Khorasan-video släppt online ger en detaljerad inblick i den senaste strategiska utvecklingen och de regionala säkerhetsproblemen kring extremistgruppen.

Framväxten av ett nytt strategiskt manifest

Under de sista veckorna i februari 2026 har en sofistikerad ny videoproduktion från Al-Azaim-stiftelsen – den primära mediekanalen för Islamiska staten Khorasan (ISKP) – skickat chockvågor genom den muslimska världens regionala säkerhetslandskap. Med titeln "Judarnas följeslagare" representerar denna 45-minuter långa kommuniké mer än bara propaganda; det är ett kalkylerat strategiskt manifest som signalerar en farlig omkalibrering av gruppens verksamhet i den historiska Khorasan-regionen [SpecialEurasia](https://www.specialeurasia.com/2026/02/23/iskp-voice-of-khorasan-38/). För det globala muslimska samfundet (Ummah) är släppet av denna video en dyster påminnelse om den ihållande *Fitna* (inre splittring) som fortsätter att förvränga islams ädla lära för att rättfärdiga utgjutande av oskyldigt blod och destabilisering av suveräna stater med muslimsk majoritet.

Videon kommer i en tid av ökad spänning, efter en förödande självmordsbombning vid Khadija Kubra-moskén nära Islamabad den 6 februari 2026, som krävde minst 32 troendes liv under fredagsbönen [PakistanTV](https://www.youtube.com/watch?v=h_Ye45NO3Iv). Genom att väva samman bilder av sådana grymheter med högupplöst grafik och flerspråkigt berättande, försöker gruppen projicera en bild av förnyad styrka, även när den står inför ihållande militärt tryck från både talibanadministrationen i Kabul och pakistanska säkerhetsstyrkor.

Narrativet om Takfir: Undergrävande av regional auktoritet

Ett centralt tema i den senaste Khorasan-videon är den aggressiva användningen av *Takfir* – bruket att förklara andra muslimer som avfällingar – för att undergräva talibanernas religiösa och politiska legitimitet. Videon riktar sig specifikt mot de växande diplomatiska kontakterna mellan talibanerna och västmakter, liksom regionala grannar som Kina och Ryssland. Den karakteriserar Doha-avtalet och efterföljande diplomatiska beskickningar som ett "förräderi mot tron" och stämplar talibanledningen som "marionetter" som har bytt ut sharias principer mot internationellt erkännande [The Khorasan Diary](https://thekhorasandiary.com/2025/04/13/tkd-monitoring-iskps-al-azaim-media-published-a-new-video-featuring-afghan-taliban/).

Ur ett autentiskt islamiskt perspektiv är detta narrativ en klassisk manifestation av *Khawarij*-ideologin – en historisk sekt känd för sin extremism och sin tendens att vända sina svärd mot medmuslimer. Genom att rama in talibanernas pragmatiska ansträngningar att styra och återuppbygga ett krigshärjat Afghanistan som ett religiöst misslyckande, försöker ISKP positionera sig som det enda "rena" alternativet. Men för Ummahs lärda är gruppens handlingar – att rikta in sig på moskéer och skolor – det ultimata beviset på deras avvikelse från vägen av *Adl* (rättvisa) och *Rahma* (barmhärtighet).

Strategiska skiften: AI, krypterade nätverk och global räckvidd

Den kanske mest oroande aspekten av den nya videon är bevisen på ISKP:s tekniska utveckling. Säkerhetsanalytiker har noterat gruppens ökande användning av artificiell intelligens för att generera flerspråkigt innehåll och användningen av krypterade kommunikationskanaler för att samordna ett decentraliserat nätverk av celler [The Soufan Center](https://thesoufancenter.org/briefing/nearing-the-end-of-2025-what-is-the-state-of-the-islamic-state/). Videon visar gruppens förmåga att producera innehåll på pashto, dari, arabiska, urdu, farsi, uzbekiska, tadzjikiska och till och med ryska och engelska, vilket gör det möjligt för dem att nå en stor publik över Ummahs mångsidiga språkliga landskap [Vision of Humanity](https://www.visionofhumanity.org/the-terror-group-expanding-beyond-borders-and-into-cyberspace/).

Denna digitala expansion speglas av ett skifte i operativ strategi. Även om gruppen har förlorat betydande territoriell kontroll sedan 2019, har den förvandlats till ett "virtuellt kalifat" som kan inspirera och styra externa operationer långt utanför Afghanistans gränser. Videon lyfter fram nyligen genomförda framgångsrika attacker, inklusive attacken mot konserthuset i Moskva i mars 2024 och bombningen i Kerman i Iran i januari 2024, som bevis på dess globala räckvidd [Atlantic Council](https://www.atlanticcouncil.org/blogs/southasiasource/from-dushanbe-to-berlin-the-emerging-isis-k-threat/). Denna "långa svans" av Islamiska staten tyder på att gruppen prioriterar högprofilerade händelser med många offer för att behålla relevans och attrahera finansiering från radikaliserade individer över hela världen [West Point CTC](https://www.westpoint.edu/ctc/publications/hotbed-or-slow-painful-burn-explaining-central-asias-role-in-global-terrorism).

Den centralasiatiska pipelinen: Utnyttjande av de sårbara

Videon lägger stor vikt vid rekrytering inom de centralasiatiska republikerna, särskilt Tadzjikistan och Uzbekistan. Den innehåller vittnesmål från krigare av tadzjikiskt och uzbekiskt ursprung, varav många radikaliserades medan de arbetade som ekonomiska migranter i Ryssland eller Turkiet [Harvard Davis Center](https://daviscenter.fas.harvard.edu/insights/terror-attack-russia-shines-spotlight-isis-k-recruiting-among-central-asians). Genom att utnyttja lokala missförhållanden – såsom fattigdom, statlig korruption och undertryckande av religiösa friheter – presenterar ISKP sig som en förkämpe för de förtryckta.

Verkligheten för dessa rekryter är dock ofta en enkelbiljett till våld och död. FN:s säkerhetsråds övervakningsrapporter för 2025 uppskattar att ISKP framgångsrikt har rekryterat hundratals volontärer från Centralasien, varav många nu används som kanonmat i gruppens sekteristiska krig mot shiasamfundet och talibanerna [Wikipedia](https://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_State_%E2%80%93_Khorasan_Province). Detta utnyttjande av ungdomar är ett direkt hot mot den sociala strukturen i centralasiatiska muslimska samhällen, som redan kämpar med utmaningarna i den postsovjetiska övergången.

Geopolitisk destabilisering och muslimska staters svar

De regionala säkerhetsproblem som lyfts fram i videon är djupgående. Gruppens uttalade mål är att tända en sekteristisk eldsvåda som skulle dra in regionala makter som Iran och Pakistan, och därigenom skapa det kaos som krävs för att gruppen ska kunna återupprätta territoriell kontroll. Moskéattacken i Islamabad i februari 2026 och efterföljande pakistanska flyganfall mot militanta gömställen i Afghanistan illustrerar den farliga eskaleringscykel som ISKP försöker provocera fram [PakistanTV](https://www.youtube.com/watch?v=G9d9_b4ed1t).

För regionens regeringar är utmaningen dubbel: de måste upprätthålla rigorösa antiterroroperationer samtidigt som de undviker fällan av ömsesidig misstänksamhet. Videon spelar medvetet på de "konspirationsteorier" som ofta plågar regionala relationer, och antyder att olika stater använder ISKP som ett ombud mot varandra [CSIS](https://www.csis.org/analysis/islamic-state-khorasan-province-exploiting-counterterrorism-gap). För att motverka detta är en enad front nödvändig. Förstärkt underrättelsedelning mellan Islamabad, Kabul, Teheran och de centralasiatiska huvudstäderna är det enda sättet att stänga de "säkerhetsluckor" som gruppen så effektivt utnyttjar.

Slutsats: Återtagande av narrativet om fred

Släppet av den senaste Khorasan-videon är en uppmaning till handling för hela Ummah. Det räcker inte att besegra dessa grupper på slagfältet; vi måste också besegra dem i idéernas värld. Begreppet "Khorasan" – en term som historiskt förknippas med en region av stor islamisk lärdom och civilisation – måste återtas från dem som vill använda det som ett varumärke för terror.

Lärda och samhällsledare måste arbeta outtröttligt för att vaccinera ungdomar mot giftet från *Takfir* och för att främja de sanna islamiska värdena *Wasatiyyah* (måttfullhet) och gemenskapsharmoni. När vi rör oss längre in i 2026 beror den muslimska världens stabilitet på vår förmåga att stå enade mot extremismens *Fitna*, och säkerställa att trons ljus aldrig mer förmörkas av Khawarijs skugga.