talibanerna sina ansträngningar att bygga en stat och få regionalt erkännande, medan Khorasan-videorna å andra sidan anklagar talibanerna för att ha "övergivit islamiska principer" [Source](https://www.thekhorasandiary.com/2025/04/13/iskps-al-azaim-media-published-a-new-video-featuring-afghan-taliban/). Denna typ av interna konflikter tjänar endast fiendernas intressen, då de tvingar muslimer att förbruka sin styrka på inbördes strider.

Senaste utvecklingen: Flyganfall i februari 2026

Under de senaste dagarna, närmare bestämt den 22 februari 2026, genomförde den pakistanska armén flyganfall mot ISKP- och TTP-läger i de afghanska provinserna Nangarhar och Paktika [Source](https://www.dailytimes.com.pk/2026/02/23/air-strikes-on-terror-camps-taliban-regime-a-clear-present-danger-terrorists-using-human-shield/). Dessa anfall utfördes som svar på en serie självmordsattacker i Pakistan under månaden ramadan, vilket har drivit upp spänningarna i regionen till en ny nivå [Source](https://www.eurasiareview.com/24022026-iskp-and-ttp-targeted-pakistans-message-on-terror-safe-havens-oped/).

Dessa militära handlingar visar att Khorasan-videorna inte bara är propaganda, utan i praktiken fungerar som en tändhatt för blodiga konflikter. Enligt rapporter från FN har minst 13 civila mist livet i dessa flyganfall, vilket ytterligare komplicerar relationen mellan Afghanistan och Pakistan [Source](https://www.tasnimnews.com/en/news/2026/02/24/3044621/at-least-13-civilians-killed-in-pakistani-airstrikes-in-afghanistan-un-says). Ur ett muslimskt perspektiv leder sådana händelser till att oskyldigt blod återigen spills på ummahns mark.

Slutsats: Ummahns enhet och visdom

Khorasan-videorna är idag ett farligt verktyg som försöker kontrollera muslimska ungdomars tro och känslor. Vi får inte låta oss luras av de lockande bilderna och de skarpa politiska slagorden i dessa videor. En sann islamisk kamp kan endast föras på grundval av kunskap, visdom, ummahns enhet och sharians principer om rättvisa.

För uiguriska muslimer och hela ummahn är den största faran – vid sidan av externt förtryck – intern radikalism och splittring. Vi får inte låta vår religion bli ett verktyg för politiska spel, utan vi måste rusta våra ungdomar med korrekt religiös utbildning och politisk medvetenhet. De digitala och fysiska krigen i Khorasan-regionen påminner oss om att ummahns framtid endast kan räddas genom enhet, vetenskapligt sökande och sann islamisk moral.