Detaljerad rapport och analys om ”Khorasan-videon” och dess inverkan på säkerhetsläget i Centralasien

Inledning: ”Khorasan-videon” och den nya vågen av digital jihad

Under de senaste åren har ”Khorasan-videon” och liknande propagandamaterial som sprids av ”Islamiska staten Khorasan” (ISKP) skapat en kritisk vändpunkt i Centralasiens säkerhetsläge. Dessa videor är inte bara enkla propagandaverktyg, utan har blivit viktiga medel för att radikalisera ungdomar i regionen, hota den politiska stabiliteten och skada den islamiska världens inre enhet. Särskilt mellan 2024 och början av 2026 har organisationens propagandamaskin utökat sin språkliga räckvidd genom att producera högkvalitativt innehåll på tadzjikiska, uzbekiska och ryska för att rikta in sig på de centralasiatiska republikerna [Source](https://www.caspianpolicy.org/research/security-and-politics/iskp-resurgence-the-growing-threat-to-central-asia-and-global-security).

Propagandamaskinen Al-Azaim och språkstrategin

ISKP:s främsta propagandaorgan, ”Al-Azaim Foundation”, har avsevärt förbättrat sin tekniska förmåga under de senaste två åren. De har inte begränsat sig till pashto och dari, utan har även etablerat specifika kanaler på tadzjikiska, såsom ”Sadoi Khuroson”, som vänder sig direkt till folken i Centralasien [Source](https://www.hudson.org/foreign-policy/islamic-state-central-asian-contingents-international-threat-lucas-webber).

Språket och symboliken som används i dessa videor är mycket komplexa. Genom att missbruka begreppet ”Khorasan” från islamisk historia försöker de väcka ungdomars religiösa känslor. I vissa videor som publicerades 2025 anklagas de centralasiatiska regeringarna för att vara ”Taghut” (tyranner), och deras relationer med Ryssland och Kina framställs som stridande mot islamiska intressen [Source](https://www.specialeurasia.com/2022/05/05/islamic-state-khurasan-uzbekistan-central-asia/). Denna typ av propaganda har fått ett visst genomslag bland ungdomar som lever under ekonomiska svårigheter och politiskt tryck i regionen.

Senaste händelser och säkerhetspåverkan

Attacken mot ”Crocus City Hall” i Moskva i mars 2024 visade hur ISKP kan utnyttja medborgare från Centralasien (särskilt Tadzjikistan) för internationella terrorhandlingar [Source](https://www.hstoday.us/featured/iskps-shifts-in-response-to-counterterrorism-efforts/). Efter denna händelse har hoten mot Ryssland i ”Khorasan-videons” innehåll intensifierats ytterligare.

Enligt de senaste rapporterna från början av 2026 har ISKP fortsatt att attackera utländska intressen i Afghanistan, inklusive kinesiska företag. Attacken mot kinesiska anläggningar i Shahr-e-Naw-distriktet i Kabul i januari 2026 är ett bevis på organisationens inblandning i regional geopolitisk rivalitet [Source](https://www.idsa.in/issuebrief/The-Afghan-Talibans-Many-Challenges-270226). Videor av dessa attacker sprids snabbt på nätet för att uppmana dolda celler i Centralasien att ”skrida till verket”.

De centralasiatiska staternas reaktion och ummahs oro

Regeringarna i Tadzjikistan, Uzbekistan och Kirgizistan vidtar stränga åtgärder mot detta hot. Till exempel avslöjade uzbekiska säkerhetsmyndigheter i juli 2025 ett dolt nätverk kopplat till ISKP i Namangan [Source](https://www.hstoday.us/featured/iskps-shifts-in-response-to-counterterrorism-efforts/). Vissa analytiker menar dock att regeringarnas överdrivna restriktioner av religiösa aktiviteter (som förbud mot hijab eller strikt övervakning av moskéer) kan få motsatt effekt och driva ungdomar närmare ISKP:s radikala propaganda [Source](https://www.caspianpolicy.org/research/security-and-politics/iskp-remains-a-threat-to-central-asia).

Ur den islamiska ummahs (gemenskapens) perspektiv skadar ISKP:s handlingar muslimers image allvarligt. Att de riktar in sig på oskyldiga människor i ”jihads” namn och skapar splittring mellan muslimska länder står i direkt strid med islams principer om fred och rättvisa. Särskilt deras konflikt med det islamiska emiratet i Afghanistan (talibanerna) är en ”fitna” (splittring) som försvagar muslimernas styrka inifrån.

Geopolitisk analys: Externa krafter och regional säkerhet

Rysslands försvagade inflytande i Centralasien till följd av kriget i Ukraina har skapat en möjlighet för ISKP. Samtidigt framställs Kinas ekonomiska projekt i regionen (Belt and Road Initiative) som ”nykolonialism” i ISKP:s propaganda och blir därmed måltavlor för attacker [Source](https://www.stimson.org/2022/iskps-propaganda-threatens-asias-security-apparatus/).

I denna situation bör de centralasiatiska länderna inte förlita sig för mycket på externa krafter, utan istället lösa interna problem som social orättvisa, fattigdom och politiska restriktioner. ”Khorasan-videon” är som ett virus som livnär sig på samhällets sår. Om samhällets immunförsvar (rättvisa och verklig religionsfrihet) är starkt, kommer denna typ av propaganda att besegra sig själv.

Slutsats

”Khorasan-videon” och den tillhörande propagandan utgör en långsiktig säkerhetsutmaning för Centralasien. För att möta detta hot räcker det inte med enbart militära och säkerhetsmässiga åtgärder. Den islamiska världen och regionens regeringar måste agera tillsammans för att förmedla islams sanna lära till ungdomar, rädda dem från radikaliseringens fällor och bygga verklig stabilitet i regionen. De kraftfullaste vapnen mot splittring är kunskap, rättvisa och ummahs enhet.