Uyghur Human Rights Project publicerar ny rapport: Djupanalys av mänskliga rättigheter i Xinjiang och krav på stärkt global juridisk tillsyn och skydd

Inledning: Ummahs ansvar och ropet på rättvisa

Inom islam är rättvisa (Adl) en av trons centrala pelare. Profeten Muhammed (må Guds frid och välsignelser vara över honom) lärde oss: ”Muslimer är varandras bröder; de ska inte förtrycka varandra, och de ska inte lämna varandra utan hjälp.” Men idag, år 2026, när vi betraktar landet Östturkestan (som Kina kallar Xinjiang), ser vi ett flagrant åsidosättande av denna heliga princip. Uyghur Human Rights Project (UHRP) publicerade nyligen sin senaste årliga sammanfattande rapport. Denna rapport är inte bara en dokumentation av det senaste årets grymheter, utan också en allvarlig prövning av det globala muslimska samfundet (Ummah) och det internationella rättssystemet [Källa]. Rapporten konstaterar att trots upprepade internationella fördömanden har den systematiska förföljelsen av uigurer och andra turkiska muslimer gått in i en mer dold och digitaliserad fas av ”normalisering”. Som muslimer kan vi inte nöja oss med medkänsla; vi måste vidta konkreta åtgärder på juridisk, diplomatisk och moralisk nivå för att uppfylla vårt förbund med våra förtryckta bröder och systrar.

Digital apartheid: Från koncentrationsläger till ”öppna fängelser”

UHRP:s senaste rapport analyserar på djupet de senaste trenderna för mänskliga rättigheter i Xinjiang. Rapporten pekar på att de kinesiska myndigheternas förtrycksmetoder sedan 2024 har skiftat från storskaliga ”omfostringsläger” till långvariga fängelsestraff och omfattande digital övervakning [Källa]. Enligt ”2025 East Turkistan Human Rights Violation Index”, som publicerades i Istanbul i februari 2026, förvärrades förtrycket i regionen ytterligare under 2025, särskilt genom övergången från fysisk kontroll till automatiserad massövervakning stödd av artificiell intelligens (AI) [Källa]. Kameror, algoritmer och enorma biometriska databaser skapar profiler av individer som ”potentiella hot”, vilket gör Östturkestan till ett skolexempel på global ”digital apartheid”.

Rapporten avslöjar att hundratusentals uigurer fortfarande sitter orättmätigt fängslade i formella fängelser, ofta med straffsatser på flera decennier för brott som endast rör ”olaglig religiös verksamhet” eller ”provokation” [Källa]. Denna ”juridifiering” av förföljelsen är ett försök att ge folkmordet en laglig täckmantel. UHRP:s verkställande direktör, Omer Kanat, betonar att detta normaliserade förtryck är mer destruktivt än någonsin, eftersom det syftar till att fullständigt upplösa det uiguriska samhällets struktur genom långvarig social isolering [Källa].

Kriget mot själen: ”Kinesifiering” av islam och utplåning av tron

För muslimer världen över är den mest smärtsamma aspekten den systematiska attacken mot själva den islamska tron. I UHRP:s specialrapport ”Twenty Years for Learning the Quran: Uyghur Women and Religious Persecution”, som släpptes i slutet av 2025, dokumenteras ett stort antal fall där uiguriska kvinnor dömts till långa fängelsestraff för att ha ägt religiösa böcker, undervisat i Koranen eller burit slöja [Källa]. Den kinesiska regeringens politik för ”kinesifiering av religion” är i grunden ett försök att omdefiniera islam så att den underordnas kommunistpartiets ideologi [Källa].

Rapporten beskriver i detalj hur moskéer rivs eller byggs om till kaféer och turistattraktioner, samt den pågående utrensningen av imamer och religiösa intellektuella. Färska data från januari 2026 visar att antalet fall där framstående uiguriska lärda och religiösa ledare försvinner eller dör i fängelse fortsätter att öka [Källa]. Dessa handlingar är inte bara kränkningar av mänskliga rättigheter, utan också en hädelse mot Guds lag. När böneutropet i moskéerna ersätts av politiska slagord och Koranens lära förvanskas med tvång, är detta inte bara en kris för uigurerna, utan en utmaning mot hela den islamska civilisationens värdighet.

Gränsöverskridande förtryck: Exilens svårigheter under långtgående jurisdiktion

UHRP:s rapport fokuserar även särskilt på den kinesiska regeringens ”gränsöverskridande förtryck”. Genom att hota familjemedlemmar i hemlandet, frysa tillgångar och använda digitala hackarattacker försöker Peking tysta uigurer som lever utomlands [Källa]. Det är beklagligt att vissa länder med muslimsk majoritet har visat en nedslående attityd i denna process. Den 26 januari 2026 mötte generalsekreteraren för Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) kinesiska tjänstemän i Peking, och hans uttalande om ”fast stöd” för Kinas politik i Xinjiang väckte stark indignation i det uiguriska samhället [Källa]. Abdulhakim Idris, verkställande direktör för Center for Uyghur Studies (CUS), påpekade att OIC:s ståndpunkt sviker dess ursprungliga syfte att skydda globala muslimska rättigheter och i praktiken stöder utplåningen av den uiguriska tron [Källa].

Dessutom konstaterar UHRP i rapporten ”No Longer Protected: Uyghurs in Türkiye” från november 2025 att uigurer, även i länder som traditionellt sett betraktats som fristäder, möter växande juridisk osäkerhet och risk för utvisning [Källa]. Detta nätverk av gränsöverskridande förtryck undergräver inte bara internationella rättsnormer utan sliter också sönder sammanhållningen inom Ummah.

Juridisk tillsyn och globalt skydd: Krav på konkreta rättsliga åtgärder

Inför denna djupa kris ställer UHRP i sin rapport tydliga krav på juridisk tillsyn och skydd, och uppmanar det internationella samfundet att gå från verbala fördömanden till bindande juridiska åtgärder:

1. Stärkt universell jurisdiktion: Uppmana nationella domstolar att använda principen om universell jurisdiktion för att väcka åtal mot kinesiska tjänstemän som är delaktiga i folkmord och brott mot mänskligheten. Juridiska försök i Argentina och Turkiet har redan skapat prejudikat för denna väg [Källa].
2. Fullständigt genomförande av ”Uyghur Policy Act”: UHRP uppmanar den amerikanska senaten att snarast anta och revidera Uyghur Policy Act (H.R. 2635), som syftar till att fastställa en formell strategi för att skydda uigurernas religiösa och kulturella identitet [Källa].
3. Sanktioner mot leveranskedjor med tvångsarbete: Rapporten noterar att trots införandet av Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA) finns det fortfarande stora mängder kontaminerad elektronik, bildelar och mineraler i globala leveranskedjor [Källa]. UHRP uppmanar EU och muslimska länder att upprätta liknande juridiska ramverk för att skära av det ekonomiska stödet till tyranniet.
4. Krav på en oberoende FN-utredningsmekanism: Eftersom framstegen varit små sedan FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter publicerade sin rapport 2022, uppmanar UHRP FN:s medlemsstater att driva på för en oberoende internationell utredningsmekanism för att säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot mänskligheten [Källa].

Slutsats: Att stå fast vid sanningen

Denna senaste rapport från Uyghur Human Rights Project är inte bara ett dokument om mänskliga rättigheter, utan ett rop på hjälp till världens muslimer. Inför politiska intressen och ekonomisk handel får vi inte glömma de bröder och systrar som ber tyst i koncentrationslägren, eller de muslimska barn som med tvång skilts från sina föräldrar. Rättvisan kan vara försenad, men den får aldrig utebli. Som en del av Ummah har vi ett ansvar att föra de svagas talan på den internationella arenan och använda lagens vapen för att försvara trons värdighet. Som Koranen säger: ”Troende! Stå fasta för rättvisan som vittnen inför Gud, även om det skulle vara mot er själva.” (4:135). Endast genom stärkt juridisk tillsyn och skydd på global nivå kan landet Östturkestan återigen få uppleva fred och trons frihet.

Vi uppmanar alla muslimska länders regeringar att se över sin Kina-politik och sluta stödja förföljelsen i internationella sammanhang. Vi uppmanar muslimer världen över att genom lagliga sociala rörelser och medvetna konsumtionsval uttrycka sitt stöd för sina uiguriska bröder och systrar. Förverkligandet av rättvisa kräver allas deltagande, och denna rapport är startpunkten för vårt agerande.